Avfall & återvinning

Medelsvensken slänger 430 kg sopor per år. För ett hushåll på fem är det över två ton. Det mesta av det vi slänger hamnar i hushållssoporna och hade kunnat sorteras och återvinnas.

Det kan kännas som att vi använder något, slänger det, och sen försvinner det. Men så är det förstås inte. Någonstans hamnar det, och även om mycket återvinns behövs både energi och andra resurser för att återvinna. 

Återvinn rätt

Återvinning är toppen – genom att återvinna kan vi sluta kretsloppet. Många material kan bearbetas om och användas i teorin hur många gånger som helst.

Hur mycket återvinning lönar sig ur ett resurs- och energiperspektiv beror dock på vilket material man talar om, hur och man behandlar det.

  • Skölj inte ur schampoo- och tvålflaskor. Rester av schampoo och tvål används för att tvätta förpackningarna före bearbetning. Så finns det kvar lite i gör det ingenting!
  • Se till att förpackningar är tillräckligt rena för att inte ruttna/lukta, men det behöver inte vara perfekt (speciellt kartong, plast). Diskar du för varmt/med diskmedel går energibesparingen om intet!
  • Häll inte olja ner i avloppet! Detta är superviktigt. Olja stelnar och fastnar i avloppsrören. Torka hellre ur med hushållspapper om det är mycket, och släng i restavfall. 
  • Tips: livsmedelsbutiker tar ofta emot småelektronik & batterier. Säljer de elektronikvaror själva är de skyldiga sen 2015 att ta emot trasig elektronik som är mindre än 25 cm långt, även om det inte såldes där.
  • Ta ur metallbiten ur värmeljusen – det ena är aluminium, det andra är järn (båda slängs i “metall”).
  • Hushållssopor är saker som dammsugarpåsar, tops, blöjor, keramik, dricksglas

Minska på skräpet

Här kommer några tips på hur du genom små förändingar kan minska på mängden avfall.

  • Spara och återanvänd – använd fantasin! Finns det någon förpackning du kan återanvända så att du slipper köpa nytt? Plastförpackningar till körsbärstomater är utmärkta små växthus att driva upp frön i, plast- och papperspåsar kan sparas och användas igen. När man väl börjat ser man möjligheter överallt.
  • Kan du komma på sätt att minska engångsprodukter? 

    Sy bomullsrundlar att ta bort smink med av kläder som inte kan ges till välgörenhet, eller sy återanvändbara kaffefilter. Ofta kan det vara ganska kul att klura på hur man ska ersätta engångsartiklar utan att nödvändigtvis köpa något nytt.

  • Ta hand om och vårda det du har
  • Reparera, byt, sälj saker. Regeringen har minskat momsen på reparationer, så det är nu billigare att laga sina saker.
  • Köp laddningsbara batterier
  • Om du har möjlighet – skaffa kompost eller bokashi. På så sätt blir matavfallet något värdefullt, och man kan återföra näring och kol till kretsloppet.
  • Köp en menskopp och slipp köpa tamponger och bindor
  • Gör bryggkaffe istället för att använda poddar
  • Kanske kan du köpa tygblöjor istället för engångs?
  • Vackra tygservetter i linne går att köpa för en spottstyver secondhand
  • Använd tygkassar och återanvändbara fruktpåsar
  • Köp förpackningsfritt när det går

Matavfall

Mycket av det vi slänger är mat som skulle kunnat ätas. T ex häller i snitt varje svensk ut en kopp kaffe om dagen. Man tänker kanske inte så mycket på det när man slänger mat, för plötsligt har den blivit sopor. Men vi slänger en stor del av vår matbudget i soptunnan eller häller pengar rakt ner i vasken. Detta gäller även annat vi slänger.

  • Tänk en extra gång – hur mycket behöver du? Gör hellre lite fler gånger. Speciellt kaffe och te är produkter som har stor påverkan på både miljö och människor och slängs i stor utsträckning, så tänk ett varv till och gör kanske lite mindre än du tror behövs.
  • Planera inköp så att förpackningen kan gå åt. Om du behöver ett visst livsmedel för att laga en rätt, fundera ut hur du kan använda resten av det också så att det slipper bli dåligt.
  • Lär dig vilka livsmedel som kan användas trots att de är mögliga – bröd och sylt (eller annat som innehåller mycket vatten) bör slängas eftersom sporer och toxiner lätt rör sig genom dem. Men t ex ost kan man bara skära bort biten som är möglig (med någon cms marginal) ochanvända resten.
  • Lukta och smaka innan du slänger! Datummärkningen säger inte särskilt mycket om hur livsmedlet mår. Tycker du det känns obehagligt att lukta i en mjölkkartong, häll upp lite i ett glas så att du kan se det.
  • Om du inte är säker på att du kommer hinna äta en matlåda du gjort, lägg den i frysen.

Plast

Plast är ett fantastiskt material på många sätt. Det är billigt att tillverka, vilket har gjort att det gjort sjukvården mycket enklare på många sätt – du slipper desinficera allt utan kan använda engångsartiklar. Du kan anpassa tillverkning och beståndsdelar för att få de egenskaper du vill – genomskinligt, färgat, mjukt, hård, stretchigt, och det håller otroligt bra. Kanske lite för bra? 

Den plast som hamnar i naturen bryts knappt ner, utan finfördelas ofta till mindre bitar. Många djur tror att det är mat och äter det – dels fyller det upp deras magsäckar, men det finns också ämnen i plasten som kan vara giftiga, som läcker ut i kroppen. Plasten bryts så småningom ner till små små partiklar – mikroplaster. De får både vi och djuren i oss vare sig medvetet eller inte. 

40% av all plast som hamnar i haven kommer från förpackningar och mer än en miljon plastpåsar används i världen varje minut. I Sverige är vi bra på att återvinna jämfört med andra länder, men trots det hamnar massvis med plast i naturen. Håll Sverige Rent har anordnat skräprensningshelger på västkusten. Det brukar bli flera båtlaster fulla på bara ett par dagar.

  • Minska plasten genom att försök köpa förpackningsfritt. I Malmö finns en förpackningsfri butik som heter Gram. Det finns liknande butiker runt om i landet där man kan köpa vanliga torrvaror i lösvikt.
  • Ta med tygpåsar när du går och handlar istället för att köpa nya bärpåsar. Det finns nu också återanvändbara frukt och grönt-påsar att köpa. Man kan också sy sina egna av gamla genomskinliga gardiner!

Läs mer

Sopor.nu - Sveriges avfallsportal

Fakta om sopor, hur man sorterar rätt och hur man kan minska sitt avfall.

BESÖK SIDAN

Organisationen Plastic Oceans

BESÖK SIDAN

Vägledning för att minska matavfall - Naturvårdsverket

BESÖK SIDAN