För att producera textilier används i regel ett antal olika kemikalier för att skapa önskvärd färg, känsla och funktion. Vissa ämnen har bland annat dokumenterats för att vara hälso- och miljöfarliga.

  • Alkylfenoletoxilat (APEO) – Ett tvätt- och lösningsmedel, förbjuden inom EU men används fortfarande i Kina. Ämnet finns i Sverige och sprids via importerade plagg som tvättas. Ämnet är svårnedbrytbart och ackumuleras i naturen.
  • Flourkarboner (PFAS) – Många sorter/varianter finns och används, vissa är klassade som giftiga och andra inte. Används i hög grad i flera industrier idag i bland annat produkter som fridluftsplagg och andra varor med vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper.
  • Azo-färgämnen (som kan avge Arylaminer) – billiga färgämnen som ger klara, starka kulörer på textil. Används främst vid färgning av bomull, men även för de flesta andra fibersorter.
  • Bromerade- och klorerade flamskyddsmedel. Flamskyddsmedel tillsätts vanligast i offentlig textil inredning och arbets-/skyddskläder.
  • Antimögelämnen vid transport.
  • Vissa dispersionsfärgämnen (ofta gälla och klara färger) är allergiframkallande. Används vid färgning av syntetfibrer. Alternativt är lösningsmedlet som används under färgningsprocessen boven i dramat. Tenderar att ha en syntetisk och konstig doft.
  • Skrynkelfria egenskaper, tidigare vanligt på bomullslakan och skjortor. Ämnet som gör textilen mindre benägen att skrynkla sig heter formaldehyd och är starkt allergiframkallande.
  • Kromrester i skinn- och mockaprodukter från lädergarvning.
  • Ftalater – gör plaster mjuka. Hittas i äldre textila plasttryck och i konstläder. Ftalaterna lossnar under hela produktens livslängd och sprids i naturen. Reproduktionsstöraningar och fosterskador har rapporterats för vissa ftalater.
  • Biocider – För textilier är det vanligt att använda silverjoner, som ger textilier antibakteriella egenskaper. Silverjoner som appliceras på eller i textila varor finns endast kvar i varan under en kort tid eftersom det tvättas ur relativt snabbt. Jonerna är problematiska i reningsverkens processer och kan bidra till att generera resistenta bakterier. Egenskaperna marknadsförs som luktfri med argumentet att det är miljövänligt att tvätta kläder mer sällan. Används bland annat i sportkläder, men även i underkläder och plagg som brukar behöva tvättas ofta.
  • Förr användes biocider (Eulan, Milin och DDT) vid produktionen av yllefiltar/plädar för att ge ullen ett ”malsäkrat”/”maläkta” skydd (engelska: mothproof). Industrin slutade med detta i slutet av 60-talet. Dessa filtar klassas som farligt avfall och måste tas om hand på ett korrekt sätt.
  • Pesticider – Bekämpningsmedel och insektsmedel, används vid odling av konventionell bomull. Spår från dessa ämnen kan finnas kvar i slutprodukterna.

Vid köp textila varor välj företag med bas inom EU (och gärna med produktion inom EU). Välj också textilier med märkningar som: Oeko-tex Standard 100, Svanen, Astma- och Allergiförbundet, GOTS eller EU Blomman/Eco Label. Läs gärna mer om de olika märkningarna i vår märkningsguide. Välj också begagnade textilier, som redan har tvättats många gånger!

 

 

STÖD OSS