Hålla i, hålla ut & hålla ihop - av Maria Lagerman

11 november, 2019

Jag vill vara en obotlig optimist och kommer inte ge mig. Samarbete inom och över branschgränser är avgörande för en omställning och ett systemskifte där vi kan vara resurseffektiva, minska på användningen av jungfruliga material och öka återanvändningen. En cirkulär ekonomi och en samägd utveckling där alla samhällets aktörer och enskilda individer, arbetar för en hållbar framtida värld, tillsammans.

Jag har under den senaste månaden funderat mycket kring samtalet om ”vägen till hållbarhet”. Ett samtal som inrymmer både de som i ilska fått nog av att vi inte gör tillräckligt, de som tappat hoppet, de som har en optimistisk framtoning och såklart ett gäng andra.  Jag har oftast bara kunnat skaka av mig en viss uppgivenhet från omgivningen, eller från mig själv, och kört på, men den senaste tiden har den smugit sig på mig.

Allt fler hör jag prata om att tiden är för knapp och att vi inte förstår vad vi faktiskt måste göra. Att lösningarna idag är längre bort än vi kanske vill tro. Men är det verkligen så?

Ja, politikerna behöver reglera och skapa incitament för att göra det dyrare och svårare att agera ohållbart, underlätta för att driva hållbara företag och samtidigt främja en kulturförändring kring konsumtion hos konsumenterna. En kulturförändring, som jag hör är ett berg att bestiga, med tillhörande ishalka och med klättrare som helst stannar vid bergets fot. Faktumet att saker händer, men inte når tillräckligt stor skala får mig både att känna frustration, trötthet och att sjunka lite längre ner i fåtöljen där jag sitter på ett möte om att verka för hållbar konsumtion, men gör också att jag vill handla!

Jag vet att det är stora steg vi behöver ta. Det är inte utan ansträngning att förändra vanor vi haft under många år, vilka tillsammans med företagens dagliga marknadsföring styr oss i vårt agerande och ett beteende som vi dessutom kan trivas rätt bra med i stunden. Men vi behöver vilja något mer än bara att trivas i stunden. Vi behöver hitta våra egna sätt som gör förändringen möjlig, önskvärd och långsiktig, och jag tror vi har allt detta inom räckhåll, om vi bara bestämmer oss.

Inspiration och motivation, att se konkreta förbättringar och nå individuella och kollektiva mål, där vi generöst delar med oss och samarbetar, är det jag tror på. Det finns så många inspirerande människor som redan gjort en del av resan och som vill dela med sig. Det finns erbjudanden som byggt in det hållbara systemet från början och det finns flera aktörer hos vilka vi kan engagera oss, utifrån det som känns rätt och rimligt för just ens egna liv, ens egen vardag.

När uppgivenheten flåsar mig i nacken, när orden från dem som tvekar på ett hållbart samhälle i närtid ökar i styrka, då söker jag den där energin som får mig att sätta mig rakryggad, ställa mig upp och springa vidare. I blicken hos nya och gamla vänner och kollegor som har bestämt sig och visar det med ett leende, inte ger sig och ser till att vi tar oss vidare. Energin som kan uppstå i en grupp när det finns ett gemensamt mål att nå kan vara fantastisk och jag ser den.

Så jag vill vara den obotliga optimisten! Jag tror att om vi orkar stå pall mot utmaningar, orkar tro på lösningar vi kanske ännu inte kan se och håller riktningen, då kan vi också hålla ut när det ibland ser mörkt ut. Håller vi ihop, då är vi snart där.

Nu gör vi det bara!

Av Maria Lagerman, ledamot i Medveten Konsumtions styrelse & affärsutvecklare – hållbar affärsutveckling (Fokusområde Hållbart mode)

kontakt@marialagerman.com

www.marialagerman.com

@maria.lagerman.co

Jag vill vara en obotlig optimist och kommer inte ge mig. Samarbete inom och över branschgränser är avgörande för en omställning och ett systemskifte där vi kan vara resurseffektiva, minska på användningen av jungfruliga material och öka återanvändningen. En cirkulär ekonomi och en samägd utveckling där alla samhällets aktörer och enskilda individer, arbetar för en hållbar framtida värld, tillsammans.

Jag har under den senaste månaden funderat mycket kring samtalet om ”vägen till hållbarhet”. Ett samtal som inrymmer både de som i ilska fått nog av att vi inte gör tillräckligt, de som tappat hoppet, de som har en optimistisk framtoning och såklart ett gäng andra.  Jag har oftast bara kunnat skaka av mig en viss uppgivenhet från omgivningen, eller från mig själv, och kört på, men den senaste tiden har den smugit sig på mig.

Allt fler hör jag prata om att tiden är för knapp och att vi inte förstår vad vi faktiskt måste göra. Att lösningarna idag är längre bort än vi kanske vill tro. Men är det verkligen så?

Ja, politikerna behöver reglera och skapa incitament för att göra det dyrare och svårare att agera ohållbart, underlätta för att driva hållbara företag och samtidigt främja en kulturförändring kring konsumtion hos konsumenterna. En kulturförändring, som jag hör är ett berg att bestiga, med tillhörande ishalka och med klättrare som helst stannar vid bergets fot. Faktumet att saker händer, men inte når tillräckligt stor skala får mig både att känna frustration, trötthet och att sjunka lite längre ner i fåtöljen där jag sitter på ett möte om att verka för hållbar konsumtion, men gör också att jag vill handla!

Jag vet att det är stora steg vi behöver ta. Det är inte utan ansträngning att förändra vanor vi haft under många år, vilka tillsammans med företagens dagliga marknadsföring styr oss i vårt agerande och ett beteende som vi dessutom kan trivas rätt bra med i stunden. Men vi behöver vilja något mer än bara att trivas i stunden. Vi behöver hitta våra egna sätt som gör förändringen möjlig, önskvärd och långsiktig, och jag tror vi har allt detta inom räckhåll, om vi bara bestämmer oss.

