Oftast när vi pratar om artificiell intelligens (AI) idag menas generativ AI. Den som är byggd för att skapa nytt innehåll så som text, bilder, video eller ljud, kända exempel är t.ex. ChatGPT, Copilot och DALL-E. Att träna upp en stor AI-modell har stor miljöpåverkan och kan släppa ut runt 500 ton CO2 – ungefär lika mycket som 100 varv runt jorden i bensinbil.
Både tekniken och användningen av denna typ av AI har växt senaste tiden. Enligt SCB, ökade användandet av AI med 12% bland Sveriges befolkning över 16 år mellan 2024 och 2025. Andelen som använt AI 2025 var 37%. Generativ AI “lär sig” mönster och struktur för olika typer av innehåll genom att analysera stora mängder data. Detta skiljer sig från traditionell AI som är programmerade med algoritmer för att utföra specifika uppgifter och analysera data. Traditionell AI används oftast för repetitiva uppgifter inom sektorer som ekonomi, sjukvård och tillverkning.
Som med nästan all teknik kan AI hjälpa till att minska miljöpåverkan i många sektorer om den används effektivt. Samtidigt stod AI-system globalt för 0,1 procent av de globala växthusgasutsläppen 2023, vilket motsvarar Sveriges årliga utsläpp. AI drivs av stora datahallar där både hårdvaran och driften tär på miljön.
Hårdvara och datahallar
För produktionen av hårdvaran krävs stora mängder ovanliga mineraler, vars utvinning har en betydande inverkan på miljön och bidrar till vattenföroreningar. Ett annat stort problem är det avfall som datahallarna genererar i slutet av dess livscykel och som innehåller stora mängder farligt avfall. Antalet datahallar i världen har ökat från 500 000 till åtta miljoner mellan 2012 och 2025. Trenden verkar fortsätta och därmed även belastningen på miljön.
Även driften av AI har en miljöpåverkan. Datahallarna är extremt energikrävande och 2022 stod datahallar för ungefär 1% av den globala energiförbrukningen. Utsläppen kopplat till denna energiförbrukning är beroende av elmixen i landet som datahallen finns. Dessa center behöver också ständigt kylas ner, vilket främst görs med vatten. Datacenter har visat sig behöva mer vatten än vad som initialt antagits. Bara Googles datacenter använde över 21 miljarder liter dricksvatten under 2022, en ökning med 20 procent jämfört med 2021. Den globala efterfrågan på AI förväntas konsumera 4,2–6,6 miljarder kubikmeter vatten fram till 2027, vilket överstiger Danmarks totala årliga vattenuttag på 4–6 miljarder kubikmeter.
I och med datahallarnas vatten- och energiförbrukning har placeringen av dem blivit en viktig fråga. Företag intresserar sig generellt för kallare klimat och grön elmix. Hur mycket av landets energi som ska få gå till datahallarna och vad som händer vid elbrist är frågor som dyker upp. Även etablering av datahallar i områden som redan är drabbade av torka har väckt debatt, till exempel Googles center i Uruguay.
Användning av AI
För användaren kan detta sättas i perspektiv med att en enkel sökning med AI drar ungefär tio gånger mer energi än samma sökning med en vanlig sökmotor. Bild- och videogenerering är ännu mer energikrävande. Och en kort chatt med en AI bot (20–50 frågor/svar) förbrukar i genomsnitt omkring en halv liter vatten för att kyla ner servrarna. Att jämföra med 0,5 ml för en vanlig sökning.
Det är stor skillnad mellan olika AI modeller och utveckling av nya algoritmer och optimera existerande kod kan minska AI:s energiåtgång dramatiskt. Idag ställs frågor till ChatGPT varje dag som motsvarar samma energiförbrukning som att låta din kaffebryggare brygga nonstop i cirka sju år. En bild genererad av en ineffektiv AI-modell kan motsvara halva laddningen av en smartphone i energiförbrukning.
Etiska aspekter och AI-bias
AI påverkar även andra samhällsaspekter. Flera fall av upphovsrättsskyddat material som använts utan tillstånd för att träna AI modellen har uppdagats. Eftersom AI tränas på historisk data som ofta innehåller inbyggda fördomar, kan detta dessutom leda till diskiminering och orättvisa resultat och beslut, samt att existerande ojämlikheter i samhället förstärks (detta kallas för AI-bias). Träningsdata behöver också “städas” från oetiska bilder och texter om till exempel krig, övergrepp och tortyr. Detta arbete görs ofta av lågavlönade arbetare med dåliga arbetsvillkor.
Tips för en medveten konsumtion av AI
- Undvik att använda generativ AI för att skapa bilder, videor eller ljud i stora volymer
- Använd “vanliga” sökmotorer framför AI sökmotorer för enkla sökningar
- Undvik att ha långa, slentrianmässiga konversationer med AI
Sidan uppdaterades 2026.