SOMMAR MED EKOGUIDEN V.29 - Umeå. Hållbart odlande och gröna stadsmiljöer i Umeå, AV Sophia Åström

15 juli, 2018

I Umeå har vi vår redaktör Sophia Åström som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. För Sommar med Ekoguiden har Sophia skrivit en krönika om Umeås arbete med att utöka de gröna ytorna och alla fördelar det för med sig! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Umeå. Trevlig läsning!

 

På gång: Hållbart odlande och gröna stadsmiljöer i Umeå

-Så växer inte bara Umeå som stad utan också den biologiska mångfalden

Hur ska vi odla för att få biologisk mångfald? Och hur ska vi göra det hållbart?

Allt eftersom ängarna har försvunnit från städerna har vi alla ett ansvar att återställa den biologiska mångfalden i städerna och att få det att hålla.

I början av sommaren var jag på en guidad tur av Umeå kommun och en av deras landskapsarkitekter öppnade upp för Umeås nytänkande kring hållbar odling och allt mer genomtänkta gröna stadsmiljöer. Jag vet inte om det var fina lovord från guiden men jag ser en tydlig trend och ett behov av en allt mer naturskön miljö.

Den här veckan kommer jag därför undersöka våra parker och deras hemligheter, men också hur vi kan skapa en levande och hållbar grön stadsmiljö som kan gynna naturen. Det var Årstidernas park jag vandrade igenom under den guidade turen, som visade på ett helt nytt sätt att tänka kring växtlighet och återbruk. Här användes nämligen gammal kajsten och annat material som återanvänts. Väldigt inspirerande, och jag hoppas vi får se mer av det framöver.

Så hur kan man tänka kring hållbara gröna stadsmiljöer?

Förutom hållbar odling som att exempelvis använda sig av ekologisk jord och gröna växter som är anpassade för platsen finns många andra faktorer som också är viktiga. Det kan vara vad platsen kan användas till, hur flexibel den är för olika aktiviteter och hur den kommer att hållas på längre sikt. Det här var några frågor som vår guide svarade på, och som jag tar med mig när jag undersöker resten av Umeås gröna stadsmiljö och parker.

Den biologiska mångfalden

Hur djur- och insektslivet ser ut och har sett ut är också värt att tänka på, då många städer utvecklas allt mer till betongdjungel och stora gräsplättar där få ängar finns kvar. Dessa är livsnödvändiga för insekter och andra djur. Även stora kalhyggen ställer till det här i Norrland, och det är otroligt sorgset när man ser hur det ser ut på vissa platser. Kan vi inte ta hand om jorden på ett bättre sätt? Vad kan jag som enskild individ göra? Det här är också några av frågorna som lyfts under min vecka. Så bered er på en vecka av blomster och prakt, och kanske också lite vemodighet liksom glädje i vart Umeå förhoppningsvis är på väg.

I Umeå har vi vår redaktör Sophia Åström som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. För Sommar med Ekoguiden har Sophia skrivit en krönika om Umeås arbete med att utöka de gröna ytorna och alla fördelar det för med sig! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Umeå. Trevlig läsning!

 

På gång: Hållbart odlande och gröna stadsmiljöer i Umeå

-Så växer inte bara Umeå som stad utan också den biologiska mångfalden

Hur ska vi odla för att få biologisk mångfald? Och hur ska vi göra det hållbart?

Allt eftersom ängarna har försvunnit från städerna har vi alla ett ansvar att återställa den biologiska mångfalden i städerna och att få det att hålla.

I början av sommaren var jag på en guidad tur av Umeå kommun och en av deras landskapsarkitekter öppnade upp för Umeås nytänkande kring hållbar odling och allt mer genomtänkta gröna stadsmiljöer. Jag vet inte om det var fina lovord från guiden men jag ser en tydlig trend och ett behov av en allt mer naturskön miljö.

Den här veckan kommer jag därför undersöka våra parker och deras hemligheter, men också hur vi kan skapa en levande och hållbar grön stadsmiljö som kan gynna naturen. Det var Årstidernas park jag vandrade igenom under den guidade turen, som visade på ett helt nytt sätt att tänka kring växtlighet och återbruk. Här användes nämligen gammal kajsten och annat material som återanvänts. Väldigt inspirerande, och jag hoppas vi får se mer av det framöver.

Så hur kan man tänka kring hållbara gröna stadsmiljöer?

Förutom hållbar odling som att exempelvis använda sig av ekologisk jord och gröna växter som är anpassade för platsen finns många andra faktorer som också är viktiga. Det kan vara vad platsen kan användas till, hur flexibel den är för olika aktiviteter och hur den kommer att hållas på längre sikt. Det här var några frågor som vår guide svarade på, och som jag tar med mig när jag undersöker resten av Umeås gröna stadsmiljö och parker.

Den biologiska mångfalden

Hur djur- och insektslivet ser ut och har sett ut är också värt att tänka på, då många städer utvecklas allt mer till betongdjungel och stora gräsplättar där få ängar finns kvar. Dessa är livsnödvändiga för insekter och andra djur. Även stora kalhyggen ställer till det här i Norrland, och det är otroligt sorgset när man ser hur det ser ut på vissa platser. Kan vi inte ta hand om jorden på ett bättre sätt? Vad kan jag som enskild individ göra? Det här är också några av frågorna som lyfts under min vecka. Så bered er på en vecka av blomster och prakt, och kanske också lite vemodighet liksom glädje i vart Umeå förhoppningsvis är på väg.

LÄS MER

Uppmaning: halvering av köttkonsumtionen innan 2030!

12 juli, 2018

I Sverige utgör livsmedelskonsumtionen nästan en tredjedel av våra totala klimatutsläpp. Maten är också ett område där vi relativt lätt kan minska vår klimatpåverkan kraftigt. Att välja växtbaserad mat framför animalier är direkt avgörande i frågan om hur vi mest effektivt kan minska vår vardagliga klimatpåverkan.

Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Av matens klimatpåverkan kommer 75 procent från kött och mejeriprodukter. Den globala animalieproduktionen påverkar klimatet mer än vad alla bilar, lastbilar, båtar och flyg gör tillsammans. Genom att byta ut animaler mot växtbaserat kan vi reducera utsläppen med upp till 70 procent!

De höga utsläppen av växthusgaser beror till stor del på den metangas som skapas av idisslande djur.Metan är en växthusgas som är mycket kraftfullare än koldioxid, och därför i högre grad bidrar till klimatförändingarna här och nu. Globalt används dessutom 26 procent av all landyta till att producera foder för djur inom kött- och mejeriindustrin. En betydande del av denna landyta utgörs av regnskogsskövlad mark. Konsekvensen av en sådan odling innebär att andra arter tvingats bort från sina naturliga habitat. Det har lett till att den industriella djurhållningen idag är ett av de största hoten mot biologisk mångfald.

I Sverige utgör livsmedelskonsumtionen nästan en tredjedel av våra totala klimatutsläpp. Maten är också ett område där vi relativt lätt kan minska vår klimatpåverkan kraftigt. Att välja växtbaserad mat framför animalier är direkt avgörande i frågan om hur vi mest effektivt kan minska vår vardagliga klimatpåverkan.

Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Av matens klimatpåverkan kommer 75 procent från kött och mejeriprodukter. Den globala animalieproduktionen påverkar klimatet mer än vad alla bilar, lastbilar, båtar och flyg gör tillsammans. Genom att byta ut animaler mot växtbaserat kan vi reducera utsläppen med upp till 70 procent!

De höga utsläppen av växthusgaser beror till stor del på den metangas som skapas av idisslande djur.Metan är en växthusgas som är mycket kraftfullare än koldioxid, och därför i högre grad bidrar till klimatförändingarna här och nu. Globalt används dessutom 26 procent av all landyta till att producera foder för djur inom kött- och mejeriindustrin. En betydande del av denna landyta utgörs av regnskogsskövlad mark. Konsekvensen av en sådan odling innebär att andra arter tvingats bort från sina naturliga habitat. Det har lett till att den industriella djurhållningen idag är ett av de största hoten mot biologisk mångfald.