Inspiration och motivation, att se konkreta förbättringar och nå individuella och kollektiva mål, där vi generöst delar med oss och samarbetar, är det jag tror på. Det finns så många inspirerande människor som redan gjort en del av resan och som vill dela med sig. Det finns erbjudanden som byggt in det hållbara systemet från början och det finns flera aktörer hos vilka vi kan engagera oss, utifrån det som känns rätt och rimligt för just ens egna liv, ens egen vardag.

När uppgivenheten flåsar mig i nacken, när orden från dem som tvekar på ett hållbart samhälle i närtid ökar i styrka, då söker jag den där energin som får mig att sätta mig rakryggad, ställa mig upp och springa vidare. I blicken hos nya och gamla vänner och kollegor som har bestämt sig och visar det med ett leende, inte ger sig och ser till att vi tar oss vidare. Energin som kan uppstå i en grupp när det finns ett gemensamt mål att nå kan vara fantastisk och jag ser den.

Så jag vill vara den obotliga optimisten! Jag tror att om vi orkar stå pall mot utmaningar, orkar tro på lösningar vi kanske ännu inte kan se och håller riktningen, då kan vi också hålla ut när det ibland ser mörkt ut. Håller vi ihop, då är vi snart där.

Nu gör vi det bara!

Av Maria Lagerman, ledamot i Medveten Konsumtions styrelse & affärsutvecklare – hållbar affärsutveckling (Fokusområde Hållbart mode)

kontakt@marialagerman.com

www.marialagerman.com

@maria.lagerman.co

LÄS MER

5 tips för en hållbar garderob

10 november, 2019

Vid det här laget har de flesta förstått att modeindustrin är en av världens största miljöbovar. Majoriteten av svenskarna (72 %) säger att de fortfarande köper kläder och skor som de egentligen inte behöver. Du vet redan att ett bra sätt att minska den negativa klimatpåverkan från innehållet i din garderob är att handla på second hand. Men det finns mycket mer du kan göra för att hållbarifiera din garderob!

  1. Använd det du har
    Det absolut bästa sättet att skapa en mer hållbar garderob är kanske det mest enkla – se till att använda det du redan har! 9 av 10 svenskar har kläder i garderoben som de aldrig använder, och genomsnittssvensken använder mindre än hälften av sina kläder. Vilket #prylsvinn

2. Tvätta rätt
Eller snarare, tvätta mindre! Livslängden på våra kläder har minskat med en tredjedel bara under 2000 talet. En av de saker som gör att våra kläder håller allt kortare (förutom billigare plagg med sämre kvalitet) är att vi tvättar alldeles för ofta. Det räcker oftast att vädra kläderna.

3. Rensa
Regelbundna garderobsrensningar gör bevisat att du blir mer medveten och använder dina kläder mer. En tumregel är att om du inte använt plagget på ett år så åker det ut (till second hand, inte i soporna!). Kanske kan du lägga in en rensning på våren inför sommaren, och en på hösten inför vintern? Då är det perfekt timing nu. Ut med badkläderna, in med öronmuffarna!

4. Laga
Vi har blivit sämre på att ta hand om våra kläder. Ett enkelt sätt att nå dit är att laga dina kläder. Regeringen har dessutom gjort det billigare att reparera skor, lädervaror, kläder och hemtextilier genom att sänka momsen från 25 till 12 procent.

5. Skippa impulsköp
Välj plagg som håller länge och som du använder länge. Detta uppnår du enklast genom att undvika att shoppa på impuls. Gå tillbaka och fråga dig själv ”är det här ett plagg jag faktiskt behöver, eller är det något jag bara vill ha?”

Vill du ha mer inspiration om hållbart mode? Följ gurun för Slow Fashion – Johannanilsson.se och låna boken Slow Fashion på biblioteket eller köp den begagnad. Ställ frågor till modeföretagen kring pris, material, produktion, transport. Lyssna på avsnitt 35 av podden Du, Jag & Jorden.

Vid det här laget har de flesta förstått att modeindustrin är en av världens största miljöbovar. Majoriteten av svenskarna (72 %) säger att de fortfarande köper kläder och skor som de egentligen inte behöver. Du vet redan att ett bra sätt att minska den negativa klimatpåverkan från innehållet i din garderob är att handla på second hand. Men det finns mycket mer du kan göra för att hållbarifiera din garderob!

  1. Använd det du har
    Det absolut bästa sättet att skapa en mer hållbar garderob är kanske det mest enkla – se till att använda det du redan har! 9 av 10 svenskar har kläder i garderoben som de aldrig använder, och genomsnittssvensken använder mindre än hälften av sina kläder. Vilket #prylsvinn

2. Tvätta rätt
Eller snarare, tvätta mindre! Livslängden på våra kläder har minskat med en tredjedel bara under 2000 talet. En av de saker som gör att våra kläder håller allt kortare (förutom billigare plagg med sämre kvalitet) är att vi tvättar alldeles för ofta. Det räcker oftast att vädra kläderna.

3. Rensa
Regelbundna garderobsrensningar gör bevisat att du blir mer medveten och använder dina kläder mer. En tumregel är att om du inte använt plagget på ett år så åker det ut (till second hand, inte i soporna!). Kanske kan du lägga in en rensning på våren inför sommaren, och en på hösten inför vintern? Då är det perfekt timing nu. Ut med badkläderna, in med öronmuffarna!

4. Laga
Vi har blivit sämre på att ta hand om våra kläder. Ett enkelt sätt att nå dit är att laga dina kläder. Regeringen har dessutom gjort det billigare att reparera skor, lädervaror, kläder och hemtextilier genom att sänka momsen från 25 till 12 procent.

5. Skippa impulsköp
Välj plagg som håller länge och som du använder länge. Detta uppnår du enklast genom att undvika att shoppa på impuls. Gå tillbaka och fråga dig själv ”är det här ett plagg jag faktiskt behöver, eller är det något jag bara vill ha?”

