RÄTTVISA I DIN KAFFEKOPP (UTAN GRÄNSER – 2004)

en förkortad sammanfattning av Medveten Konsumtion

När rapporten skrevs 2004 levde mer än 25 miljoner människor av att producera kaffe och en vanlig uppskattning är att minst 100 miljoner människor är beroende av kaffet för sin försörjning.

Kaffekrisen i början av 2000-talet bestod i ett stort prisfall på kaffemarknaden – i råvaruledet. Orsaker till kaffekrisen gick att spåra till fallande världsmarknadspriser till följd av en avreglering av marknaden. Dessutom bidrog Vietnams intåg på kaffemarknaden och en allmänt ökad produktion av kaffe av sämre kvalitet till krisen.

Prisfallet gjorde att odlarna fick mindre betalt för sina produkter än vad det kostar att producera dem. Bland effekterna för de som odlar och arbetar med kaffe kan nämnas: fattigdom, hungersnöd, arbetslöshet, skuldsättning och bristande skolgång för barnen.

Producentländers hela ekonomier drabbades också. Det handlarde om inkomstbortfall på upp till nästan 50 procent. Det ledde till sociala problem och ökad odling av Koka eller Khat. Men det var bara i råvaruledet som det var kris. De stora kaffebolagen fortsatte att göra stora vinster.

Ett problem de kaffeproducerande länderna har är att de är råvaruleverantörer och inte förädlar produkterna. Brist på handelsförbindelser och dåliga distributionskanaler förvärrar problemet.

Om kaffet inte är rättvisemärkt är andelen av priset som går till bonden liten. När det sker en prisökning på råvarumarknaden går huvuddelen av prisökningen inte till odlarna utan till rosterierna och leden därefter. Rosterierna kan göra vinster på drygt 25 procent, vilket gör kaffe till en av de mest lönsamma livsmedelsprodukterna i världen – men inte för odlarna.

Sverige importerar runt 85 000 ton kaffe varje år, i stort sett bara orostat kaffe som rostas i Sverige. Drygt 90 procent av hushållen köper kaffe.
På den svenska marknaden är ett problem att svenskarna vant sig vid att kunna köpa billigt kaffe i affären. Kvalitetsaspekten har inte varit i förgrunden. Ett annat problem är att många butikskedjor inte har enhetlig policy utan överlåter åt den enskilde handlaren att välja om rättvisemärkta produkter ska tas in.

Kooperation Utan Gränser pekar i rapporten på fyra områden där åtgärder behöver sättas in för att för att lösa kaffekrisen: 1) Det behövs åtgärder  som återställer balansen mellan utbud och efterfrågan, 2) De stora kaffebolagen måste ta sitt ansvar och ge odlarna ett anständigt pris, 3) Den rika världens jordbrukspolitik måste reformeras, 4) Större andel av u-landsbiståndet måste gå till landsbygdsutveckling

Men de lyfter också fram ett område där alla kan göra en insats för att förändra situationen –sälja och dricka rättvisemärkt kaffe. Rättvisemärkt är en social och etisk märkning av produkter. 2004 var rättvisemärkt kaffes andel av den svenska marknaden knappt 1 procent. 2011 är den fortfarande inte mycket större.

Ladda ned hela rapporten som PDF här