Hur påverkar våra konsumtionsval miljön och sociala förhållanden globalt? Genom att utforska västvärldens konsumtionsmönster och dess effekter på mindre utvecklade länder, uppmanas vi att reflektera över vårt eget bidrag till global ojämlikhet. Rapporten Den globala handelns baksidor och miljömärkningars potentiella lösningar, argumenterar för en mer hållbar och medveten konsumtion. Konsumtion som inte bara tar hänsyn till miljöpåverkan utan också till de sociala och ekonomiska konsekvenserna för människor i utvecklingsländer. Genom att förändra våra vanor kan vi som individer spela en viktig roll för en mer rättvis och hållbar värld.
Global utveckling och handel
Världen har aldrig varit så sammansvetsad som den är nu. Trots det har ojämlikheterna aldrig varit större. Den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen sprider sig därmed inte, utan koncentreras framför allt i västvärlden. Både utveckling och globalisering är ett resultat av den kapitalistiska ordningen vilket beror på att kapitalismen uppmuntrar till tillväxt och expansion. Detta tankesätt sträcker sig egentligen tillbaka till kolonialismen och imperialismen. Dess landerövringar syftade till att sprida marknader, exploatera naturresurser och anskaffa arbetskraft. Detta sker än idag men i form av exempelvis låglönefabriker, landgrabbing och elektroniska soptippar.
Inom utvecklingsdebatten lyfts ofta handel som en möjlighet där höga exportsiffror sägs kunna lyfta miljontals människor ur fattigdom. För att handelsavtal ska vara gynnsamt och inte något som utvecklingsländer samtycker till på globala nords villkor krävs det att dessa länder ges möjligheten att utforma samarbeten och strategier som passar dem själva. Att enbart öka exporten, exempelvis inom en resurs som ett land är rikt på, utan vidare tanke på kvaliteten av den kan till och med förvärra utvecklingsländers position.
Märkningsdjungel
Som privatperson finns det en hel del man kan göra för att se till att man gör det man kan för att minska exploateringen av globala syds naturresurser, arbetskraft och landområden. Ett exempelområde som relaterar till globala syds utveckling men även till globala nords konsumtion är miljömärkningar, vilket även går hand i hand med handel och export.
För certifieringen av bomull är GOTS, Oeko-Tex och EU-Ecolabel vanliga och välkända märkningar. GOTS har två olika certifieringar som indikerar på olika procentandelar av organiskt bomull i textilen. En lapp med termen “organic” antyder att minst 95 procent av materialet är av organiskt bomull och när detta inte är fallet står det istället “tillverkad av minst 70 procent organiskt material”. Oeko-Tex har tre olika märkningar vilka alla kräver uppfyllandet av olika kriterier. De tre märkningarna är “Standard 100”, “Made in green” och “Organic cotton”.
EU-Ecolabel är en slags kombination av de ovanstående och har därmed “bredare” kriterier. Det krävs ett minimum på 95 procent organiskt bomull eller 60 procent IPM bomull för att ett bomullsplagg ska kunna få EU Ecolabel certifieringen. IPM (integrated pest management) bomull innebär att råvaran har odlats med bekämpningsmetoder som är så ekonomiskt, socialt och miljövänligt hållbara som som möjligt.
Fairtrade-märkning kan vara en lösning på hur utvecklingsländer på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt kan integreras in i den globala handeln. Det anses vara ett sätt för de fattiga att hjälpa sig själva ut ur fattigdom istället för att behöva vara beroende av västerländska aktörer, vilket bistånd kan bidra till. Märkningen ser i sin tur till att producenter i utvecklingsländer får ett rättvisare pris för sina varor. Något som därmed ser till att produktionskostnaderna är täckta och att de har en levnadsinkomst utöver detta. Fairtrade arbetar dessutom inte enbart med privata producenter utan kan även finansiera samhälleliga projekt såsom vägarbeten, daghemsverksamheter och förbättrad sjukvård.
Rapporten är skriven av Elma Spahic som gjort sin praktik på Medveten konsumtion. Elma läser Global Utveckling på Stockholms Universitet. Vill du också göra praktik på Medveten Konsumtion? Läs mer om praktik här.
STÖD OSS