Vill du ha mer inspiration om hållbart mode? Följ gurun för Slow Fashion – Johannanilsson.se och låna boken Slow Fashion på biblioteket eller köp den begagnad. Ställ frågor till modeföretagen kring pris, material, produktion, transport. Lyssna på avsnitt 35 av podden Du, Jag & Jorden.

LÄS MER

Medveten Konsumtion släpper nya "Kosmetikaguiden"!

31 oktober, 2019

Föreningen Medveten Konsumtion vill göra det enklare för dig att välja rätt när du är ute i butikerna. Och visst kan märkningar kännas krångligt? Varje år uppdaterar vi våra märkningsguider för de vanligaste miljömärkningarna inom textil och livsmedel så att du enkelt kan se vad varje märkning uppfyller för krav. Dessutom har vi nu tagit fram en sprillans ny Kosmetikaguide! Varsågod – bara att publicera, ladda ner, ta med till butiken eller sprida!​

Föreningen Medveten Konsumtion vill göra det enklare för dig att välja rätt när du är ute i butikerna. Och visst kan märkningar kännas krångligt? Varje år uppdaterar vi våra märkningsguider för de vanligaste miljömärkningarna inom textil och livsmedel så att du enkelt kan se vad varje märkning uppfyller för krav. Dessutom har vi nu tagit fram en sprillans ny Kosmetikaguide! Varsågod – bara att publicera, ladda ner, ta med till butiken eller sprida!​

Det finns en uppsjö av olika ​märkningar och certifieringar på livsmedel, kläder, rengöringsprodukter och elektronik, som markerar om produkten är ekologisk, tillverkad under schyssta förhållanden, hälsosam, djurtestad eller fri från gifter. För att få en snabb översikt över märkningarna kan du titta på våra populära märkningsguider med sammanställningar av de vanligaste märkningarna. Vi har sedan tidigare en märkningsguide för ​livsmedel, och en för ​textil.

I den nya ​Kosmetikaguiden har vi samlat information om hur de vanligaste märkningarna på hygien, hud- & hårvårdsprodukter, samt smink står sig när det kommer till miljö, kemikalier, hälsa och arbetsvillkor. Vad som är bäst får sedan var och en bestämma utifrån vad som känns viktigt för en själv. Guiden är helt gratis och finns att ladda ner på vår hemsida precis som vår livsmedelsguide och textilguide.

Självklart får du använda våra märkningsguider och denna information. Dock så är det viktigt att hänvisa till källan www.medvetenkonsumtion.se. 

Här kan du ladda ner guiderna som ​PDF (klick)!

LÄS MER

Läs vår distanskurs om mat och klimat!

31 oktober, 2019

Är du nyfiken på matens klimatpåverkan? Vad är egentligen bäst för miljön, ekologiskt eller närproducerat? Är köttet så klimatskadligt som det verkar? Hur ligger det till med hälsopåverkan från de bekämpningsmedel som används i jordbruket? Anmälan till höstens upplaga av vår populära fortsättningskurs “Matens Dimensioner” som vi kör tillsammans med Studiefrämjandet är nu öppen fram till 24 november!

Är du nyfiken på matens klimatpåverkan? Vad är egentligen bäst för miljön, ekologiskt eller närproducerat? Är köttet så klimatskadligt som det verkar? Hur ligger det till med hälsopåverkan från de bekämpningsmedel som används i jordbruket? Anmälan till höstens upplaga av vår populära fortsättningskurs “Matens Dimensioner” som vi kör tillsammans med Studiefrämjandet är nu öppen fram till 24 november!

Medveten Konsumtion har under 12 terminer tillsammans med Studiefrämjandet erbjudit kursen ”Konsumtion, Miljö och Etisk handel”. Det stora deltagandet och intresset för kursen har gjort att vi har valt att tillföra ytterligare ett tillfälle som går ut på att fördjupa sig i temat “mat” två gånger per år.

Alla som gått den grundläggande kursen Konsumtion, Miljö och Etisk handel får 30% rabatt på fortsättningstillfället!

Kursen löper under tre veckor och består av ett fortsättningstillfälle på tema ”Matens dimensioner”. Första veckan består av inläsning av föreläsningsmaterialet, andra veckan att utföra den skriftliga uppgiften och den tredje veckan av att läsa och diskutera varandras texter i forumet. Under hela kursens gång kan ni diskutera med varandra och ställa frågor till kurshandledaren.

Kursen pågår under tre veckor (48-50), 25e november till 15e december 2019 och består av sju teman inom ramen för Matens Dimensioner:

  • Maten och klimatet
  • Räkna med miljö
  • Matsvinn
  • Miljö och etik
  • Biologisk mångfald
  • Ekologiskt är logiskt
  • Kemikalier på tallriken

All aktivitet kommer ske på distans.

Anmälningsavgiften är 299 kronor.

ANMÄLAN

 

Psst! Du vet väl att du som gått vår grundutbildning i Miljö, Konsumtion och Etisk handel får 20% rabatt på fördjupningskursen matens dimensioner (249 kronor)?

LÄS MER

Vill du bli ekorecensent hos oss?

23 oktober, 2019

Vill du hjälpa andra att göra medvetna val genom att själv göra dem? Bli en ekorecensent!

Vill du hjälpa andra att göra medvetna val genom att själv göra dem? Bli en ekorecensent!

Brinner du för att hitta bra hållbara butiker, leta second hand fynd eller testa nya caféer? Vill du kombinera nöje med nytta? Då kan du också bli ekorecensent! Du får då en extra bra anledning att testa t.ex olika hållbara restauranger för att sen lämna din recension och att hjälpa guida andra personer till mer medvetna val. Recensionerna läggs ut i Ekoguiden, vilket är vår guide till eko, reko och vintage i 13 svenska städer. Finns din stad ännu inte med? Då kan du sätta den på kartan!

Praktisk info: Vad är Ekoguiden?

