CIR:KU:LENT LOGIN

Cirkulera Tekniken

Vad vet du om din teknik?

De senaste 100 åren har teknologin utvecklats något enormt. Elektroniken har på flera sätt både förenklat vår vardag och bidragit till att utveckla mänskligheten och bidrar med många positiva fördelar.  Samtidigt som vi är beroende av diverse elektronikprodukter och tjänster, bidrar vår konsumtionen till både belastning på miljön och negativa sociala effekter.

 

Hur ligger vi till i Sverige?

Sverige är ett av de länder med högst elektronik konsumtion per capita i världen. 2015 var de konsumtionsbaserade utsläppen från hemelektronik, media och informationsteknologi (ICT) i Sverige 2,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, där utsläppen från produktionsledet utgör 1 miljon ton. Av detta är 70 procent av utsläppen från produktionen som sker utanför EU, huvudsakligen Kina. Till detta uppkommer även utsläpp under användningsfasen på grund av energianvändningen. Det elektroniska avfallet utgjorde under 2021 ungefär 13 kilo per person vilket anses vara en konsekvens på det snabba konsumtionen av elektronik.

 

teknik

 

Vad behöver du veta?

Köp av elektronik är ett av de konsumtionsområden som ökar snabbast. I och med den höga omsättningen av ny teknologi så sjunker nyhetsvärdet på produkterna snabbt vilket innebär att den faktiska användningen av produkterna förkortas enormt jämför med den faktiska livslängden på produkten. Om vi använder prylarna under en längre tid skapar vi en större klimatvinst än om vi återvinner dem. Alla av oss sitter i läsande stund med en smartphone, läsplatta eller dylikt när vi läser det här inlägget. Visste du att din smartphone eller surfplatta väger 86 kilo i avfall? Galet va?! För pss konsumenter är det svårt att se hur mycket de produkter vi anväder faktiskt påverkar miljön i och med att vi sällan ser det avfall som produktionen bidrar till.

 

 

Ohållbara metaller finns i din elektronik

Produktionen av smartphones, läsplattor, datorer etc, kräven en rad olika mineraler, metaller, plaster  och andra typer av material. Av de 118 Av de 118 grundämnen vi känner till i dag kan vi hitta drygt en fjärdedel i en modern mobiltelefon. I en smartphone hittar du bland annat koppar, guld, silver och titan. Skärmarna och batterierna innehåller bland annat olika typer av metaller. Utvinningen av materialen som används i produkterna är ofta kritisk och strider mot både miljömässiga och mänskliga rättigheter.

 

Smartphone

 

Metaller som går in i tekniken

Tillverkningen av elektronik har en stor påverkan på miljön och bidrar med stora mängder avfall och ger stora sociala konsekvenser.Av de 118 grundämnen vi känner till i dag kan vi hitta drygt en fjärdedel i en modern mobiltelefon, samt plast och andra material. Samtliga metaller utvinns genom gruvdrift.  

Kobolt är en metall som används i bland annat mobilbatterier och utvinns främst i Kongo där en tredjedel av produktionen sker i småskaliga gruvor där arbetarna gräver för hand. Denna metall har fått mycket uppmärksamhet då de trapporterats om hemska förhållanden i gruvorna där barnarbete är extremt vanligt.

 

 

 

Metaller i mobiltelefonen

 

Människorna som gör det svåraste arbetet

Tusentals människor gräver i jorden med sina bara händer för att försöka överleva. Andra tillbringar större delen av sina dagar under mark. Hettan är kvävande, det saknas syre i gruvschakten. Men gruvarbetarna säger att det de oroar sig mest för inte är olyckor utan det konstanta hotet att förlora sitt levebröd. skriver Joseph r. Kafuka för Arbetet.se, 23 dec 2020.

Väldigt många arbetar i såkallade informella gruvor vilka ofta saknar tillstånd eller använder illegala metoder. Arbetarna består ofta av barn i åldrarna 8-16 år. Barnen arbetar i gruvor som är upp till 300 meter djupa. Man arbetar då utan skydd, i totalt mörker samt i giftigt damm som orsakar lungsjukdommar. Enligt Arbetet.se uppskattas en miljon människor leva i modernt slaveri i kongo-kinshasa på grund av förhållandet inom gruvdriften.

 

Urban mining

Under våra städer döljer sig miljontals ton oanvända och bortglömda kablar och rör. Bara i Sverige finns aluminium, koppar och bly till ett värde av miljarder kronor. Urban mining – städernas metallförråd – utgår från samhället som resursbas där material som samlas över tid utgör ett metallförråd som kan komma till användning genom återanvändning eller återvinning.

Metaller hamnar i dvala när system tas ur bruk och ersätts av nya utan att tas tillvara. Det gäller till exempel system för stadsgas och likström. Metaller hamnar också i dvala i samband med löpande underhåll och reparationer, eller vid stadsbyggnadsprojekt när hela zoner av infrastruktur kopplas ur. Kablarna lämnas kvar i marken för att det blir för dyrt att gräva upp och ta tillvara dem.

Över tid samlas material i byggnader, tekniska system, fortifikationer, urbana sediment, med mera. De utgör ett materialförråd som kan återanvändas eller återvinnas. Merparten av dessa materialförråd används, men det även finns stora mängder material som tagits ur bruk och som inte återanvänds eller återvinns. Infrastruktur, byggnader och tekniska maskiner och apparater är de stora metallförråden i vårt samhälle, där infrastrukturen står för 28 procent av kopparanvändningen i Sverige.

Aluminium, koppar och järn eller stål är de vanligaste metallerna i den ledningsburna, markförlagda infrastrukturen. Årligen återvinns en sjättedel av de kablar som byggs in i de svenska näten för el- och telekommunikation.

 

Elektronik slängs i soporna 

Elektronik slängs i soporna

Vi i Sverige slänger drygt 22 kilo elavfall per person om året. Av detta samlas ca 12 kilo elavfall in från hushållen per person och år, resterande slängs i hushållssoporna trots att det är betraktat som farligt avfall.

År 206 samanställe Avfall Sverige plockanalyser av avfall från Svenska hushåll. Analyserna visade att 0,02-0,04 kg av de totalt 5,2-7,2 kg mat- och restavfall som uppstår varje vecka per hushåll består av farligt avfall, cirka 70 % av det utgörs av batterier och elavfall. Totalt innebär det att det hamnar cirka 4500 – 7500 ton farligt avfall i hushållssoporna varje år i Sverige. Mängden farligt avfall som lämnas i restavfallet är relativt oförändrat sedan senaste sammanställningen 2011.

Vi är inte ensamma. Analyser som gjorts i EU som stort, visar på att det varje år slängs ca 10 miljoner ton elektronik och 2 miljoner ton batterier. Vad gäller insamlad mängd småelektronik (hushållsapparater, leksaker, belysning och elverktyg) är insamlingsgraden väldigt låg. Endast 10-25 procent samlas in och återvinns. Elavfall är en av de avfallstyper med störst klimatpåverkan. Sänk, eller återvinn de produkter som du inte längre nytjar!

 

Vad kan du göra?

Ny Teknik rapporterar om att det finns stora miljövinster med att producera färre och mer hållbara produkter, men också att vi bör använda de produkter vi redan har över en längre period. Låna, Laga och återanvänd!

 

Källor