Mer växtbaserat på tallriken

Genom att äta mer baljväxter, frukt och grönt kan man göra en stor insats för planeten. Men vi behöver också politiska styrmedel. Det ska vara enkelt för oss konsumenter att välja den klimatsmartaste maten. Trots att det bevisats gång på gång att produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter påverkar klimatet, djuren, den biologiska mångfalden och vår folkhälsa negativt finns inga politiska beslut på nationell nivå med syfte att minska konsumtionen.

Det är dags att politiker och den offentliga sektorn tar köttindustrins stora klimatpåverkan på allvar och arbetar för mer klimatsmart livsmedelskonsumtion i Sverige. Vi uppmanar därför nästa regering att skapa en handlingsplan för en nationell minskad köttkonsumtion, där vi samtidigt främjar växtbaserade livsmedel. Vi föreslår ett nationellt mål om att halvera köttkonsumtionen till 2030. På så sätt kan Sverige bli ett föregångsland i miljö-och klimatfrågan.

 

Alexandra Davidsson, Generalsekreterare, Medveten Konsumtion

Per-Anders Jande, Ordförande, Svensk mat- och miljöinformation

Frode Pleym, Chef för Greenpeace Sverige

Camilla Björkbom, Förbundsordförande, Djurens Rätt

Alice Andersson, Ordförande, PUSH Sverige

Mattias Goldmann, VD tankesmedjan Fores

LÄS MER

SOMMAR MED EKOGUIDEN V.28 - Göteborg. Att komma närmre jordbruket som stadsbo, av Linnéa Teigen

09 juli, 2018

I Göteborg har vi vår redaktör Linnéa Teigen som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. För Sommar med Ekoguiden har Linnéa skrivit en krönika om att komma närmre jordbruket som stadsbo! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Göteborg. Trevlig läsning!

Gammalt foto på gård

Att komma närmre jordbruket som stadsbo

Jag är uppväxt på en bondgård. Det var en liten gård där mina föräldrar utgjorde arbetskraften och endast producerade det som vi själva och närmsta familjen behövde. Vi hade många olika djur men i mindre besättningar och odlade diverse grönsaker. Jag var för ung för att själv ta del i det tunga arbetet, men jag har på senare år förstått vilket hästjobb de gjorde som höll allt rullande vid sidan av sina ordinarie jobb.

Tiden gick, gården såldes, och jag blev äldre och flyttade till närmsta större stad. Efter några år hamnade jag i Göteborg, då hade jag inte bott på landet på över tio år. Jag har alltid sett mig själv som ganska medveten, maten ska helst vara ekologisk, jag började äta vegetariskt för några år sedan och jag slänger sällan mat. Men var är min mat odlad och av vem? Jag har sällan haft en susning. Det är så lätt att gå till affären och köpa exakt det jag är sugen på utan att ägna en tanke åt var maten är odlad.

I och med mitt ideella arbete som redaktör för Ekoguiden så har jag fått upp ögonen. Det finns så många aspekter av hållbarhet och konsumtion som är intressanta och värda att ta upp. Jag letar ständigt efter något nytt att tipsa om, och en dag snubblade jag över några intressanta inlägg på sociala medier. En stadsodling – där det odlas grönsaker och sallad, mitt inne i självaste Göteborg! Och sedan ett kooperativt jordbruk utanför stan som har gårdsförsäljning av ekologiskt odlade grödor. Varför hade jag inte hört talas om detta tidigare? Nåväl, det blev till att undersöka dem närmre!

Det blev lite av en aha-upplevelse, ett mindre halleluja-moment. Det känns lite som att hitta tillbaka till rötterna både bokstavligt och bildligt talat. Jag kunde se med egna ögon hur grönsakerna odlades och frodades och jag kunde prata med den människa som lagt all sin tid och möda på att de gjorde så. Jag fick en glimt av det liv som jag på något sätt hade lagt bakom mig och jag fick testa att skörda salladen själv. Jag vågar påstå att det smakade betydligt bättre än den som jag vanligtvis köper i affären.

Livsmedelsindustrin blir allt mer globaliserad. Det är inte helt förkastligt förstås, tänk så mycket goda saker vi kan njuta av som inte hade gått att få tag på annars. Men det finns många olika skäl till att köpa närodlade och närproducerade varor. Du gynnar producenter och näringsliv i hembygden, och får så färska produkter som möjligt. Dessutom minskas den miljöbelastning som långa transporter medför. Värt att tänka på är att det till största del är själva odlingen och bondens metoder som avgör klimatpåverkan. Så har du en eko-bonde i din närhet är hen en hjälte i dubbel bemärkelse!

 

Skördar sallad på Kajodlingen i Göteborg

Några tips för dig som vill handla närodlat:

  • Undersök om det finns en stadsodling i din stad, eller om det finns jordbruk i närheten som har gårdsförsäljning. På webbsidan www.gardsnara.se kan du söka på kategorier som mattyp och sortera efter län.

  • Kolla upp om du har en REKO-ring i din stad. En REKO-ring är ett nytt sätt att handla lokalt producerad mat genom grupper på Facebook. Annonser läggs upp av producenterna och du handlar genom att kommentera under aktuellt försäljningsinlägg. Du hittar enklast dessa grupper genom att söka på REKO + din stad, i Facebooks sökfunktion.

 

Linnéa Teigen, 2018-07-09

 

I Göteborg har vi vår redaktör Linnéa Teigen som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. För Sommar med Ekoguiden har Linnéa skrivit en krönika om att komma närmre jordbruket som stadsbo! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Göteborg. Trevlig läsning!

Gammalt foto på gård

Att komma närmre jordbruket som stadsbo

Jag är uppväxt på en bondgård. Det var en liten gård där mina föräldrar utgjorde arbetskraften och endast producerade det som vi själva och närmsta familjen behövde. Vi hade många olika djur men i mindre besättningar och odlade diverse grönsaker. Jag var för ung för att själv ta del i det tunga arbetet, men jag har på senare år förstått vilket hästjobb de gjorde som höll allt rullande vid sidan av sina ordinarie jobb.

Tiden gick, gården såldes, och jag blev äldre och flyttade till närmsta större stad. Efter några år hamnade jag i Göteborg, då hade jag inte bott på landet på över tio år. Jag har alltid sett mig själv som ganska medveten, maten ska helst vara ekologisk, jag började äta vegetariskt för några år sedan och jag slänger sällan mat. Men var är min mat odlad och av vem? Jag har sällan haft en susning. Det är så lätt att gå till affären och köpa exakt det jag är sugen på utan att ägna en tanke åt var maten är odlad.

I och med mitt ideella arbete som redaktör för Ekoguiden så har jag fått upp ögonen. Det finns så många aspekter av hållbarhet och konsumtion som är intressanta och värda att ta upp. Jag letar ständigt efter något nytt att tipsa om, och en dag snubblade jag över några intressanta inlägg på sociala medier. En stadsodling – där det odlas grönsaker och sallad, mitt inne i självaste Göteborg! Och sedan ett kooperativt jordbruk utanför stan som har gårdsförsäljning av ekologiskt odlade grödor. Varför hade jag inte hört talas om detta tidigare? Nåväl, det blev till att undersöka dem närmre!

Det blev lite av en aha-upplevelse, ett mindre halleluja-moment. Det känns lite som att hitta tillbaka till rötterna både bokstavligt och bildligt talat. Jag kunde se med egna ögon hur grönsakerna odlades och frodades och jag kunde prata med den människa som lagt all sin tid och möda på att de gjorde så. Jag fick en glimt av det liv som jag på något sätt hade lagt bakom mig och jag fick testa att skörda salladen själv. Jag vågar påstå att det smakade betydligt bättre än den som jag vanligtvis köper i affären.

Livsmedelsindustrin blir allt mer globaliserad. Det är inte helt förkastligt förstås, tänk så mycket goda saker vi kan njuta av som inte hade gått att få tag på annars. Men det finns många olika skäl till att köpa närodlade och närproducerade varor. Du gynnar producenter och näringsliv i hembygden, och får så färska produkter som möjligt. Dessutom minskas den miljöbelastning som långa transporter medför. Värt att tänka på är att det till största del är själva odlingen och bondens metoder som avgör klimatpåverkan. Så har du en eko-bonde i din närhet är hen en hjälte i dubbel bemärkelse!