Vår vision är att Ekoguiden ska vara en dynamisk karta till din stads gröna smultronställen.
En medveten guide som inte bara tipsar om eko/reko alternativ, utan också granskar verksamheterna och deras hållbarhetsprofil. Du skriver och publicerar dina recensioner på Ekoguiden.se och tipsar konsumenter var de hittar butiker och restauranger med ett hållbarhets-tänk i din stad.
Att vara recensent för Ekoguiden är ett meriterande uppdrag där du blir del av ett stort och medvetet nationellt nätverk av eko-redaktioner som ger dig ökade kunskaper om miljö-,rättvise – och konsumtionsfrågor.

Läs mer!

Låter det här som klippt och skuret för dig?
Skicka ditt CV direkt till info@ekoguiden.se

Vill du hjälpa andra att göra medvetna val genom att själv göra dem? Bli en ekorecensent!

Vill du hjälpa andra att göra medvetna val genom att själv göra dem? Bli en ekorecensent!

Brinner du för att hitta bra hållbara butiker, leta second hand fynd eller testa nya caféer? Vill du kombinera nöje med nytta? Då kan du också bli ekorecensent! Du får då en extra bra anledning att testa t.ex olika hållbara restauranger för att sen lämna din recension och att hjälpa guida andra personer till mer medvetna val. Recensionerna läggs ut i Ekoguiden, vilket är vår guide till eko, reko och vintage i 13 svenska städer. Finns din stad ännu inte med? Då kan du sätta den på kartan!

Praktisk info: Vad är Ekoguiden?

Vår vision är att Ekoguiden ska vara en dynamisk karta till din stads gröna smultronställen.
En medveten guide som inte bara tipsar om eko/reko alternativ, utan också granskar verksamheterna och deras hållbarhetsprofil. Du skriver och publicerar dina recensioner på Ekoguiden.se och tipsar konsumenter var de hittar butiker och restauranger med ett hållbarhets-tänk i din stad.
Att vara recensent för Ekoguiden är ett meriterande uppdrag där du blir del av ett stort och medvetet nationellt nätverk av eko-redaktioner som ger dig ökade kunskaper om miljö-,rättvise – och konsumtionsfrågor.

Läs mer!

Låter det här som klippt och skuret för dig?
Skicka ditt CV direkt till info@ekoguiden.se

LÄS MER

Bli volontär hos oss!

17 oktober, 2019

Vill du utveckla dina talanger och samtidigt hjälpa världen bli mer hållbar? Bli volontär hos oss på Medveten Konsumtion!

Foto: www.greenpix.se Daniel Söderberg

Medveten Konsumtion är den lilla föreningen som arbetar med de stora frågorna, och hos oss har du stora möjligheter att använda din kreativitet och utveckla dina talanger. Kanske vill du bli vår nya YouTube stjärna, projektleda ett eget event, skriva krönikor eller nå ut till massorna med dina marknadsföringsidéer? Hos oss finns en roll till alla! Oavsett vilka intressen du har och hur dina framtidsambitioner ser ut, finns en passande plats för dig hos Medveten Konsumtion. Hos oss får du möjlighet att dela med dig av dina kunskaper och samtidigt förvärva nya. Hos oss måste du inte ha förkunskap för att få göra något, utan vi vill att du utvecklas med oss! Vi växer ständigt och det vill vi att du också ska få göra!

Praktisk info: Att vara volontär för oss på Medveten Konsumtion handlar mycket om självständighet och eget ansvar. Det finns oftast inget bestämt, utan du har frihet att vara kreativ att skapa egna evenemang och väljer själv vad du vill göra inom föreningens ramar om konsumentmakt och hållbar utveckling.

Kontakta oss på info@medvetenkonsumtion.org

Eller läs mer om oss och om att engagera sig!

Vill du utveckla dina talanger och samtidigt hjälpa världen bli mer hållbar? Bli volontär hos oss på Medveten Konsumtion!

Foto: www.greenpix.se Daniel Söderberg

Medveten Konsumtion är den lilla föreningen som arbetar med de stora frågorna, och hos oss har du stora möjligheter att använda din kreativitet och utveckla dina talanger. Kanske vill du bli vår nya YouTube stjärna, projektleda ett eget event, skriva krönikor eller nå ut till massorna med dina marknadsföringsidéer? Hos oss finns en roll till alla! Oavsett vilka intressen du har och hur dina framtidsambitioner ser ut, finns en passande plats för dig hos Medveten Konsumtion. Hos oss får du möjlighet att dela med dig av dina kunskaper och samtidigt förvärva nya. Hos oss måste du inte ha förkunskap för att få göra något, utan vi vill att du utvecklas med oss! Vi växer ständigt och det vill vi att du också ska få göra!

Praktisk info: Att vara volontär för oss på Medveten Konsumtion handlar mycket om självständighet och eget ansvar. Det finns oftast inget bestämt, utan du har frihet att vara kreativ att skapa egna evenemang och väljer själv vad du vill göra inom föreningens ramar om konsumentmakt och hållbar utveckling.

Kontakta oss på info@medvetenkonsumtion.org

Eller läs mer om oss och om att engagera sig!

LÄS MER

Vi måste äta mer svenskodlad mat

10 oktober, 2019

Visste du att Sverige idag endast är självförsörjande på 3 livsmedel? Socker, spannmål och morötter. För 30 år sedan producerade det svenska jordbruket hela 75 procent av det vi åt. I dag är vi desto fler svenskar, men producerar mindre inhemsk mat. Varannan tugga som äts i Sverige idag består av importerade livsmedel.

Men det finns potential till så mycket mer! Sverige är bördigt och här kan odlas många sädesslag, rotfrukter och frukt och grönt på sommaren.
Visste du att du kan hitta flera olika sorter av svenskodlade bönor, linser, och till och med quinoa till försäljning? Till exempel de gamla kulturgrödorna gotlandslins, gråärt, som var basföda i Norden förr i tiden, och lupinböna, för att inte tala om den underskattade bondbönan? Du kan till exempel hitta dessa anrika sorter och fler hos Nordisk Råvara samt ett stort sortiment av svenskodlade baljväxter hos Go Green.

