MEJERIPRODUKTER

Livsmedel från jordbruket är den största ekonomiska sektorn. Arla är en av de största mejerikoncernerna i världen. För 30 år sedan fanns det 37 000 bönder som producerade 5,5 miljarder liter mjölk i Danmark. Nu finns det 3 500 bönder kvar, som producerar nästan lika mycket mejeriprodukter.

Nötdjur kan leva enbart på gräs. Men det finns en gräns för hur mycket mjölk en ko kan producera på enbart gräs som föda. I dagens mjölkproduktion består knappt 1/3 av kornas foder av gräs och 2/3 består av odlade grödor, oftast soja från Sydamerika. Enorma arealer regnskog huggs ner för att odla soja till djurproduktionen i Europa. Det kan man kalla för en ekologisk katastrof.

Korna kan dessutom endast tillgodogöra sig 1/3 av energin i soja eller spannmål. I ett globalt perspektiv slösar vi bort enorma resurser genom att utfodra kor med spannmål för att ge högre avkastning på mjölken.

Klimatpåverkan

Tillsammans med grödorna importerar vi även mycket kväve och det är våra marker som måste ta hand om kvävet. Detta kan leda till stora utsläppsproblem. Nitrater sköljs ut i jorden och ammoniak spids i luften. Nitraterna kan även nå vårt grundvatten som sedan blir nitrit i våra kroppar och är en misstänkt karcinogen.

Mjölkproduktion orsakar utsläpp av växthusgasen metan från kornas fodersmältning och från lagring av flytande gödsel. Lustgas avges även från tillverkningen av mineralgödselkväve, lagring av stallgödsel och från marken. I Nederländerna är jorden så belastad att regeringen hotar med förbud mot mjölkproduktion.

I svensk mjölkproduktion ger ett kilo mjölk upphov till ca 1 kilo växthusgaser och det är ingen större skillnad mellan ekologisk och konventionell mjölk. Vid ekologisk KRAV-certifierad produktion måste dock fodret vara ekologiskt vilket innebär att användningen av växtskyddsmedel och gödsel är mindre än i konventionell odling. 

Hårdost har större klimatpåverkan per kilo färdig ost än mjölk eftersom det behövs tio kilo mjölk för att tillverka ett kilo ost. Därför orsakar ett kilo halvhård ost utsläpp av ca 9 kilo växthusgaser.

Förpackningen och transporten från butik till hemmet har också betydelse för mejeriprodukternas klimatpåverkan.

Rättvis handel

EU lägger 45 miljarder euro på jordbruk varje år. Och istället för att säkra vår egen livsmedelsproduktion har vi nu ett stort överskott av mejerier inom Europa och försöker exportera mjölk till andra delar av världen. För att kunna exportera mjölken så effektivt som möjligt omvandlas den till en torrprodukt i en energikrävande omvandlingsprocess. Den går in på nya marknader som en billig produkt och slår ut småbönder i till exempel Kina och Afrika.

Forskare har funnit att den avgörande faktorn i kriget mot svält inte är hög produktivitet utan tillgång på livsmedel och möjligheterna till lokal produktion. Det bästa sättet att tillgodose detta är små jordbruk runt om i hela världen.

TIPS FÖR EN MEDVETEN KONSUMTION AV MEJERIPRODUKTER

  • Byt ut några vanliga mejeriprodukter till alternativ gjorda på havre, ris, soja eller mandel. Marknaden har formligen exploderat under de senaste åren, och det finns nu ett mycket stort utbud av allt från växtbaserade mjölkdrycker till grädde, creme fraîche och olika växtbaserde smörgåspålägg t.ex.
  • Välj annars ekologiska och närproducerade mejeriprodukter. 
  • Välj produkter med liten andel förpackning – de klassiska mjölkförpackningarna som ser ut som en tegelsten är att föredra framför de nyare avlånga förpackningarna och förpackningar med plastkork.
  • Mejeriprodukter kan vara hårt processade och innehålla många tillsatser. Om du inte vill betala för vatten och tillsatser bör du undvika smaksatta produkter och light-varianter.

AKTUELLA MÄRKNINGAR

KRAV

Står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar, följer EU-förordningen för ekologisk produktion men har tuffare krav på djurhållning.

BESÖK SIDAN

Svenskt sigill

Märkning som garanterar att råvaran har producerats på svenska kontrollerade gårdar och odlingar.

BESÖK SIDAN

KÄLLOR TILL TEXTEN

På väg mot miljöanpassade kostråd

Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd (2008). En rapport gjord av Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Livsmedelsverket, som är underlaget till Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd.

BESÖK SIDAN

Mat för ett bättre klimat

Faktaunderlag Miljövänliga Veckan (2009). En skrift om matens miljö- och klimatpåverkan från Naturskyddsföreningen.

Dokumentären "Det vita guldet"/The Milk System (engelska)

BESÖK SIDAN