Medveten Konsumtion har lämnat sitt remissvar på betänkandet SOU 2025:124 Åtgärder för en mer hållbar konsumtion.
I vårt svar välkomnar vi att hållbar konsumtion lyfts högre på den politiska agendan men vi betonar också att tempot i omställningen behöver öka.
Betänkandet är framtaget inom ramen för regeringens arbete med att stärka konsumenters möjligheter att bidra till den gröna omställningen. Det bygger i stor utsträckning på två nya EU-direktiv: ett om stärkt konsumentmakt i den gröna omställningen och ett om rätten till reparation.
Om remissen
Regeringen skickade i februari 2026 ut betänkandet på remiss till ett stort antal myndigheter, organisationer och aktörer i samhället.
Utredningen innehåller flera förslag som syftar till att göra det enklare för konsumenter att fatta hållbara beslut och att stärka skyddet mot vilseledande information. Bland annat föreslås:
- skärpta regler mot vilseledande miljö- och hållbarhetspåståenden
- utökad information till konsumenter om produkters hållbarhet och reparerbarhet
- stärkt rätt till reparation och längre ansvarstid efter reparation
- en ny lag som i vissa fall ålägger tillverkare att reparera produkter
Förslagen är ett viktigt steg i riktning mot en mer cirkulär ekonomi, där produkter används längre och resurser tas tillvara bättre.
Vår övergripande syn
Medveten Konsumtion välkomnar ambitionen att stärka konsumentmakten och att motverka greenwashing. Tydligare regler för miljöpåståenden är avgörande för att skapa förtroende och ge konsumenter möjlighet att göra informerade val.
Samtidigt menar vi att betänkandet i hög grad fokuserar på information och konsumentens ansvar och i mindre utsträckning på de strukturella förutsättningar som styr konsumtionen.
För att möjliggöra verklig omställning krävs mer än bättre information. Det behövs styrmedel som gör hållbara val till det enklaste, mest tillgängliga och mest attraktiva alternativet.
Våra viktigaste inspel
I vårt remissvar lyfter vi särskilt följande perspektiv:
1. Från information till förändrade spelregler
Information är viktigt men inte tillräckligt. Konsumenter agerar i ett system där pris, tillgänglighet och normer spelar avgörande roll. Vi efterlyser styrmedel som kompletterar informationskraven, till exempel ekonomiska incitament och regleringar som främjar hållbara val.
2. Stärkta incitament för reparation och cirkulära flöden
Förslagen om ökad rätt till reparation är viktiga, men behöver kompletteras med åtgärder som gör reparation ekonomiskt attraktivt. Idag är det ofta billigare att köpa nytt än att reparera, något som motverkar syftet med lagstiftningen.
3. Tydlighet och trovärdighet i miljöpåståenden
Vi ser positivt på skärpta regler mot vilseledande miljökommunikation. För att dessa ska få genomslag krävs dock tydlig vägledning, effektiv tillsyn och ett system som gynnar oberoende och trovärdig märkning.
4. Konsumtionens roll i ett större systemperspektiv
Vi vill också lyfta behovet av att se konsumtion i relation till resursanvändning, klimatmål och planetära gränser. En hållbar konsumtion handlar inte bara om hur vi konsumerar utan också om hur mycket.
Vägen framåt
Betänkandet är ett viktigt steg i rätt riktning, men det behöver kompletteras för att möta de utmaningar vi står inför.
Dagens konsumtionsmönster driver både klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ett ohållbart resursuttag. Vi ser därför ett behov av tydligare styrning som gör det enklare för människor att göra hållbara val – och svårare att konsumera ohållbart.
Läs hela remissvaret här!
Vi ser fram emot fortsatt dialog om hur politiken kan bidra till att skapa ett samhälle där hållbara val är norm – inte undantag.
Vi arbetar för en värld av cirkulenter*, står du bakom oss? Bli medlem i Medveten Konsumtion.
STÖD OSS