Många av dessa kulturgrödor som var vanliga förr har konkurrerats ut av de stora dominerande sädesslagen vete och majs men även raps. Sådana stora enformiga odlingar med få sorters grödor i stora mängder (som brukar kallas för monokulturer) är inte bra för den biologiska mångfalden, är känsliga för störningar (såsom torka, översvämningar och andra effekter av klimatförändringar till exempel) och slår ut andra småskaliga sorters grödor då det varken blir lönsamt att konkurrera, men också för att de tar över så stora arealer så att det inte finns plats för att odla annat.

Så vill du slå ett slag för den biologiska mångfalden, ett livskraftigt och motståndskraftigt svenskt jordbruk och samtidigt öka Sveriges självförsörjning av livsmedel så leta efter svenskodlade grödor i butiken och på restaurangen!

Vill du ha fler tips på hur du kan äta mer hållbart? Spana in våra Råd & Tips om hållbar konsumtion av livsmedel och vår guide över livsmedelsmärkningar! Du kan också läsa mer om livsmedelsmärkningar här.

Visste du att Sverige idag endast är självförsörjande på 3 livsmedel? Socker, spannmål och morötter. För 30 år sedan producerade det svenska jordbruket hela 75 procent av det vi åt. I dag är vi desto fler svenskar, men producerar mindre inhemsk mat. Varannan tugga som äts i Sverige idag består av importerade livsmedel.

Men det finns potential till så mycket mer! Sverige är bördigt och här kan odlas många sädesslag, rotfrukter och frukt och grönt på sommaren.
Visste du att du kan hitta flera olika sorter av svenskodlade bönor, linser, och till och med quinoa till försäljning? Till exempel de gamla kulturgrödorna gotlandslins, gråärt, som var basföda i Norden förr i tiden, och lupinböna, för att inte tala om den underskattade bondbönan? Du kan till exempel hitta dessa anrika sorter och fler hos Nordisk Råvara samt ett stort sortiment av svenskodlade baljväxter hos Go Green.

Många av dessa kulturgrödor som var vanliga förr har konkurrerats ut av de stora dominerande sädesslagen vete och majs men även raps. Sådana stora enformiga odlingar med få sorters grödor i stora mängder (som brukar kallas för monokulturer) är inte bra för den biologiska mångfalden, är känsliga för störningar (såsom torka, översvämningar och andra effekter av klimatförändringar till exempel) och slår ut andra småskaliga sorters grödor då det varken blir lönsamt att konkurrera, men också för att de tar över så stora arealer så att det inte finns plats för att odla annat.

Så vill du slå ett slag för den biologiska mångfalden, ett livskraftigt och motståndskraftigt svenskt jordbruk och samtidigt öka Sveriges självförsörjning av livsmedel så leta efter svenskodlade grödor i butiken och på restaurangen!

Vill du ha fler tips på hur du kan äta mer hållbart? Spana in våra Råd & Tips om hållbar konsumtion av livsmedel och vår guide över livsmedelsmärkningar! Du kan också läsa mer om livsmedelsmärkningar här.

LÄS MER

STADGAR SJÄTTE VERSIONEN

09 oktober, 2019

I samband med en genomgång av stadgarna i september 2019 inför arbete med att ta fram stadgeändringsförslag till årsmötet 2020 upptäcktes det att stadgeändringsförslag som antagits av årsmötet 2017 inte först in i stadgarna. Det åtgärdas nu under oktober 2019 och en sjätte version av stadgarna skapas. Årsmötena 2018 och 2019 har inte antagit några stadgeändringsförslag.

Du hittar de nya stadgarna här

LÄS MER

Hållbar konsumtion, vems är ansvaret?

08 oktober, 2019

Konsumtion är ett ord på mångas läppar idag. Trots att fler har kunskap om dess påverkan på klimatet så fortsätter vi köpa nya kläder och spendera massvis med pengar på fenomen som Black Friday. När det gäller matvaror är vi inte mycket bättre och idag slängs en tredjedel av all mat som produceras. Det krävs kraftfulla och konkreta åtgärder i kombination med förändrade beteenden för att vi ska kunna konsumera hållbart. Men hur tar vi oss dit? Och på vems axlar ligger ansvaret? 

Foto: Global Utmaning

Den 18 september samlades modeskapare, forskare och näringsliv på Kulturhuset Stadsteaterns scen Under Fontänen. Ämnet för kvällen var hållbar konsumtion av både mat och mode. Vad har vi för ansvar som konsumenter? Vad kan vi göra? Och vad gör vi faktiskt? Dessa frågor inledde ett samtal som kom att handla om matsvinn, återanvändning, begränsade utbud och mycket mer. Under Birgitta Englins ledning bjöds publiken in i diskussionen med deltagarna på scenen. I samtalet deltog Åsa Östlund som är tillförordnad sektionschef för Hållbara textilfibrer på Rise och programchef för Mistra Future Fashion, Mårten Thorslund som har grundat Matsvinnet, Susanne Beskow textil konceptdesigner med fokus på cirkulär design, samt Jonna Elofsson Bjesse som är kommunikationsansvarig för Medveten Konsumtion. 

“Svensk klimatpåverkan, alltså hur mycket vi i Sverige förbrukar på ett år, är väldigt stor. Och hela 80 procent av denna klimatpåverkan kommer från produktionen, det vill säga allt ifrån fiberproduktion till transport. Som konsument kanske man då tänker att det inte är så mycket man kan göra. Men titta på detta exempel. Om vi förlänger tiden på ett plagg med två, exempelvis genom att sälja vidare en tröja som du tröttnat på, så minskar klimatpåverkan med 49 procent. Lägger vi sedan till produktionsledet och använder solenergi istället, så får vi en minskad klimatpåverkan på 67%. Om vi till sist lägger på det faktum att de som bor nära butiken kan gå eller cykla dit, så kan vi utan att egentligen göra så mycket med vårt beteende, minska klimatpåverkan med 78%.” Sa Åsa Östlund när hon introducerade frågan om konsumtion av kläder och textil. “Mycket handlar helt enkelt om att tänka sig för innan man agerar och konsumerar. Men jag vill att ni ska veta att det inte är lätt att vara konsument.”