 

Skördar sallad på Kajodlingen i Göteborg

Några tips för dig som vill handla närodlat:

  • Undersök om det finns en stadsodling i din stad, eller om det finns jordbruk i närheten som har gårdsförsäljning. På webbsidan www.gardsnara.se kan du söka på kategorier som mattyp och sortera efter län.

  • Kolla upp om du har en REKO-ring i din stad. En REKO-ring är ett nytt sätt att handla lokalt producerad mat genom grupper på Facebook. Annonser läggs upp av producenterna och du handlar genom att kommentera under aktuellt försäljningsinlägg. Du hittar enklast dessa grupper genom att söka på REKO + din stad, i Facebooks sökfunktion.

 

Linnéa Teigen, 2018-07-09

 

LÄS MER

Södertälje kommun har Almedalens klimatsmartaste mat!

04 juli, 2018

Årets vinnare av priset “Almedalens klimatsmartaste mat” är Södertälje kommun och de vann med motiveringen:

Med främst växtbaserad mat och med fokus på närproducerade och ekologiska ingredienser har vinnaren på ett inspirerande sätt kommunicerat hur man kan äta för planetens bästa. Vinnaren har även använt sig av mat som annars skulle slängas, såkallad “fulmat”, samt valt att helt skippa engångsartiklar. Det är med glädje vi presenterar årets vinnare i Almedalens klimatsmartaste mat: Södertälje kommun och projektet Matlust!

Maten står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan och Almedalsveckan är ett perfekt ställe att visa upp hur vi med enkla medel kan minska denna påverkan. För att uppmuntra Almedalsarrangörerna att göra klimatsmarta matval delar Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige, Djurens Rätt, Medveten Konsumtion, Svensk mat- och miljöinformation, Vegonorm, Ekoguiden, Fores, PUSH Sverige och CarbonCloud ut priset “Almedalens klimatsmartaste mat”.

I juryn ingick: Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion, Amanda Bengtsson, projektledare Medveten Konsumtion, Per-Anders Jande, ordförande Svensk mat- och miljöinformation, David Kihlberg, tf chef klimat- och juridikavdelningen Naturskyddsföreningen, Camilla Björkbom, ordförande Djurens Rätt, Benny Andersson, verksamhetschef Djurens Rätt, Anna Richert, matexpert på WWF, Jenny Wass, insamlingsadministratör Greenpeace Sverige, Julia Hedberg, givarservice Greenpeace Sverige. 

Prisceremonin skedde hos 2017 års vinnare, Aftonbladet, i deras tält under Almedalen kl 16.00 onsdagen den 4 juli 2018.

Årets vinnare av priset “Almedalens klimatsmartaste mat” är Södertälje kommun och de vann med motiveringen:

Med främst växtbaserad mat och med fokus på närproducerade och ekologiska ingredienser har vinnaren på ett inspirerande sätt kommunicerat hur man kan äta för planetens bästa. Vinnaren har även använt sig av mat som annars skulle slängas, såkallad “fulmat”, samt valt att helt skippa engångsartiklar. Det är med glädje vi presenterar årets vinnare i Almedalens klimatsmartaste mat: Södertälje kommun och projektet Matlust!

Maten står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan och Almedalsveckan är ett perfekt ställe att visa upp hur vi med enkla medel kan minska denna påverkan. För att uppmuntra Almedalsarrangörerna att göra klimatsmarta matval delar Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige, Djurens Rätt, Medveten Konsumtion, Svensk mat- och miljöinformation, Vegonorm, Ekoguiden, Fores, PUSH Sverige och CarbonCloud ut priset “Almedalens klimatsmartaste mat”.

I juryn ingick: Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion, Amanda Bengtsson, projektledare Medveten Konsumtion, Per-Anders Jande, ordförande Svensk mat- och miljöinformation, David Kihlberg, tf chef klimat- och juridikavdelningen Naturskyddsföreningen, Camilla Björkbom, ordförande Djurens Rätt, Benny Andersson, verksamhetschef Djurens Rätt, Anna Richert, matexpert på WWF, Jenny Wass, insamlingsadministratör Greenpeace Sverige, Julia Hedberg, givarservice Greenpeace Sverige. 

Prisceremonin skedde hos 2017 års vinnare, Aftonbladet, i deras tält under Almedalen kl 16.00 onsdagen den 4 juli 2018.

Foto: Martin Smedjeback, Svensk Mat och Miljö-information.

I Bild: Sara Jervfors, kostchef Södertälje kommun och projektchef för MatLust.

 

Mer information

Mer information om initiativet “Almedalens klimatsmartaste mat” hittar du här: 

www.smartklimatmat.se

Bakom initiativet Almedalens klimatsmartaste mat står Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige, Djurens Rätt, Medveten Konsumtion, Svensk mat- och miljöinformation, Vegonorm, Ekoguiden, Fores, PUSH Sverige och CarbonCloud.

LÄS MER

SOMMAR MED EKOGUIDEN V.27 – Uppsala. Naturens Kraft AV Malin Andersson

02 juli, 2018

I Uppsala har vi vår redaktör Malin Andersson som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. För Sommar med Ekoguiden har Malin skrivit en krönika om Naturens kraft! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Uppsala. Trevlig läsning!

 

Naturens kraft

Jag tänker nu skriva om något som betyder väldigt mycket för mig, och som jag tror egentligen är viktigt för alla människor. Alla kanske inte kommer att hålla med mig, en del kanske inte tycker eller känner att det är så viktigt, men det här är något som jag tror på. Det är vikten av att spendera tid i naturen. För mig är det här livsviktigt, inte bara för att jag tror att det gör så att jag bryr mig mer om att bevara vår natur och miljö, men också för att det ger mig kraft att orka.

Jag tror att många av oss människor i dagens samhälle har förlorat vår samhörighet med naturen. Det är allt fler som bor i städer och vi stressar för att hinna med jobb och träning etc. Vi uppmanas att köpa prylar till våra hem och ständigt förnya dem. Vi har mer och mer avancerad teknik och vi är nästan ständigt uppkopplade. När tog du dig tid att bara vara i naturen senast? Många säger säkert att de inte har tid, och till viss del stämmer det säkert. Men det handlar också om att prioritera, istället för att köpa den där nya prylen, träna på gym, eller se det senaste avsnittet av någon spännande serie, kan man ta en promenad i skogen. Om man har barn finns det också oändligt med saker att göra i naturen. En del känner kanske att det är så mycket annat de måste hinna och att de därför blir stressade om de tar en promenad eller liknande, men försök då tänka att den tiden du tar i naturen kommer att göra att du orkar så mycket mer i längden.

För mig känner jag varenda gång som jag tar en promenad, springer i skogen, är ute och vandrar, eller klättrar, att naturen ger mig kraft. För en tid, för en stund, kan jag känna ett otroligt lugn inom mig. Jag känner en samhörighet, att här hör jag hemma. Alla problem känns lite mindre svåra att ta itu med. Visst, det kanske tar tid att spendera tid i naturen, men jag orkar så mycket mer efteråt. Stressnivån går också märkbart ner.

Men alla känner nog inte den här samhörigheten när de är i naturen. För jag tror att vi har glömt bort hur det känns. Därför har vi också till viss del glömt bort hur beroende vi är av naturen, att vi är en del av den. Utan allt som naturen ger oss, råvaror, vatten, luft, har vi inte mycket kvar. Jag tror också att naturen ger oss något livsviktigt för att vi ska må bra och vara hälsosamma, det är därför vi tycker att naturen är så vacker. Jag tror inte att det skulle vara helt fel om alla spenderade lite mer tid i naturen och faktiskt också tänkte på hur otroligt lyckligt lottade vi är som har all denna fantastiska natur att tillgå, speciellt i Sverige. Plus kanske tänka på att du, precis som alla andra djur och växter, är en del av vår natur och att vi är beroende av den.

För många ursprungsfolk är den här samhörigheten med naturen helt självklar. Vi är en del av naturen och vi äger den inte. Man kan inte bara ta utan att ge tillbaka. Jag tror att vi har mycket att lära av det här tankesättet. Många av dessa folk har dock tvingats iväg från det här sättet att leva, och det ger konsekvenser både för naturens och människors välmående. Jag tror, att om man verkligen känner den här samhörigheten på riktigt, så kommer man också att bry sig mer.

