Digital konsumtion innebär hur vi får tillgång till och interagerar med digitala teknologier, tjänster och medier i vardagen. Det är till exempel kommunikation via epost, ljud eller video, scrollning på sociala medier, streaming, molnlagring och konsumtion av nyheter och information genom digitala plattformar.
Digital konsumtion står för ca 1–2 % av ett svenskt hushålls totala klimatpåverkan. Sedan 2020 ägnar svenskarna i snitt sju timmar om dagen åt digitala medier. 80% av hushållen har en betald streamingtjänst och över 90% av befolkningen mellan 12 och 85 år använder mobilen varje dag. Den digitala konsumtionen har ökat snabbt – men på senare år märks också ett trendbrott när allt fler försöker skapa hälsosammare digitala vanor.
Varför är det viktigt att tänka på hur vi använder tekniken?
Digitaliseringen har potential att på många sätt stötta en hållbar utveckling och effektivisera resursanvändning. Samtidigt har våra mail, Instagramscrollande, Netflixtittande och, inte minst, AI-användning också en negativ miljöpåverkan. Klimatnyttan beror på vad digitaliseringen ersätter och hur andra beteenden eller vanor påverkas. Om ett videosamtal ersätter en resa är miljönyttan stor. Jämfört med ett samtal med endast ljud försvinner däremot klimatnyttan och ett videosamtal kan ha upp till 96% mer utsläpp än ett samtal utan video.
Det beror delvis på den så kallade rekyleffekten som i denna kontext innebär att digitaliseringen kan minska klimatavtrycket för enstaka handlingar men leder till en ökad konsumtion eller ökning av ett beteende. Ett exempel är traditionell post som ersatts med e-post. Ett genomsnittligt e-postmeddelande har bara en sextiondel av fotavtrycket av ett brev men är också lättare att skicka. Miljöeffekten är därför beroende av mängden mail som varje person skickar och onödiga mail eller spam som fyller upp våra mailboxar “äter upp” delar av miljönyttan som digitaliseringen medfört.
Totalt sett är det svårt att veta nettoeffekten av digitaliseringens klimatavtryck då det är svårt att beräkna vilka effektiviseringar som digitalisering, maskininlärning med mera har medfört inom olika industrier, branscher och sektorer.
Genom att förstå hur vår digitala konsumtion skapar utsläpp går det att konsumera digitala tjänster medvetet för att minimera sin egen miljöpåverkan.
Digital minimalism – vad är det och varför är det viktigt?
Digital minimalism är en filosofi som handlar om att använda teknik på ett medvetet, balanserat och värdeskapande sätt. Det innebär inte att utesluta teknik eller internet helt, utan snarare att välja när och hur digitala verktyg används. Det kan vara att begränsa användningen av sociala medier, stänga av notiser eller bara använda mobilen under vissa tider eller rum. Anledningarna till att göra detta grundar sig ofta i en önskan att öka det mentala välbefinnandet, minska stress och öka fokus. Att det även medför minskade digitala utsläpp är mindre känt.
Utsläppskällor och mängder
De största utsläppen uppstår från den energi som går åt till att driva datacenter och digitala apparater, samt från tillverkning och transport av hårdvara.
Nedan listas de främsta utsläppskällorna och mängd CO2 (kg), per person och år i en svensk kontext. Klicka på respektive utsläppskälla för att läsa mer.
Hårdvara: 30–80 kg CO2e/år. Produktion och transport av till exempel mobil och dator.
Streaming video: 10-50 kg CO2e/år. Tjänster som Netflix, Youtube, HBO.
Streaming ljud: 1–5 kg CO2e/år. Tjänster som Spotify, poddar, radio.
AI-tjänster: 1–40 kg CO2e/år. Generativ AI för bild och text samt chatt.
Molnlagring: 2–10 kg CO2e/år. Lagringstjänster som Google Drive, iCloud, backup-tjänster.
Totalt per person: 50–150 kg CO2e/år
Utöver dessa finns även mindre utsläppskällor som lätt missas eller glöms bort.
Modem och router: Liten post men drar el dygnet runt. 1-3 kg CO2/år.
Spelkonsoler och gamingdatorer: Höga energikrav vid användning. Kan ge 20–100+ kg CO2e/år, beroende på spelvanor.
Smart-TV och uppkopplade enheter (IoT): Små men ständigt aktiva enheter kan addera upp till 5–10 kg CO2e/år.
Dubbel backup och överlagring: Lagring av samma filer eller bilder skapar onödig belastning på datacenter.
Onödiga e-postmeddelanden och nyhetsbrev: Marginell klimatpåverkan per styck men stora volymer ger viss betydelse.
Så här minskar du din digitala miljöpåverkan
Små vanor och beteendeförändringar gör skillnad för varje persons digitala utsläpp. Effekten blir naturligt större ju fler som tänker på sin digitala konsumtion och rekyleffekten blir mindre. Med det sagt måste industrin, politiken och företag ta ansvar och erbjuda hållbara lösningar, allt ligger inte på en individs handlingar.
- Förläng livslängden på elektronik. Välj teknik med lång hållbarhet, ta god hand om den och reparera i stället för att köpa nytt. Att undvika att byta ut elektronik är det som enskilt har störst påverkan på digitala utsläpp.
- Undvik AI-generering i volym. Det ger hög effekt per bild/film och ger även effekt vid enklare sökningar där en “vanlig” sökmotor kan användas. Använd AI när det verkligen tillför värde.
- Streama smartare. Att titta/lyssna offline, sänka bildkvalitén och inte ha på videostreaming som bakgrundsbrus har god effekt vid hög konsumtion.
- Rensa molnet. Att ta bort dubbletter och stänga av automatisk säkerhetskopiering har relativt låg effekt men är en enkel vinst.
- Dela digitala konton. Enkelt och effektivt.
- Ställ krav på leverantörer. Kolla vilken el din operatör använder, använd AI verktyg som är transparenta med sin miljöpåverkan.
- Inaktivera onödiga prenumerationer och appar. Olästa nyhetsbrev, skräppost samt oanvända appar tar upp onödigt lagringsutrymme.
- Stäng av kameran. Videomöten är bra för att ersätta resor och möjliggör många goda samarbeten. Att ha kameran på har däremot betydligt högre miljöpåverkan än bara ljudsamtal.
- Använd Wifi. Wifi har kort räckvidd och når bara till routern medan en mobil uppkoppling kan söka sig flera kilometer bort för att koppla upp mot ett sändningstorn. Det senare kan dra 15 till 20 gånger mer energi än Wifi.
Sidan uppdaterad 2026.