Inom projektet Mistra Future Fashion har Åsa tillsammans med flera forskare undersökt konsumtionsbeteenden och hon menar att det inte är lätt att agera hållbart. “Det vi har sett är att om vi har en grupp personer som säger att de vill agera hållbart, så är det endast åtta procent som faktiskt gör det. Skickar man med information om hur man agerar hållbart, då är det tio procent som gör det. Men, får man sätta en individuell målsättning för sitt agerande och få feedback på det, samtidigt som man åtar sig att uppfylla målet, exempelvis på sociala medier, då kommer vi upp i hela 60 procent. Detta ger alltså effekt, att sätta ett mål och förbinda sig till det genom att lansera det.” Åsa lämnade över detta som en uppgift till publiken och lokalen fylldes av engagerade samtal.

Flera i publiken lyfte att det var intressant att just det personliga åtagandet är så starkt när det kommer till våra hållbara beteenden. Under samtalet hade deltagarna även möjlighet att skicka in sina funderingar via sina telefoner, där flertalet lyfte second-hand som en viktig del i omställningen till mer hållbar konsumtion. Samtidigt kan det vara svårt att hitta rätt storlekar eller typ av kläder om man endast köper second-hand.

Foto: Global Utmaning

Mårten Thorslund grundade Matsvinnet eftersom han såg ett samhällssystem med ett onaturligt förhållande till mat. “En tredjedel av all mat slängs. I vissa länder är det upp emot 40-50 procent. Dessutom producerar vi dubbelt så mycket kalorier som vi behöver.” Samtidigt som han blev chockad över hur mycket mat som slängdes i världen tyckte han själv att han inte var så dålig. “Sen när man börjar kolla på det och väger det man slänger, då blir det mer. Jag blev förvånad över hur mycket jag slänger.” Matsvinnet har som uppgift att sprida kunskap på ett lättbegripligt sätt, vilket kan förenkla vardagen för konsumenten.

“Men vad har vi för ansvar som medborgare? Vad tänker ni om ert ansvar?” Frågade Birgitta publiken. Publiken menade att affärer bär ett stort ansvar, exempelvis skulle man kunna ha begränsat utbud av varor för att minska matsvinnet. Samtidigt bär konsumenter också ett ansvar, men att stress och bristande information och kunskap ofta gör det svårt att välja rätt.

Efter diskussionen om mat tog Susanne Beskow, textildesigner, plats på scenen. Susanne  har lång erfarenhet av att jobba cirkulärt och menar att design är nyckeln till hållbarhet. “Med design kan man skapa nya värden. Design är ett sätt att lösa problem utifrån vissa kriterier man sätter upp, exempelvis att spara på miljön, och sen handlar det om att lösa det estetiskt och funktionellt. 80 procent av en produkts klimatpåverkan startar i designprocessen, så det är väldigt stark påverkansfaktor.”

Ett begrepp som togs upp flertalet gånger under samtalet var “fast fashion”, vilket innebär låga priser, konstanta nyheter och snabb omsättningshastighet. Slit- och släng är ett annat annat sådant begrepp. Enligt Susanne har vi dock tagit ännu ett steg i fel riktning. “Vi pratade förut om att vi lever i ett slit och släng-samhälle. Men nu är det nästan köp- och släng. Vi sliter inte ens på sakerna och vi äter inte ens maten längre.” Motsatsen till detta är “slow fashion”, vilket innebär att prioritera få fina plagg, med lång hållbarhet som har liten påverkan på miljön.

Är du osäker på olika märkningar och certifieringar för livsmedel och textil? Ta del av våra märkningsguider helt gratis! De finns till för att underlätta för dig som konsument.

Samtidigt finns det många positiva krafter, som arbetar med att förändra synen på konsumtion. Medveten Konsumtion jobbar exempelvis aktivt med att inspirera konsumenter att göra medvetna val, både på arbetsplatsen och i vardagen. Jonna Elofsson Bjesse menar att vi måste lyfta goda exempel och göra det lätt för konsumenten. “Det är lätt att fastna i vår negativa påverkan på miljön, att vi inte lever hållbart och att vi måste sluta konsumera. Men vi tänker istället, hur kan vi göra detta bättre? Forskningen är rätt tydlig och faktan finns där. Det är ganska illa ställt. Vi finns till för att vara en brygga till konsumenterna. Vi finns till för att sammanfatta för konsumenten, så att det blir lätt att göra rätt.” Jonna skickade även med en utmaning till publiken. “Jag vill lyfta fram inspirationen. Fråga dig själv, när känner du dig inspirerad till att agera mer hållbart? Och därifrån, vad är det som motiverar dig?

Många i publiken menade att de själva blivit inspirerade av någon och att de nu försöker inspirera andra. Genom att berätta för andra om sina val, föregå med gott exempel och prata om hållbarhet kan man skapa en positiv spiral som leder till förändring. Men publiken är också inne på det som Jonna lyfter upp, att det ska vara enkelt att göra rätt. Dyrare varor så att miljöpriset inkluderas, förbud av reklam som uppmanar till konsumtion av icke-hållbara varor samt regler och standarder som är lättbegripliga för konsumenten var exempel som lyftes upp av kvällens publik.

“Hur når vi ut till den breda massan för att få folk att konsumera mer hållbart?” frågade en gäst i publiken. “Jag tror att leda med exempel är jätteviktigt. Ibland kan det kännas trögt. Att man inte påverkar eller inspirerar någon. Men att klaga funkar inte. Att leda genom att vara en förebild, det är grymt!” Avslutade Jonna.