Under Sommar med Ekoguiden i Uppsala kommer vi att ge en del tips på saker man kan göra i naturen runt Uppsala, plus hur man kan ta de första stegen ut om man är ovan. Jag hoppas att det här i alla fall leder till någon mer tar en promenad i skogen, eller kanske testar stand up paddle board, eller lär sig att klättra, eller prövar någon annan ny friluftsaktivitet. Och njuter av naturens kraft.

I Uppsala har vi vår redaktör Malin Andersson som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. För Sommar med Ekoguiden har Malin skrivit en krönika om Naturens kraft! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Uppsala. Trevlig läsning!

 

Naturens kraft

Jag tänker nu skriva om något som betyder väldigt mycket för mig, och som jag tror egentligen är viktigt för alla människor. Alla kanske inte kommer att hålla med mig, en del kanske inte tycker eller känner att det är så viktigt, men det här är något som jag tror på. Det är vikten av att spendera tid i naturen. För mig är det här livsviktigt, inte bara för att jag tror att det gör så att jag bryr mig mer om att bevara vår natur och miljö, men också för att det ger mig kraft att orka.

Jag tror att många av oss människor i dagens samhälle har förlorat vår samhörighet med naturen. Det är allt fler som bor i städer och vi stressar för att hinna med jobb och träning etc. Vi uppmanas att köpa prylar till våra hem och ständigt förnya dem. Vi har mer och mer avancerad teknik och vi är nästan ständigt uppkopplade. När tog du dig tid att bara vara i naturen senast? Många säger säkert att de inte har tid, och till viss del stämmer det säkert. Men det handlar också om att prioritera, istället för att köpa den där nya prylen, träna på gym, eller se det senaste avsnittet av någon spännande serie, kan man ta en promenad i skogen. Om man har barn finns det också oändligt med saker att göra i naturen. En del känner kanske att det är så mycket annat de måste hinna och att de därför blir stressade om de tar en promenad eller liknande, men försök då tänka att den tiden du tar i naturen kommer att göra att du orkar så mycket mer i längden.

För mig känner jag varenda gång som jag tar en promenad, springer i skogen, är ute och vandrar, eller klättrar, att naturen ger mig kraft. För en tid, för en stund, kan jag känna ett otroligt lugn inom mig. Jag känner en samhörighet, att här hör jag hemma. Alla problem känns lite mindre svåra att ta itu med. Visst, det kanske tar tid att spendera tid i naturen, men jag orkar så mycket mer efteråt. Stressnivån går också märkbart ner.

Men alla känner nog inte den här samhörigheten när de är i naturen. För jag tror att vi har glömt bort hur det känns. Därför har vi också till viss del glömt bort hur beroende vi är av naturen, att vi är en del av den. Utan allt som naturen ger oss, råvaror, vatten, luft, har vi inte mycket kvar. Jag tror också att naturen ger oss något livsviktigt för att vi ska må bra och vara hälsosamma, det är därför vi tycker att naturen är så vacker. Jag tror inte att det skulle vara helt fel om alla spenderade lite mer tid i naturen och faktiskt också tänkte på hur otroligt lyckligt lottade vi är som har all denna fantastiska natur att tillgå, speciellt i Sverige. Plus kanske tänka på att du, precis som alla andra djur och växter, är en del av vår natur och att vi är beroende av den.

För många ursprungsfolk är den här samhörigheten med naturen helt självklar. Vi är en del av naturen och vi äger den inte. Man kan inte bara ta utan att ge tillbaka. Jag tror att vi har mycket att lära av det här tankesättet. Många av dessa folk har dock tvingats iväg från det här sättet att leva, och det ger konsekvenser både för naturens och människors välmående. Jag tror, att om man verkligen känner den här samhörigheten på riktigt, så kommer man också att bry sig mer.

Under Sommar med Ekoguiden i Uppsala kommer vi att ge en del tips på saker man kan göra i naturen runt Uppsala, plus hur man kan ta de första stegen ut om man är ovan. Jag hoppas att det här i alla fall leder till någon mer tar en promenad i skogen, eller kanske testar stand up paddle board, eller lär sig att klättra, eller prövar någon annan ny friluftsaktivitet. Och njuter av naturens kraft.

LÄS MER

Så minns Ekoguiden Bråvalla festival

30 juni, 2018

Efter FKP Scorpios besked tidigare i år om att Bråvalla festival läggs ner minns Sara och Louise från Ekoguiden besöket på festivalen förra året:

Bråvalla Festival startade 2013, arrangerades av tyska evenemangsföretaget FKP Scorpio och är Sveriges största musikfestival med omkring 50 000 besökare årligen. Festivalen ägde rum på ett flygfält utanför Norrköping och hade en bred målgrupp, fokus på stora skivbolag och mainstream genre. Bråvalla hade även en hållbarhetsprofil och har gjort flera satsningar inom miljö och social hållbarhet. Vi gav oss ut för att granska och bedöma festivalens hållbarhetsprofil!

Atmosfären under onsdagskvällen var hög på Bråvalla, solen strålade och folk var solbrända efter en dag utan solkräm. Att se på en festival ur ett Eko-reko-perspektiv är en utmaning då en festival av Bråvallas storlek är ett gigantiskt evenemang med diverse olika påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. En festival är otroligt resurskrävande, vilket också arrangörerna själva påpekat. Vi valde att kika närmre på Bråvallas mat & dryck samt avfallshantering,

MAT

Festivalen hade ett brett och globalt matfokus och menyn skulle passa alla smaklökar, samtidigt ville arrangörerna inspirera till en mer hållbar kost och erbjuda god och klimatsnäll mat. Förra året fanns det hela 43 matförsäljare på plats, allihopa utvalda och rankade genom Bråvallas interna miljöpoängsystem. Vi intervjuade Bråvallas matexpert Julia Isberg som förklarade hur det fungerar:

Nytt för 2018 var att alla matförsäljare behövde ha ett vegetariskt alternativ på menyn, vilket kan ses som ett litet steg mot miljömässig hållbarhet. Däremot var det brist på helvegetariska matställen och säljarnas utbud dominerades av köttbaserade rätter, mat med miljömärkning eller liknande var mer sällsynt. Målet för Bråvalla var inte heller att bli vegetariska, men arrangörerna ville följa sina besökare och skulle trenden gå ditåt, menade Julia att de nog också skulle gå ditåt.

   När vi gick runt på området hade vi svårt att hitta de mer hållbara valen bland matförsäljarna, alla schyssta miljöpoäng blev liksom osynliga. Enligt Julia är matförsäljarna inte riktigt såna som behöver skylta med detta, även om hon tyckte att de borde det. Vi tycker också att det ska vara lätt som besökare att göra medvetna gröna val på området, så varför inte skylta lite extra med det positiva arbetet? Trots att Bråvalla varit Sveriges största musikfestival med ett globalt matfokus vill vi tipsa arrangörerna om att i framtidens projekt ta större hänsyn till den lokala kontexten, varför inte främja fler lokala matförsäljare?

DRYCK

Sedan 2014 har Bråvalla haft en dryckespant på öl/cider-försäljning. Köpte du en öl/cider kostade flaskan i sig 10 kronor, vilket du fick igen om du pantade den i en pantstation eller lämnade in den i baren nästa gång du handlade. Det gav också den extra flitige chans att samla överbliven pant och handla billigare! En väldigt bra grej tycker vi, som märktes på den lilla mängden skräp inne på området och samtidigt kunde det ge festivalbesökaren en tankeställare. Det var synd att de sålda vattenflaskorna på PET inte gick att panta, vilket gjorde att helheten inte riktigt nås. När det gällde utbudet av dryck hittade vi två ekologiska alternativ, Carlsberg Hof samt den alkoholfria ölen. Festivalfavoriten Fogarolli fanns också på plats med sitt ekologiska och Fairtrade-märkta kaffe, te och varma choklad, som värmde frusna festivalhjältar inpå småtimmarna.

AVFALLSHANTERING

Det var bara matförsäljare som sopsorterade, vi besökare ”slängde fritt” i någon av de många sopkärl och containrar som stod utplacerade. Allt avfall på hela festivalen sorterades och hanterades i efterhand. Vi såg personal som arbetade flitigt dygnet runt med att plocka skräp och tömma soptunnor! Campingbesökare betalade automatiskt för en miljöpant (200:-) och fick en soppåse att lämna in på en av sopstationerna innan hemfärd för att få tillbaka pengarna. Miljöpant som inte hämtas ut finansierade istället städningen.

