GODIS

Vi svenskar spenderar i snitt 48 kronor på godis i veckan (2022) och sedan 1990-talet har vi ökat vår konsumtion av godis med 50%. Sötsaker kan vara gott att unna sig ibland men det gör inte alltid gott för planeten. Den svenska konsumtionen av chips, läsk och godis orsakar nästan en halv miljon ton växthusgaser, alltså 0,8% av Sveriges totala utsläpp. Det står även för 2,6% av svenska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. För att sätta det i perspektiv går det att jämföra med kött som står för drygt en tredjedel av utsläppen och mejeriprodukter som står för en femtedel. Ett problem vid godistillverkningen är att det krävs relativt stora mängder ingredienser för att få fram en mindre mängd, näringsfattig, slutprodukt. Det innebär att det förekommer mycket svinn. Här ska vi titta närmare på två olika sorters godis och deras klimatpåverkan.

Skumgodis

Det är kanske inte så välkänt, men skumgodis är en riktig miljöbov. Enligt SVT har en påse skumgodis lika stor påverkan på klimatet som en portion fläskkött. En rapport från Nordiska ministerrådet studerade en svensk tillverkare av skumgodis och kom bland annat fram till att en påse skumgodis på 125 gram:

Släpper ut ca 0,5 kg koldioxidekvivalenter. Det är framförallt produktionen av ingredienser som orsakar utsläppen.
Bidrar till övergödning motsvarande 1,42 gram fosfatekvivalenter. Övergödning kan ha dåliga effekter på exempelvis den biologiska mångfalden och orsaka algblomning.
Kräver energi i hela värdekedjan, mest energi går åt för att producera ingredienserna. Den här energin kommer till stora delar från icke-förnybara källor och transporten av ingredienserna använder enbart icke-förnybara energikällor.

Gelégodis

Gelégodis är jämförelsevis bättre för miljön än skumgodis men även det har en miljöpåverkan. Samma rapport från Nordiska ministerrådet kom fram till att två kilo gelégodis:

Släpper ut 4,8 kilo koldioxidekvivalenter. Här gäller samma sak som för skumgodiset, det är överlägset produktionen av ingredienser som orsakar utsläpp. En påse på 125 gram skulle således innebära utsläpp på ca 0,3 kg, vilket är lite mindre än skumgodiset. En anledning till det är att det krävs mindre mängd ingredienser för att göra samma mängd gelegodis.
Bidrar till övergödning motsvarande 4,8 gram fosfatekvivalenter (ca. 0,3g för en påse på 125g). Även här är det produktionen av ingredienser som har störst påverkan.
Kräver energi i hela värdekedjan, mest energi går åt för att producera själva godiset. Stora delar från icke-förnybara källor.

Vad ska man välja då?

Varför inte testa att göra ditt eget godis? Då vet du vad sötsakerna innehåller och undviker utsläpp från transporter och engångsförpackningar runt godiset.
Undvik palmolja! Palmolja är som känt inte det bästa för klimatet och används ofta i godis, kakor, choklad och popcorn. Läs mer om palmolja här och hitta en lista på godis utan palmolja här.
Även choklad är en miljöbov men det går att hitta mer miljövänliga alternativ, exempelvis från mindre tillverkare. Du kan läsa mer om just choklad här.
Det kan även vara en idé att dra ner på konsumtionen av sötsaker. Både kroppen och planeten gynnas av det! Då kan det dessutom kännas ännu mer lyxigt när du väl äter godis.

Utsläpp av växthusgaser vid tillverkningen av ett kilo av olika livsmedel

Nötkött (från Sverige) 28 kg
Fläskkött (från Sverige) 3,9 kg
Skumgodis 3,8 kg
Lax 3,7 kg
Mjölkchoklad 2,7 kg
Gelégodis 2,4 kg
Kyckling (från Sverige) 2,1 kg
Chips 2,2 kg
Mörk choklad 0,9 kg
Banan 0,6 kg
Äpple (från Sverige) 0,2 kg
Potatis 0,1 kg

Sidan uppdaterad 2025