Hur påverkar maten vi äter vår natur och omgivande livsmiljö? Och varför väljer vi som vi gör i livsmedelsbutiken? I ett gratis webbinarium den 9 september kl. 9-12 har du chansen att fördjupa dina kunskaper tillsammans med två av Sveriges främsta experter i ämnet. Deltar på seminariet gör två forskare med full koll på ämnet; Elin Röös och Fredrik Fernqvist som båda är verksamma vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Varför äter vi som vi gör?
Vad är det som påverkar våra matval och vad krävs för att ställa om till en mer hållbar matkultur? En ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet samlar de senaste årens forskning om våra matvanor och visar hur både individen och samhället kan påverka utvecklingen.
Ett system i obalans
Bakom varje måltid döljer sig en lång kedja av aktörer: odlare, producenter, transporter, butiker och till sist konsumenten. FN menar att ett hållbart livsmedelssystem måste ta hänsyn till både miljö, hälsa och sociala villkor, så att kommande generationer också kan garanteras mat på bordet. Problemet är att dagens livsmedelssystem inte är hållbart i grunden. Det krävs stora förändringar i samhället om maten vi äter ska bli både hälsosam och hållbar.
Utmaningarna vi måste ta på allvar
Våra matvanor påverkar inte bara klimatet, de påverkar också vår hälsa. En fjärdedel av befolkningen riskerar att drabbas av livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer, till stor kostnad för både individen och samhället. Samtidigt bidrar maten vi äter till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, övergödning och höga utsläpp. Lägg till bristande djurvälfärd, osäkra arbetsvillkor för lantbrukare och en växande sårbarhet i krissituationer och bilden blir tydlig: systemet är varken rättvist eller hållbart.
För att ändra riktning behöver vi ställa två centrala frågor: Vad påverkar våra matval och hur kan de förändras?
Vad styr våra matval?
En avgörande faktor är vår ekonomi. Alla har inte råd med näringsrik och hållbar mat, och skillnaderna i samhället ökar. Ökade inkomstklyftor och segregation i samhället visar på stora allvarliga konsekvenser för folkhälsan. Men det handlar också om tillgång till mat. Vad som är tillgängligt i butikerna avgör om vi kan laga näringsrik och billig mat. Om ohälsosamma livsmedel exponeras i närheten av skolor påverkar det barn och ungdomars val. Dessutom påverkar området där man bor tillgången på mat, och här finns stora skillnader i samhället.
Hur kan vi förändra?
- Tydlig information: märkningar och lättförståelig vägledning i butiker hjälper människor till mer hälsosamma och hållbara val.
- Nya normer: när skolor, äldreomsorg och arbetsplatser erbjuder god, klimatsmart mat kan det bidra till nya vanor. En sådan livsstilsförändring görs inte i en handvändning utan kräver längre tid.
- Individuella val: vi påverkar också varandra. När fler vågar välja vegetariskt eller klimatsmart inspirerar det andra. På så sätt kan vi förändra matvanor hos människor i vår närhet.
- Politiska styrmedel: lagar, skatter och regler kan göra hållbara val enklare och ohållbara alternativ mindre attraktiva.
Vägen framåt
Forskningen är tydlig: vi behöver förstå människors vardagliga matbeteenden bättre. Valen görs inte i ett laboratorium, de påverkas av tid, plats, ekonomi och sociala sammanhang. Det är också viktigt att se att vi konsumenter inte är en enhetlig grupp; våra förutsättningar skiljer sig mycket åt och påverkar hur vi agerar. Det finns ett stort behov av att förstå vad som påverkar människors livsmedelsval och hur det kan underlättas på olika sätt.
Vi vet säkert är att omställningen är både nödvändig och brådskande. För att bygga ett hållbart matsystem måste konsumenterna få stöd att göra val som är bra för både hälsan och planeten. Och varje steg i rätt riktning, från märkningar till nya normer, för oss närmare en framtid där hållbar mat är både hälsosam, billig och lättlagad.
Läs mer:
STÖD OSS