Det fanns även en tält- och campingprylåtervinning. År 2015 tvättade privatpersoner på eget initiativ överblivna tält som skeppades iväg till flyktinglägren på Lesbos i Grekland. 2016 och 2017 samlade Intresseföreningen för rumäner i Sverige (IRIS) in tält, paviljonger och sovsäckar. 2017 året skickades det vidare till Rumänien och Moldavien på grund av de översvämningar som inträffar där årligen. Väldigt fina och hållbara initiativ till återanvändning!

Själva städningen av festivalen skedde med hjälp av olika samarbetande aktörer. Exempelvis hjälpte Akilles Boxningsklubb och Somaliska föreningen till att plocka skräp medan Suez Recycling skötte den stora avfallshanteringen. 2013 tog det en månad att städa, 2018 ca 2 veckor.  Ändå värker det fortfarande i våra miljövetarhjärtan av att se SR P4 Östergötlands filmklipp på städningen av festivalområdet: https://www.facebook.com/srostergotland/videos/10154753362963597/

Hallå vad är det som händer egentligen? Arrangörerna uppmuntrade oss festivalbesökare att bli mer ekonomiskt och miljömässigt hållbara och inte slösa resurs- och energikrävande prylar. Och det är sant, mycket av ansvaret vilar på just oss festivalbesökare som konsumenter, att tänka mer långsiktigt, spara och vårda prylar. Om nu köp-och-släng beteendet sitter så djupt skulle campingbesökare alltid kunna använda biologiskt nedbrytbara engångstält. Jo såna finns. Förra året fanns det färdiguppställda tält att hyra på både Grönvalla-campingen och Bandit Rock Camp. Vårt tips är att arrangörerna skulle ha investerat i ett ”grönt & hållbart” campingområde på riktigt med uppställda hyrtält i återvunna och miljövänliga material som blir lättare att återvinna.

SLUTSATS

Det fanns många positiva saker, som att det vegetariska utbudet ökade, miljöpoängsystemet för matförsäljare, miljö- & dryckespanten, tält- & campingprylåtervinningen, men det var en bit kvar innan vi kunde tänka oss vara helt nöjda med Bråvallafestivalens utbud.

Det fanns stor potential och ännu fler satsningar att göra för att nå en starkare hållbarhetsprofil. Det fanns också stora möjligheter att jobba med den sociala hållbarheten och säkerheten på området.  Bråvalla hade kunnat bli bättre på att uppmuntra besökare på plats till ett mer hållbart beteende och underlätta för besökare att göra gröna val inne på området. Tänk, med större ansträngningar från både arrangörerna och besökare hade vi kunnat göra Bråvallafestivalen mer hållbar!

Tack Bråvalla, och hoppas att framtida evenemang utvecklar starkare hållbarhetstänk! Ta gärna del av det underbara bildspelet nedan.

Text: Sara Litzell/ Louise Thorén

Foto: Louise Thorén

 

Även detta matställe skyltade lite extra med sitt positiva hållbarhetsarbete

Festitent hyrde ut färdiguppställda tält och campingprylar inklusive städning. Om tältet var intakt fick man tillbaka en deposition. Tälten kan återanvändas 2-3 år

Festivalfavoriten Fogarolli fanns också på plats och gjorde bra reklam för sitt ekologiska och Fairtrade-märkta utbud

Här slängde campingbesökare sin miljöpant

Jävligt gott fanns också på plats och bjöd på avsmakningsevent med grym festivalmat (detta hölls inne på festivalens VIP-område vilket kanske va lite synd)

Många valde att ta cykeln till festivalområdet. Samarbetet med Östgötatrafiken innebar även gratis resor med spårvagn till och från festivalen

Nytt för 2018 var att alla matförsäljare behövde ha ett vegetariskt alternativ på menyn. Här var ett ställe där vegetariskt syntes tydligt på menyn

På Bandit Rock Camping fanns redan uppställda tält med inredning och tillbehör

Personal vandrade runt flitigt och plockade skräp

soptunnor Fanns överallt på festivalområdet att slänga skräp i

Vi hälsade på hos Djurens rätt

Vi hittade ett område som hade mer hållbarhetsfokus

Tack för allt Bråvalla, och hoppas att framtida evenemang utvecklar starkare hållbarhetstänk

 

Efter FKP Scorpios besked tidigare i år om att Bråvalla festival läggs ner minns Sara och Louise från Ekoguiden besöket på festivalen förra året:

Bråvalla Festival startade 2013, arrangerades av tyska evenemangsföretaget FKP Scorpio och är Sveriges största musikfestival med omkring 50 000 besökare årligen. Festivalen ägde rum på ett flygfält utanför Norrköping och hade en bred målgrupp, fokus på stora skivbolag och mainstream genre. Bråvalla hade även en hållbarhetsprofil och har gjort flera satsningar inom miljö och social hållbarhet. Vi gav oss ut för att granska och bedöma festivalens hållbarhetsprofil!

Atmosfären under onsdagskvällen var hög på Bråvalla, solen strålade och folk var solbrända efter en dag utan solkräm. Att se på en festival ur ett Eko-reko-perspektiv är en utmaning då en festival av Bråvallas storlek är ett gigantiskt evenemang med diverse olika påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. En festival är otroligt resurskrävande, vilket också arrangörerna själva påpekat. Vi valde att kika närmre på Bråvallas mat & dryck samt avfallshantering,

MAT

Festivalen hade ett brett och globalt matfokus och menyn skulle passa alla smaklökar, samtidigt ville arrangörerna inspirera till en mer hållbar kost och erbjuda god och klimatsnäll mat. Förra året fanns det hela 43 matförsäljare på plats, allihopa utvalda och rankade genom Bråvallas interna miljöpoängsystem. Vi intervjuade Bråvallas matexpert Julia Isberg som förklarade hur det fungerar:

Nytt för 2018 var att alla matförsäljare behövde ha ett vegetariskt alternativ på menyn, vilket kan ses som ett litet steg mot miljömässig hållbarhet. Däremot var det brist på helvegetariska matställen och säljarnas utbud dominerades av köttbaserade rätter, mat med miljömärkning eller liknande var mer sällsynt. Målet för Bråvalla var inte heller att bli vegetariska, men arrangörerna ville följa sina besökare och skulle trenden gå ditåt, menade Julia att de nog också skulle gå ditåt.

   När vi gick runt på området hade vi svårt att hitta de mer hållbara valen bland matförsäljarna, alla schyssta miljöpoäng blev liksom osynliga. Enligt Julia är matförsäljarna inte riktigt såna som behöver skylta med detta, även om hon tyckte att de borde det. Vi tycker också att det ska vara lätt som besökare att göra medvetna gröna val på området, så varför inte skylta lite extra med det positiva arbetet? Trots att Bråvalla varit Sveriges största musikfestival med ett globalt matfokus vill vi tipsa arrangörerna om att i framtidens projekt ta större hänsyn till den lokala kontexten, varför inte främja fler lokala matförsäljare?

DRYCK

Sedan 2014 har Bråvalla haft en dryckespant på öl/cider-försäljning. Köpte du en öl/cider kostade flaskan i sig 10 kronor, vilket du fick igen om du pantade den i en pantstation eller lämnade in den i baren nästa gång du handlade. Det gav också den extra flitige chans att samla överbliven pant och handla billigare! En väldigt bra grej tycker vi, som märktes på den lilla mängden skräp inne på området och samtidigt kunde det ge festivalbesökaren en tankeställare. Det var synd att de sålda vattenflaskorna på PET inte gick att panta, vilket gjorde att helheten inte riktigt nås. När det gällde utbudet av dryck hittade vi två ekologiska alternativ, Carlsberg Hof samt den alkoholfria ölen. Festivalfavoriten Fogarolli fanns också på plats med sitt ekologiska och Fairtrade-märkta kaffe, te och varma choklad, som värmde frusna festivalhjältar inpå småtimmarna.