Samtalet sändes live och går att ta del av här. Detta var det första samtalet av tre under hösten om konsumtion på Kulturhuset Stadsteatern, en samtalsserie av Global Utmaning, Forum/Debatt och Medveten Konsumtion. Nästa samtal äger rum den 17 oktober och då diskuteras e-handel ur ett hållbarhetsperspektiv.

(Texten från början publicerad på Global Utmanings hemsida 23/9.)

Konsumtion är ett ord på mångas läppar idag. Trots att fler har kunskap om dess påverkan på klimatet så fortsätter vi köpa nya kläder och spendera massvis med pengar på fenomen som Black Friday. När det gäller matvaror är vi inte mycket bättre och idag slängs en tredjedel av all mat som produceras. Det krävs kraftfulla och konkreta åtgärder i kombination med förändrade beteenden för att vi ska kunna konsumera hållbart. Men hur tar vi oss dit? Och på vems axlar ligger ansvaret? 

Foto: Global Utmaning

Den 18 september samlades modeskapare, forskare och näringsliv på Kulturhuset Stadsteaterns scen Under Fontänen. Ämnet för kvällen var hållbar konsumtion av både mat och mode. Vad har vi för ansvar som konsumenter? Vad kan vi göra? Och vad gör vi faktiskt? Dessa frågor inledde ett samtal som kom att handla om matsvinn, återanvändning, begränsade utbud och mycket mer. Under Birgitta Englins ledning bjöds publiken in i diskussionen med deltagarna på scenen. I samtalet deltog Åsa Östlund som är tillförordnad sektionschef för Hållbara textilfibrer på Rise och programchef för Mistra Future Fashion, Mårten Thorslund som har grundat Matsvinnet, Susanne Beskow textil konceptdesigner med fokus på cirkulär design, samt Jonna Elofsson Bjesse som är kommunikationsansvarig för Medveten Konsumtion. 

“Svensk klimatpåverkan, alltså hur mycket vi i Sverige förbrukar på ett år, är väldigt stor. Och hela 80 procent av denna klimatpåverkan kommer från produktionen, det vill säga allt ifrån fiberproduktion till transport. Som konsument kanske man då tänker att det inte är så mycket man kan göra. Men titta på detta exempel. Om vi förlänger tiden på ett plagg med två, exempelvis genom att sälja vidare en tröja som du tröttnat på, så minskar klimatpåverkan med 49 procent. Lägger vi sedan till produktionsledet och använder solenergi istället, så får vi en minskad klimatpåverkan på 67%. Om vi till sist lägger på det faktum att de som bor nära butiken kan gå eller cykla dit, så kan vi utan att egentligen göra så mycket med vårt beteende, minska klimatpåverkan med 78%.” Sa Åsa Östlund när hon introducerade frågan om konsumtion av kläder och textil. “Mycket handlar helt enkelt om att tänka sig för innan man agerar och konsumerar. Men jag vill att ni ska veta att det inte är lätt att vara konsument.”

Inom projektet Mistra Future Fashion har Åsa tillsammans med flera forskare undersökt konsumtionsbeteenden och hon menar att det inte är lätt att agera hållbart. “Det vi har sett är att om vi har en grupp personer som säger att de vill agera hållbart, så är det endast åtta procent som faktiskt gör det. Skickar man med information om hur man agerar hållbart, då är det tio procent som gör det. Men, får man sätta en individuell målsättning för sitt agerande och få feedback på det, samtidigt som man åtar sig att uppfylla målet, exempelvis på sociala medier, då kommer vi upp i hela 60 procent. Detta ger alltså effekt, att sätta ett mål och förbinda sig till det genom att lansera det.” Åsa lämnade över detta som en uppgift till publiken och lokalen fylldes av engagerade samtal.

Flera i publiken lyfte att det var intressant att just det personliga åtagandet är så starkt när det kommer till våra hållbara beteenden. Under samtalet hade deltagarna även möjlighet att skicka in sina funderingar via sina telefoner, där flertalet lyfte second-hand som en viktig del i omställningen till mer hållbar konsumtion. Samtidigt kan det vara svårt att hitta rätt storlekar eller typ av kläder om man endast köper second-hand.

Foto: Global Utmaning

Mårten Thorslund grundade Matsvinnet eftersom han såg ett samhällssystem med ett onaturligt förhållande till mat. “En tredjedel av all mat slängs. I vissa länder är det upp emot 40-50 procent. Dessutom producerar vi dubbelt så mycket kalorier som vi behöver.” Samtidigt som han blev chockad över hur mycket mat som slängdes i världen tyckte han själv att han inte var så dålig. “Sen när man börjar kolla på det och väger det man slänger, då blir det mer. Jag blev förvånad över hur mycket jag slänger.” Matsvinnet har som uppgift att sprida kunskap på ett lättbegripligt sätt, vilket kan förenkla vardagen för konsumenten.

“Men vad har vi för ansvar som medborgare? Vad tänker ni om ert ansvar?” Frågade Birgitta publiken. Publiken menade att affärer bär ett stort ansvar, exempelvis skulle man kunna ha begränsat utbud av varor för att minska matsvinnet. Samtidigt bär konsumenter också ett ansvar, men att stress och bristande information och kunskap ofta gör det svårt att välja rätt.

Efter diskussionen om mat tog Susanne Beskow, textildesigner, plats på scenen. Susanne  har lång erfarenhet av att jobba cirkulärt och menar att design är nyckeln till hållbarhet. “Med design kan man skapa nya värden. Design är ett sätt att lösa problem utifrån vissa kriterier man sätter upp, exempelvis att spara på miljön, och sen handlar det om att lösa det estetiskt och funktionellt. 80 procent av en produkts klimatpåverkan startar i designprocessen, så det är väldigt stark påverkansfaktor.”

