SOJANS KONSEKVENSER

Ungefär tre fjärdedelar av sojan som odlas i världen används som foder till djur. I Sverige används soja framförallt som foder till mjölkkor, men också till grisar och kycklingar.

Sojan importeras från Brasilien där 1,2 miljoner hektar skog i Amazonasområdet avverkas för odling av soja varje år och sojaodlingar breder ut sig på det ekologiskt viktiga savannlandskapet cerrado. Odlingen får konsekvenser för klimatet eftersom koldioxid frigörs när skogen skövlas och savannen uppodlas. Stora mängder konstgödsel, som är mycket energikrävande att tillverka, används även i odlingen, vilket också förorenar vattendrag.

Stora mängder kemiska bekämpningsmedel sprutas över fälten med hjälp av flygplan och riskerar att skada både människor, djur och natur. Övergången till genmodifierade (GMO) sojaplantor har lett till en större användning av bekämpningsmedel. De svenska importörerna av soja säger nej till GMO och importerar inte genmodifierad soja.

Arbetsvillkoren på sojaplantagen är ofta undermåliga, med låga löner och förhållanden som liknar slavarbete. Arbetarna utsätts också för stora risker när de hanterar bekämpningsmedel och antalet cancerfall ökar ständigt i områdena där soja odlas.

I ekologisk kött- och mjölkproduktion får inte GMO-grödor användas i fodret, så välj ekologiskt kött och mejeriprodukter om du vill vara säker på att de är GMO-fria. När man köper vegetariska alternativ baserade på soja, som sojamjölk, biffar eller korvar, bör man kontrollera råvarornas ursprung och att de är GMO-fria. Titta efter soja odlad i t.ex. Europa eller Kanada och välj helst ekologiska produkter om det finns.

I stort sätt all soja som används i sojabaserade livsmedelsprodukter kommer från hållbara odlingar, det är alltså stort skillnad på den soja vi äter och den soja vi ger till de djur vi föder upp.

Det finns även flera exempel på ekologisk soja i våra livsmedelsprodukter, t.ex. i ekologisk sojadryck, som garanterat kommer från hållbara odlingar, oftast i Europa.

KÄLLOR TILL TEXTEN

På väg mot miljöanpassade kostråd

Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd (2008). En rapport gjord av Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Livsmedelsverket, som är underlaget till Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd.

BESÖK SIDAN

Soja som foder och livsmedel i Sverige

Konsekvenser lokalt och globalt (2010). En rapport från Naturskyddsföreningen om användning av soja i Sverige och sojans klimat- och miljökonsekvenser.

BESÖK SIDAN

Mer kött och soja – mindre regnskog

En rapport om svensk import från Brasilien (2010). En rapport från Swedwatch som granskar den svenska importen av soja från Brasilien.Läs en sammanfattning här.

BESÖK SIDAN

The growth of soy

En rapport av WWF om sojans utbredning (2014)

BESÖK SIDAN