AVFALLSHANTERING

Det var bara matförsäljare som sopsorterade, vi besökare ”slängde fritt” i någon av de många sopkärl och containrar som stod utplacerade. Allt avfall på hela festivalen sorterades och hanterades i efterhand. Vi såg personal som arbetade flitigt dygnet runt med att plocka skräp och tömma soptunnor! Campingbesökare betalade automatiskt för en miljöpant (200:-) och fick en soppåse att lämna in på en av sopstationerna innan hemfärd för att få tillbaka pengarna. Miljöpant som inte hämtas ut finansierade istället städningen.

Det fanns även en tält- och campingprylåtervinning. År 2015 tvättade privatpersoner på eget initiativ överblivna tält som skeppades iväg till flyktinglägren på Lesbos i Grekland. 2016 och 2017 samlade Intresseföreningen för rumäner i Sverige (IRIS) in tält, paviljonger och sovsäckar. 2017 året skickades det vidare till Rumänien och Moldavien på grund av de översvämningar som inträffar där årligen. Väldigt fina och hållbara initiativ till återanvändning!

Själva städningen av festivalen skedde med hjälp av olika samarbetande aktörer. Exempelvis hjälpte Akilles Boxningsklubb och Somaliska föreningen till att plocka skräp medan Suez Recycling skötte den stora avfallshanteringen. 2013 tog det en månad att städa, 2018 ca 2 veckor.  Ändå värker det fortfarande i våra miljövetarhjärtan av att se SR P4 Östergötlands filmklipp på städningen av festivalområdet: https://www.facebook.com/srostergotland/videos/10154753362963597/

Hallå vad är det som händer egentligen? Arrangörerna uppmuntrade oss festivalbesökare att bli mer ekonomiskt och miljömässigt hållbara och inte slösa resurs- och energikrävande prylar. Och det är sant, mycket av ansvaret vilar på just oss festivalbesökare som konsumenter, att tänka mer långsiktigt, spara och vårda prylar. Om nu köp-och-släng beteendet sitter så djupt skulle campingbesökare alltid kunna använda biologiskt nedbrytbara engångstält. Jo såna finns. Förra året fanns det färdiguppställda tält att hyra på både Grönvalla-campingen och Bandit Rock Camp. Vårt tips är att arrangörerna skulle ha investerat i ett ”grönt & hållbart” campingområde på riktigt med uppställda hyrtält i återvunna och miljövänliga material som blir lättare att återvinna.

SLUTSATS

Det fanns många positiva saker, som att det vegetariska utbudet ökade, miljöpoängsystemet för matförsäljare, miljö- & dryckespanten, tält- & campingprylåtervinningen, men det var en bit kvar innan vi kunde tänka oss vara helt nöjda med Bråvallafestivalens utbud.

Det fanns stor potential och ännu fler satsningar att göra för att nå en starkare hållbarhetsprofil. Det fanns också stora möjligheter att jobba med den sociala hållbarheten och säkerheten på området.  Bråvalla hade kunnat bli bättre på att uppmuntra besökare på plats till ett mer hållbart beteende och underlätta för besökare att göra gröna val inne på området. Tänk, med större ansträngningar från både arrangörerna och besökare hade vi kunnat göra Bråvallafestivalen mer hållbar!

Tack Bråvalla, och hoppas att framtida evenemang utvecklar starkare hållbarhetstänk! Ta gärna del av det underbara bildspelet nedan.

Text: Sara Litzell/ Louise Thorén

Foto: Louise Thorén

 

Även detta matställe skyltade lite extra med sitt positiva hållbarhetsarbete

Festitent hyrde ut färdiguppställda tält och campingprylar inklusive städning. Om tältet var intakt fick man tillbaka en deposition. Tälten kan återanvändas 2-3 år

Festivalfavoriten Fogarolli fanns också på plats och gjorde bra reklam för sitt ekologiska och Fairtrade-märkta utbud

Här slängde campingbesökare sin miljöpant

Jävligt gott fanns också på plats och bjöd på avsmakningsevent med grym festivalmat (detta hölls inne på festivalens VIP-område vilket kanske va lite synd)

Många valde att ta cykeln till festivalområdet. Samarbetet med Östgötatrafiken innebar även gratis resor med spårvagn till och från festivalen

Nytt för 2018 var att alla matförsäljare behövde ha ett vegetariskt alternativ på menyn. Här var ett ställe där vegetariskt syntes tydligt på menyn

På Bandit Rock Camping fanns redan uppställda tält med inredning och tillbehör

Personal vandrade runt flitigt och plockade skräp

soptunnor Fanns överallt på festivalområdet att slänga skräp i

Vi hälsade på hos Djurens rätt

Vi hittade ett område som hade mer hållbarhetsfokus

Tack för allt Bråvalla, och hoppas att framtida evenemang utvecklar starkare hållbarhetstänk

 

LÄS MER

Klimat- och konsumtionsfrågor i Almedalen

29 juni, 2018

Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i snart femtio år. De tidiga årens politiska tal har utvecklats till att bli Sveriges största politiska mötesplats. Genom demokrati och öppenhet ger veckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta. Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Alla evenemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla. Här har vi samlat höjdpunkter för varje dag där det diskuteras miljö, hållbarhet och medveten konsumtion.

Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i snart femtio år. De tidiga årens politiska tal har utvecklats till att bli Sveriges största politiska mötesplats. Genom demokrati och öppenhet ger veckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta. Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Alla evenemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla. Här har vi samlat höjdpunkter för varje dag där det diskuteras miljö, hållbarhet och medveten konsumtion.

LÄS MER

Vem har Almedalens klimatsmartaste mat?

27 juni, 2018

Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige, Djurens Rätt, Medveten Konsumtion, Svensk mat- och miljöinformation, Vegonorm, Fores, PUSH Sverige och CarbonCloud hoppas därför att alla som arrangerar seminarier, mingel och andra event där mat serveras under Almedalsveckan gör klimatsmarta matval – och visar upp de smarta valen som förebild för andra att inspireras av.

Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige, Djurens Rätt, Medveten Konsumtion, Svensk mat- och miljöinformation, Vegonorm, Fores, PUSH Sverige och CarbonCloud hoppas därför att alla som arrangerar seminarier, mingel och andra event där mat serveras under Almedalsveckan gör klimatsmarta matval – och visar upp de smarta valen som förebild för andra att inspireras av.

Maten står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan

Vi svenskar konsumerar som om vi hade 4,2 jordklot, enligt Världsnaturfondens Living Planet Report. Men det behöver inte vara en uppoffring att leva klimatsmart. Maten står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan och Almedalsveckan är ett perfekt ställe att visa upp hur vi med enkla medel kan minska denna påverkan.

Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige, Djurens Rätt, Medveten Konsumtion, Svensk mat- och miljöinformation, Vegonorm, Fores, PUSH Sverige och CarbonCloud hoppas därför att alla som arrangerar seminarier, mingel och andra event där mat serveras under Almedalsveckan gör klimatsmarta matval – och visar upp de smarta valen som förebild för andra att inspireras av.

– Under Almedalsveckan delar vi ut priset ”Almedalens klimatsmartaste mat” till den arrangör som jobbar bäst med mat som håller sig inom planetens gränser, säger Anna Richert, senior expert på hållbar mat på Världsnaturfonden WWF. Vi tittar framför allt på matens klimatpåverkan, men det är inte bara klimatet som är viktigt, så vi väger även in hur du arrangörerna jobbat med minskat matsvinn och biologisk mångfald.

– Svenskarnas livsmedelskonsumtion orsakar idag ungefär lika stor klimatpåverkan som våra transporter. För att nå de svenska klimatmålen behöver vi förändra hur vi äter. I Almedalen diskuteras framtidens idéer, då vill vi passa på att prata om hur spännande, utvecklande och läcker framtidens mat kan bli, säger Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen.

Använd mer vegetabilier och minska svinnet

En enkel tumregel för att minska matens klimatpåverkan är att dra ner på eller utesluta animalierna och satsa på vegetabilier i säsong. Under sommar och höst finns många härliga primörer att bygga aptitretande rätter kring.

Vi slänger också mycket fullt ätbar mat i Sverige. Den som tänker till och använder ingredienser som annars skulle slängas, undviker onödiga utsläpp från maten. Under Almedalsveckan kan det för många vara praktiskt svårt att använda flergångstallrikar och bestick. Men det finns massor av mat man kan servera utan tallrik och bestick. Den som tänker till kan lätt minska avfallet.