Ett begrepp som togs upp flertalet gånger under samtalet var “fast fashion”, vilket innebär låga priser, konstanta nyheter och snabb omsättningshastighet. Slit- och släng är ett annat annat sådant begrepp. Enligt Susanne har vi dock tagit ännu ett steg i fel riktning. “Vi pratade förut om att vi lever i ett slit och släng-samhälle. Men nu är det nästan köp- och släng. Vi sliter inte ens på sakerna och vi äter inte ens maten längre.” Motsatsen till detta är “slow fashion”, vilket innebär att prioritera få fina plagg, med lång hållbarhet som har liten påverkan på miljön.

Är du osäker på olika märkningar och certifieringar för livsmedel och textil? Ta del av våra märkningsguider helt gratis! De finns till för att underlätta för dig som konsument.

Samtidigt finns det många positiva krafter, som arbetar med att förändra synen på konsumtion. Medveten Konsumtion jobbar exempelvis aktivt med att inspirera konsumenter att göra medvetna val, både på arbetsplatsen och i vardagen. Jonna Elofsson Bjesse menar att vi måste lyfta goda exempel och göra det lätt för konsumenten. “Det är lätt att fastna i vår negativa påverkan på miljön, att vi inte lever hållbart och att vi måste sluta konsumera. Men vi tänker istället, hur kan vi göra detta bättre? Forskningen är rätt tydlig och faktan finns där. Det är ganska illa ställt. Vi finns till för att vara en brygga till konsumenterna. Vi finns till för att sammanfatta för konsumenten, så att det blir lätt att göra rätt.” Jonna skickade även med en utmaning till publiken. “Jag vill lyfta fram inspirationen. Fråga dig själv, när känner du dig inspirerad till att agera mer hållbart? Och därifrån, vad är det som motiverar dig?

Många i publiken menade att de själva blivit inspirerade av någon och att de nu försöker inspirera andra. Genom att berätta för andra om sina val, föregå med gott exempel och prata om hållbarhet kan man skapa en positiv spiral som leder till förändring. Men publiken är också inne på det som Jonna lyfter upp, att det ska vara enkelt att göra rätt. Dyrare varor så att miljöpriset inkluderas, förbud av reklam som uppmanar till konsumtion av icke-hållbara varor samt regler och standarder som är lättbegripliga för konsumenten var exempel som lyftes upp av kvällens publik.

“Hur når vi ut till den breda massan för att få folk att konsumera mer hållbart?” frågade en gäst i publiken. “Jag tror att leda med exempel är jätteviktigt. Ibland kan det kännas trögt. Att man inte påverkar eller inspirerar någon. Men att klaga funkar inte. Att leda genom att vara en förebild, det är grymt!” Avslutade Jonna.

Samtalet sändes live och går att ta del av här. Detta var det första samtalet av tre under hösten om konsumtion på Kulturhuset Stadsteatern, en samtalsserie av Global Utmaning, Forum/Debatt och Medveten Konsumtion. Nästa samtal äger rum den 17 oktober och då diskuteras e-handel ur ett hållbarhetsperspektiv.

(Texten från början publicerad på Global Utmanings hemsida 23/9.)

LÄS MER

💧5 TIPS FÖR ATT SPARA VATTEN💧

04 oktober, 2019

Varje dygn använder vi ungefär 140 liter vatten per person i Sverige. Men det är bara det vatten som vi ser. Vår egentliga konsumtion är betydligt större. Av det vatten som vi använder under en dag är 97 procent osynligt för oss. I Sverige gör vi totalt av med närmare 3 900 liter per person och dag.

Källor: Water Footprint Network, @sydvatten & Stockholm International Water Institute (SIWI).

Varje dygn använder vi ungefär 140 liter vatten per person i Sverige. Men det är bara det vatten som vi ser. Vår egentliga konsumtion är betydligt större. Av det vatten som vi använder under en dag är 97 procent osynligt för oss. I Sverige gör vi totalt av med närmare 3 900 liter per person och dag.

Källor: Water Footprint Network, @sydvatten & Stockholm International Water Institute (SIWI).

1. ÄT MER VÄXTBASERAT💧

Generellt ger en växtbaserad kost ett mindre vattenfotavtryck än en kost som innehåller mycket kött, ost och smör, eftersom djurhållning kräver mer vatten än livsmedelsodling. Ett kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten. Ett kilo ost kräver ca 5 000 liter vatten. Medan 1 kilo kikärter eller sojabönor endast kräver ca 4 000 liter vatten, 1 kg havre kräver ca 2 000 liter, och 1 kg aubergine kräver 300 liter vatten.

2. KÖP MINDRE ENGÅNGSPLAST 💧

Det går åt mer vatten till att producera en engångsvattenflaska i plast än mängden vatten som ryms i flaskan, ca 7 liter. Dessutom går det åt lika mycket vatten att producera nya plastförpackningar som de gjorda av återvunnet material.

3. ÄT MÅTTLIGT AV VATTENINTENSIVA LIVSMEDEL 💧

Var försiktig med mängden avokado, ris, nötter och andra resursintensiva livsmedel som odlas i områden med vattenbrist. Ett kilo mandel kräver uppemot 16 000 liter vatten och odlas i Kalifornien där vattenbristen är akut.

4. BYT UT NYPRODUCERADE KLÄDER MOT MER SECOND HAND 💧

Ett enda par jeans kräver 8 000 liter vatten. Det är över 50 fyllda badkar. Det spelar ingen roll om du väljer ekologisk bomull, det kräver fortfarande lika mycket vatten att odla.

5. SPOLA MER SÄLLAN 💧

I snitt går det åt 8-9 liter vatten varje gång när vi spolar. Använder man en snålspolande toalett får man ner siffran betydligt, till endast 2-4 liter per spolning. Kan man vänta med att spola om man endast kissar så sparar det därför flera liter vatten per dag!

Källor: Water Footprint Network, Sydvatten & Stockholm International Water Institute (SIWI).

LÄS MER