SOMMAR MED EKOGUIDEN v.29 – MALMÖ

15 juli, 2019

Nu har turen kommit till Malmö och det är vår ekoredaktör Björn Jensen som vässat pennan och skrivit en sprillans färsk krönika om miljöfrågan och vetenskapskommunikation. Björn kommer även uppdatera och tipsa om de bästa ekoreko-upplevelserna i Malmö. Du följer honom på Facebook och Instagram under hela veckan. Trevlig läsning!

Miljöfrågan och vetenskapskommunikation

Hej!
Jag lyssnade på Emma Frans
sommarprat i P1 och bytte snabbt tema för min krönika. Hon lyfte det ämne som jag tycker är en av de största utmaningarna i arbetet med att skapa en hållbar värld – vetenskapskommunikation. Jag kommer även gå in på andra centrala utmaningar i omställningen till ett hållbart samhälle, för att sedan avsluta med lite handfasta tips på hur du kan bidra som privatperson.

På 1970 talet konstaterade forskare att fakta om miljöproblem och miljökatastrofer inte generar ett miljövänligt beteende, pro environmental behaviour. Tyvärr har miljöorganisationer nationellt och internationellt fastnat i ett kommunikationsarbete som ofta inte har en tydlig målgrupp vilket gör att arbetet inte blir framgånsrikt. Tyvärr, som Emma Frans nämner i sitt prat, prioriteras inte vetenskapskommunikation av forskare. Alltså det arbete som bedrivs för att göra forskning tillgänglig och förståeligt för alla. Även om information inte räcker måste arbetet naturligtvis börja där. Information och strategiska implementeringsmodeller för specifika målgrupper.

I brist på vetenskapskommunikation inom ett specifikt fält delar människor vad som helst i sociala medier. Det borde vara förbjudet att dela ett inlägg på Facebook efter att bara ha läst rubriken. Men tyvärr är det ju inte det. Gällande människors beteende i relation till miljöfrågan rekommenderar jag de teorier jag och min uppsatspartner lyfter i c-uppsatsen inom miljövetenskap. Där nämns bland annat boken ”What we think about when we try not to think about global warming”.

I miljörörelsens arbete med att ena, informera och utbilda världen i miljöfrågan tror jag miljörörelsen har gjort världen en otjänst. Koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Om de stora globala kampanjerna ska sammanfattas är det de två orden. Två abstrakta ord. Ogripbara. Det finns många andra sätt att beskriva vad som händer med världen som inte kräver gedigen kunskap i naturvetenskap. Det behövs lokala lokala exempel som engagerar direkt.

Den andra delen av att rädda värden handlar om storytelling. Det finns inget mäktigare och mer kraftfullt än en bra historia. Historier färdas över hela världen. Historier överlever århundrade efter århundrade. Jag snubblade över detta klipp. Jag vet inte om det riktigt fångar det jag vill förmedla men det är mycket sevärt.

Vi behöver sprida berättelser verbalt och digitalt om hur miljön påverkas i vår närhet. Hur miljön påverkas i Sverige. Det måste som sagt vara något som ligger nära oss geografiskt. Vi måste känna att det angår oss och vår familj, våra vänner.

Till sist vill jag prata om social hållbarhet. Innan vi människor kan ta till oss miljöfrågan och förändra vår konsumtion och börja arbeta aktivt för en bättre värld måste vi nå en viss nivå av social hållbarhet. Vi behöver ha mat, tak över huvudet, pengar, människor som bryr sig om oss osv. Innan våra mänskliga behov är uppfyllda kan vi inte begära att någon ska kunna ta till sig miljöproblemen. Detta faktum innebär att vi som har en tillräckligt hög nivå av social hållbarhet behöver agera. Det är vårt ansvar. Om inte vi, vem? Om inte nu, när?

Mina fyra tips om du vill börja arbeta för en bättre värld:

  • Lär dig mer om hur din konsumtion påverkar världen – Gå vår distansutbildning i konsumtion, miljö och etisk handel.
  • Fossil free / Divestera AP-fonderna. Läs på och informera vänner om bekanta om hur våra pensioner bidrar till utsläpp från kol, gas och olja. På sidan kan du skriva på namninsamling och divestera din egen premiepension.
  • Gå med i en nationell organisation som arbetar för en bättre miljö. Som t ex Naturskyddsföreningen eller Jordens vänner.