– Forskning visar att människor vill göra mer hållbara val men inte alltid vet hur. Almedalsveckan är ett perfekt tillfälle att sprida inspiration om hur man kan äta mer klimatsmart, säger Alexandra Davidsson, Generalsekreterare på föreningen Medveten Konsumtion.

Mer information om måltider för en levande planet:

wwf.se/oneplanetplate

Mer information om initiativet Almedalens klimatsmartaste mat:

smartklimatmat.se

LÄS MER

SOMMAR MED EKOGUIDEN V.26 – Trollhättan. Människans bästa vän – cykeln, av Johan Gadd

24 juni, 2018

I Trollhättan har vi vår redaktör Johan Gadd som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. Johan driver också butiken Fia och Floyd, en butik med giftfria kläder och leksaker för de minsta. 

För Sommar med Ekoguiden har Johan skrivit en krönika om Människans bästa vän – cykeln! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Trollhättan.

Trevlig läsning!

 

Människans bästa vän – cykeln

Tänkte uppehålla mig vid den snillrika uppfinningen cykeln

Jag tar avstamp i ett citat ur filmen Kvarteret Korpen (1963) där Keve Hjelm fint sammanfattar att inget finns kvar att uppfinna efter cykeln: ”En apparat som gör att man kan sitta när man går. Det är ju snillrikt, för fan.” Att man sedan om cykeln är rätt konstruerad även kan bära en hel del grejer medan man sitter på sin promenad är ju ännu bättre. Oklart är om Keve även tänkte på miljöaspekterna.

Ett företag som verkligen har funderat på det här är Pling Transport i Göteborg. Med specialutvecklade cyklar fraktar dom upp till 2 kubikmeter och 200 kg inom staden. Enligt det EU-finansierade projektet Cyclelogistics så kan hela 51% av transporterna som idag går med motorfordon i städerna egentligen köras med cykel. Det är just dessa smågods-transporter som Pling riktar in sig på. Dom erbjuder bud- och distributionsuppdrag, men även taxitjänst och hämtning av din återvinning.

Pling är ett medarbetarägt företag som har samhälls- och medlemsnytta som syfte snarare än att generera vinst till ett fåtal ägare. Med sina ganska fantastiska Velove Armadillo, el-asisterade cykelfordon, har dom etablerat ett miljövänligt transportalternativ. Fördelarna med detta är bla att yta frigörs, buller och utsläpp minskas, energiförbrukningen minskar (även jämfört med en eldriven skåpbil) och antalet motorfordon i staden minskar.

I mitt eget företag där jag dagligen skickar ordrar i webshopen måste jag leverera paket till Postnords transportscentral i utkanten av Trollhättan. Förra året köpte vi in en lastcykel (ej eldriven) för att kunna göra dessa transporter helt gröna. Paketen som skickas är inte så stora eller tunga så det är inga problem att cykla med upp till 8-10 paket i en transport. Dessutom erbjuder vi även hemtransport av ordrar om du handlar online och bor i närheten. Vi har helt enkelt sett till att företaget är oberoende av motorburna transporter.

Min grundprincip är att ställa bilen så ofta jag kan, både i jobbet och privat. Nu bor och jobbar jag visserligen så att det är väldigt överkomliga avstånd det handlar om. Men kärnan ligger i att ha det som en princip och att känna att denna handling påverkar. Varje gång vi inte startar bilen är en liten seger.

Slutligen frågar jag mig – vart har tandemcykeln tagit vägen? Det här måste vi ju göra tillsammans.

Johan Gadd

 

Här ser ni Johan Gadd och Fia och Floyds transportcykel som dyker upp med din leverans om du bor i Trollhättan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fotograf: Johan Erlandsson

Fotograf: Sanna Ansbjer

I Trollhättan har vi vår redaktör Johan Gadd som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. Johan driver också butiken Fia och Floyd, en butik med giftfria kläder och leksaker för de minsta. 

För Sommar med Ekoguiden har Johan skrivit en krönika om Människans bästa vän – cykeln! Glöm inte att titta in på Ekoguiden Trollhättan.

Trevlig läsning!

 

Människans bästa vän – cykeln

Tänkte uppehålla mig vid den snillrika uppfinningen cykeln

Jag tar avstamp i ett citat ur filmen Kvarteret Korpen (1963) där Keve Hjelm fint sammanfattar att inget finns kvar att uppfinna efter cykeln: ”En apparat som gör att man kan sitta när man går. Det är ju snillrikt, för fan.” Att man sedan om cykeln är rätt konstruerad även kan bära en hel del grejer medan man sitter på sin promenad är ju ännu bättre. Oklart är om Keve även tänkte på miljöaspekterna.

Ett företag som verkligen har funderat på det här är Pling Transport i Göteborg. Med specialutvecklade cyklar fraktar dom upp till 2 kubikmeter och 200 kg inom staden. Enligt det EU-finansierade projektet Cyclelogistics så kan hela 51% av transporterna som idag går med motorfordon i städerna egentligen köras med cykel. Det är just dessa smågods-transporter som Pling riktar in sig på. Dom erbjuder bud- och distributionsuppdrag, men även taxitjänst och hämtning av din återvinning.

Pling är ett medarbetarägt företag som har samhälls- och medlemsnytta som syfte snarare än att generera vinst till ett fåtal ägare. Med sina ganska fantastiska Velove Armadillo, el-asisterade cykelfordon, har dom etablerat ett miljövänligt transportalternativ. Fördelarna med detta är bla att yta frigörs, buller och utsläpp minskas, energiförbrukningen minskar (även jämfört med en eldriven skåpbil) och antalet motorfordon i staden minskar.

I mitt eget företag där jag dagligen skickar ordrar i webshopen måste jag leverera paket till Postnords transportscentral i utkanten av Trollhättan. Förra året köpte vi in en lastcykel (ej eldriven) för att kunna göra dessa transporter helt gröna. Paketen som skickas är inte så stora eller tunga så det är inga problem att cykla med upp till 8-10 paket i en transport. Dessutom erbjuder vi även hemtransport av ordrar om du handlar online och bor i närheten. Vi har helt enkelt sett till att företaget är oberoende av motorburna transporter.

Min grundprincip är att ställa bilen så ofta jag kan, både i jobbet och privat. Nu bor och jobbar jag visserligen så att det är väldigt överkomliga avstånd det handlar om. Men kärnan ligger i att ha det som en princip och att känna att denna handling påverkar. Varje gång vi inte startar bilen är en liten seger.

Slutligen frågar jag mig – vart har tandemcykeln tagit vägen? Det här måste vi ju göra tillsammans.

Johan Gadd

 

Här ser ni Johan Gadd och Fia och Floyds transportcykel som dyker upp med din leverans om du bor i Trollhättan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fotograf: Johan Erlandsson

Fotograf: Sanna Ansbjer

LÄS MER

SOMMAR MED EKOGUIDEN V.25 - Gotland. Besök på Ekobyn Suderbyn, av helena uddholm

18 juni, 2018

På Gotland har vi vår redaktör Helena Uddholm som på ett positivt och energiskt sätt arbetar för att visa hållbara Gotland. Helena gör ett otroligt arbete för oss genom Ekoguiden Gotland som vi är väldigt tacksamma.

För Sommar med Ekoguiden har hon skrivit en krönika om hennes besök på Ekobyn Suderbyn. Glöm inte att titta in på Ekoguiden Gotland.

Trevlig läsning!

(OBS. Vi har försökt få bort mellanrummet mellan varje bild, men utan resultat. Vi hoppas att inte detta stör er läsning)

 

Ekobyn på Gotland lockar volontärer från hela världen. På Gotland, mer exakt i Västerhejde, som ligger med cykelavstånd från Visby, ligger en ekoby med permakultur som tema.

Ekobyn Suderbyn grundades 2008 och en av drivkrafterna bakom var Ingrid Gustafsson som efter 10 år fortfarande är med och styr arbetet på gården.

