Många av oss tycker att det är mysigt med traditioner kring julfirandet. En tradition som är speciellt svår att avstå är julgranen. Men hur ska man tänka kring granen om man vill fira julen på ett hållbart sätt? Med kampanjen Grann som en gran vill vi skapa medvetenhet kring de miljö- och klimatproblem som finns med julgranar samtidigt som vi ger massor av tips och inspiration för att hjälpa dig göra ett mer hållbart val!
Julgran som tradition
Traditionen med inomhusgran kommer från Tyskland och den första kända klädda granen i Sverige är från 1741. Den var klädd med äpplen, saffranskringlor och vaxljus. Traditionen växte först fram i de övre samhällsskikten i städerna för att sedan sprida sig bredare och även ut på landsbygden. Från herrgårdar och prästgårdar spred sig julgranen ut i bygderna. På 1800-talet när julgranarna var vanliga i hela landet så var fortfarande många granar så små att de kunde placeras på bordet eller hängas från taket.
Tre miljoner granar per år
Varje år säljs ungefär 3 miljoner julgranar i Sverige. Även om Sverige har mycket skogsmark är vi inte självförsörjande på julgranar. Enligt KRAV importerar vi cirka 400 000 granar varje år, främst från Danmark som är en av de största julgransproducenterna i världen tillsammans med Tyskland och Polen. Av de tillgängliga grässorterna är det framför allt ädelgranar som importeras. När det kommer till svenskodlade granar odlas majoriteten i södra Sverige.
Hållbarhetsproblem förknippade med julgranen
Konsumtionen av julgranar innebär tyvärr flera hållbarhetsproblem, bland annat monokulturer i odlingarna där bara ett trädslag planteras. Det skapar artfattiga miljöer och minskar den biologiska mångfalden, vilket gör ekosystemen mindre motståndskraftiga mot förändringar. Hög biologisk mångfald är central för viktiga ekosystemtjänster som nedbrytning, vattenrening och pollinering, och hjälper dessutom till att bromsa klimatförändringarna genom att exempelvis äldre, artrika skogar lagrar mycket koldioxid. Forskning från SLU, Umeå universitet och Göteborgs universitet visar att blandskogar med flera trädarter ger både rikare djur- och växtliv och bättre tillväxt.
Ett annat problem är att många julgranar gödslas och besprutas med bekämpningsmedel som kan skada naturen. Samtidigt finns fördelar: en julgran producerar syre och lagrar omkring elva kilo koldioxid under sina 7–10 år. Men granen skulle förstås fortsätta göra mer nytta om den istället fick stå kvar i naturen.
Välj mer hållbart till årets julfirande
Om du vill ha en naturlig gran så är det bäst att välja en KRAV-märkt gran som odlats utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Det betyder att det blir mindre kemikalier i grundvatten och vattendrag. De som arbetar på KRAV-certifierade julgransodlingar i Sverige slipper hantera kemiska bekämpningsmedel, och du som konsument kan känna dig trygg med att odlingarna följer goda arbetsvillkor. Både rödgran och kungsgran finns som KRAV-märkta. För att hitta en KRAV-märkt gran kan du söka i KRAVs gårdsbutiksguide.
Om du inte hittar en krav-märkt gran så är det bättre att köpa en vanlig, närodlad, rödgran (Picea abies) framför en Kungsgran (Abies nordmannia) eftersom den sannolikt odlats med både gödsel och bekämpningsmedel.
Naturlig gran eller plast
I Sverige åker oftast den naturliga granen ut till Tjugondag Knut, medan den konstgjorda granen kan sparas och återanvändas nästa år. Dock så måste plastgranen sparas i många år för att innebära en klimatvinst. Exakt hur länge du måste behålla ditt konstgjorda träd innan det till slut blir ett bättre val än att ha köpt en naturlig gran varierar beroende på vilken studie man läser. Vissa studier säger 6 år, andra uppemot 37 år. Oavsett, så krävs det att man återanvänder plastgranen i flera år för att rättfärdiga dess miljöpåverkan, som är betydligt högre än en naturlig gran när man räknar in produktion, transporter samt mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning. Om du vill välja ett konstgjort träd, försök hitta en begagnad plastgran i första hand och använd den så länge som möjligt!
Köp eller hyr en gran i kruka
Visste du att det går att köpa eller hyra en julgran i kruka? Om du köper en gran i kruka så kan du ställa ut den i trädgården eller på balkongen när julen är över. Med tiden kommer den behöva planteras om i en större kruka eller planteras direkt i jorden om du har trädgård. Många handelsträdgårdar och liknande säljer granar i kruka numera. Om du hyr en gran så tar företaget tillbaka den efter julen och tar hand om den till nästa år. Här kan du köpa gran i kruka.
Skaffa en alternativ julgran
Kanske vågar du testa att fira jul utan julgran eller varför inte skaffa en alternativ gran? Med lite kreativitet så kan du få gran-känsla helt utan gran.
Cirkulera pyntet
Det är ju inte bara själva granen som kan medföra belastning på klimat och miljö. Tänk på att pynta granen hållbart! Det är otroligt lätt att hitta begagnat julgranspynt. Om du köper något nytillverkat så tänk på att välja material med omsorg och använd pyntet i många år.
Släng granen på rätt sätt
Många kommuner ordnar med insamlingsplatser för julgranar — kolla med din kommun vad som gäller där du bor. Julgranar som samlas upp mals till flis och används som bioenergi i värmeverken. Du kan annars ta din gran till återvinningscentralen där den sorteras som trädgårdsavfall som också återvinns som kompostjord eller biobränsle. Julgranen kan också sänkas i sjöar för att skapa en bra lekplats och ett gömställe för fisk och andra smådjur vilket gynnar den biologiska mångfalden. I Stockholm omvandlar man granarna till biokol som sedan grävs ner i stadens planteringar. Koldioxiden binds på så sätt i jorden och släpps inte ut i atmosfären igen.
Fler hållbara val till julen
Utöver att tänka annorlunda kring granen finns det fler saker du kan göra för ett mer hållbart julfirande.
- Utgå från årets medvetna julklapp när du julklappshandlar och bidra till en normförändring när det kommer till köphets och nyköpsnormen
- Läs våra tips och råd för mer hållbara firanden
- Bli medlem, en fin julklapp till planeten. Genom att stötta vårt arbete med att sprida kunskap, öka medvetenheten och bilda opinion för ett mer cirkulärt samhälle.