Byn ligger på ett 10 hektar stort område, varav 5 ha är arrenderat. Det som produceras på gården ger mat till de som bor i byn och maten som lagas är vegansk med vegetariska tillbehör. Målet för byn är att bli till stor del självförsörjande på föda. I dagsläget sker ingen försäljning av grönsaker, men i och med att avkastningen ständigt ökar finns det planer på att kanske ha en mindre försäljning i framtiden. 20 personer bor i byn och det finns alltid ett mindre antal volontärer som bor här i perioder. Det finns sex volontärplatser via EVS, European Voluntary Service (https://europeanvoluntaryservice.org/ ) och senast var det c:a 600 sökanden till dessa platser vilket visar hur populärt det är att arbeta och bo i byn.

Permakultur är en hopdragning av permanent agrokultur, vilket kan översättas med hållbar odling. Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och trygghet. Kärnan i permakultur är en odlingsdesign som utgår från platsens förutsättningar. För ekobyn i Suderby innebär detta bland annat att man observerar och interagerar med lösningar som passar just här och använder sig av det som finns. Man söker små och långsamma lösningar, värdesätter mångfald och att man är kreativ och reagerar på förändringar.

Kreativiteten är påtaglig för en besökare och speglar sig i de byggnader som finns på området och de tekniska lösningarna för att nyttja sol, vind och vatten. Några av husen har byggts med bland annat lera och halm som finns på området. De boende bidrar med både praktisk och teoretisk kunskap vilket gör hela byn så spännande. De praktiska kunskaperna är särskilt viktiga vid odlingsarbetet och leds av tre boende som är utbildade inom agrokultur. Nya byggnader enligt principen för permakultur planeras tillsammans med en arkitekt som är teoretiskt kunnig inom miljöanpassat byggande.

Då området gjordes i ordning grävdes fyra dammar och jorden som blev över användes till att göra hästskovallar runt sju solfällor. Vallarna tjänar som sol- och vindskydd för växtligheten och på vallarna har det planterats träd och buskar. Förutom att tjäna som vindskydd är samtliga även nyttoväxter så som aronia, havtorn, slån, hassel, rönnbär, valnötsträd, fläder mm. I fällorna odlas grönsaker och bär.

Ekobyn är en av femtio liknande byar i Sverige, men den enda på Gotland. I år är det tioårsjubileum för byn och den 23 juni firas detta med Öppet hus. Passa på och besök denna spännande by som är som hämtad ur en sagobok!

 

Bild 1. Hus byggt i lera. I huset finns ett duschrum och ett växthus. Fukten från duschen tillförs växthuset och värmen från växthuset värmer duschrummet. 

 

 

 

 

 

Bild 2. Domen.

 

 

Vindkraft (bild 3) ger el till domen och elen från solcellerna

 

 

 

(bild 4) driver ventilationen(bild 5) i Domen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild. 6 Organiskt material rötas till biogas i en anläggning inuti Domen.

 

 

Bild 7. Vattnet i rör som lagts ner i halmen värms då halmen bryts ner och värmevattnet används för uppvärmning av Domen.

Bild 8. I uteköket finns egenhändigt tillverkade eldstäder, t ex en pizzaugn. En “rocket stove”, dvs en utespis, är under uppbyggnad (Bild 9)

 

 

 

 

Bild 10. Alla restprodukter återanvänds i byn. Trädgårdsavfall används till odlingarna och hjälper till att hålla fukten kvar i marken. Toalettavfall sparas i containrar och läggs ut på övrig mark när det är färdigbrunnet.

 

Bild 11. Urgamla principer används vid odlingen, som t ex samodling av bönor, squash och majs. Bönorna tar upp kväve ur luften och bidrar med näring, squashen skapar skugga och majsen tjänar som stöd åt de andra växterna. .

På Gotland har vi vår redaktör Helena Uddholm som på ett positivt och energiskt sätt arbetar för att visa hållbara Gotland. Helena gör ett otroligt arbete för oss genom Ekoguiden Gotland som vi är väldigt tacksamma.

För Sommar med Ekoguiden har hon skrivit en krönika om hennes besök på Ekobyn Suderbyn. Glöm inte att titta in på Ekoguiden Gotland.

Trevlig läsning!

(OBS. Vi har försökt få bort mellanrummet mellan varje bild, men utan resultat. Vi hoppas att inte detta stör er läsning)

 

Ekobyn på Gotland lockar volontärer från hela världen. På Gotland, mer exakt i Västerhejde, som ligger med cykelavstånd från Visby, ligger en ekoby med permakultur som tema.

Ekobyn Suderbyn grundades 2008 och en av drivkrafterna bakom var Ingrid Gustafsson som efter 10 år fortfarande är med och styr arbetet på gården.

Byn ligger på ett 10 hektar stort område, varav 5 ha är arrenderat. Det som produceras på gården ger mat till de som bor i byn och maten som lagas är vegansk med vegetariska tillbehör. Målet för byn är att bli till stor del självförsörjande på föda. I dagsläget sker ingen försäljning av grönsaker, men i och med att avkastningen ständigt ökar finns det planer på att kanske ha en mindre försäljning i framtiden. 20 personer bor i byn och det finns alltid ett mindre antal volontärer som bor här i perioder. Det finns sex volontärplatser via EVS, European Voluntary Service (https://europeanvoluntaryservice.org/ ) och senast var det c:a 600 sökanden till dessa platser vilket visar hur populärt det är att arbeta och bo i byn.

Permakultur är en hopdragning av permanent agrokultur, vilket kan översättas med hållbar odling. Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och trygghet. Kärnan i permakultur är en odlingsdesign som utgår från platsens förutsättningar. För ekobyn i Suderby innebär detta bland annat att man observerar och interagerar med lösningar som passar just här och använder sig av det som finns. Man söker små och långsamma lösningar, värdesätter mångfald och att man är kreativ och reagerar på förändringar.

Kreativiteten är påtaglig för en besökare och speglar sig i de byggnader som finns på området och de tekniska lösningarna för att nyttja sol, vind och vatten. Några av husen har byggts med bland annat lera och halm som finns på området. De boende bidrar med både praktisk och teoretisk kunskap vilket gör hela byn så spännande. De praktiska kunskaperna är särskilt viktiga vid odlingsarbetet och leds av tre boende som är utbildade inom agrokultur. Nya byggnader enligt principen för permakultur planeras tillsammans med en arkitekt som är teoretiskt kunnig inom miljöanpassat byggande.

Då området gjordes i ordning grävdes fyra dammar och jorden som blev över användes till att göra hästskovallar runt sju solfällor. Vallarna tjänar som sol- och vindskydd för växtligheten och på vallarna har det planterats träd och buskar. Förutom att tjäna som vindskydd är samtliga även nyttoväxter så som aronia, havtorn, slån, hassel, rönnbär, valnötsträd, fläder mm. I fällorna odlas grönsaker och bär.

Ekobyn är en av femtio liknande byar i Sverige, men den enda på Gotland. I år är det tioårsjubileum för byn och den 23 juni firas detta med Öppet hus. Passa på och besök denna spännande by som är som hämtad ur en sagobok!

 

Bild 1. Hus byggt i lera. I huset finns ett duschrum och ett växthus. Fukten från duschen tillförs växthuset och värmen från växthuset värmer duschrummet. 

 

 

 

 

 

Bild 2. Domen.

 

 

Vindkraft (bild 3) ger el till domen och elen från solcellerna

 

 

 

(bild 4) driver ventilationen(bild 5) i Domen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild. 6 Organiskt material rötas till biogas i en anläggning inuti Domen.

 

 

Bild 7. Vattnet i rör som lagts ner i halmen värms då halmen bryts ner och värmevattnet används för uppvärmning av Domen.

Bild 8. I uteköket finns egenhändigt tillverkade eldstäder, t ex en pizzaugn. En “rocket stove”, dvs en utespis, är under uppbyggnad (Bild 9)

 

 

 

 

Bild 10. Alla restprodukter återanvänds i byn. Trädgårdsavfall används till odlingarna och hjälper till att hålla fukten kvar i marken. Toalettavfall sparas i containrar och läggs ut på övrig mark när det är färdigbrunnet.

 

Bild 11. Urgamla principer används vid odlingen, som t ex samodling av bönor, squash och majs. Bönorna tar upp kväve ur luften och bidrar med näring, squashen skapar skugga och majsen tjänar som stöd åt de andra växterna. .

LÄS MER