FÖRDJUPNING FISK OCH SKALDJUR

Dagens fiskbestånd är överutnyttjade och balansen i haven måste återställas, inte bara för att människan ska kunna äta fisk utan också för att bevara den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det finns flera orsaker till att fiskeresurserna är så hårt exploaterade. En naturresurs som inte ägs av någon utsätts ofta för ett hårdare tryck och dessutom möjliggörs storskaligt fiske av omfattande subventioner som även gör att priserna på fisk och skaldjur är relativt låga.

Vi rekommenderar WWF:s fiskguide från 2016 som är en bra lathund för att hitta rätt till bra och hållbar fisk. Vid konsumtion av fisk och skaldjur anser Medveten Konsumtion att säkerhetsprincipen skall tillämpas. Alltså att vi bör konsumera fisk på ett medvetet sätt för vår hälsa, fiskbestånden och ekosystemens skull. Den röda märkningen i guiden indikerar fisk vi inte skall äta alls. Den gula märkningen indikerar att konsumtion av dessa fiskar är osäkert och riskfyllt. Därför förespråkar vi endast konsumtion av miljömärkt fisk (KRAV, MSC) och fisk som är märkt med grön symbol i WWF:s fiskguide från 2016. Se länk längre ner på sidan.

FISKEMETODER

Vissa fiskemetoder kan bidra till överfiskning och skada havens ekosystem. Vid bottentrålning släpas trålar över havsbotten och kan skada bottnarna och de organismer som lever där, vilket får mycket negativa effekter på ekosystemet. De fiskemetoder som används i kommersiellt fiske innebär ofta stora bifångster av andra arter än de som man fiskar efter. Det kan vara småfisk, tumlare, sköldpaddor och havsfåglar som fastnar i fiskeredskapen och dör. Även unga fiskar som inte har hunnit fortplanta sig fastnar i fiskeredskapen, vilket hotar artens fortlevnad. Så kallade selektiva redskap som nät, garn, krok, långrev och burar är mer skonsamma och skadar inte havsbotten.

FISK- OCH SKALDJURSODLING

Fisk- och skaldjursodling förs ofta fram som en av framtidens lösningar på problemet med utfiskning, men utfiskning berör även odlingar eftersom odlade fiskar och skaldjur matas med fiskmjöl och fiskolja. Ett hårt fisketryck mot de fiskar som används till foder påverkar hela näringsväven i haven och de djur som äter foderfisken får svårare att hitta föda.

Fisk- och skaldjursodlingar orsakar ofta stora lokala miljöproblem i Syd, som utsläpp av medicin och bekämpningsmedel som används till fisken i odlingarna. Värst konsekvenser har odling av jätteräkor. Odlingen kräver stora ytor vilket bidrar till att mangroveskogar skövlas och risfält görs om till odlingsbassänger, vilket försämrar lokalbefolkningens förmåga att försörja sig och minskar den biologiska mångfalden. Även laxodlingar i Nord, t.ex. Norge, kan få svåra konsekvenser för miljön.

Odlingens miljöeffekter beror dock mycket på art, foder och hur systemet är utformat. Ibland ersätts fiskmjöl med vegetabilier, men dessvärre används oftast soja som vanligtvis kommer från Sydamerika och odlas på skövlad regnskogsmark.

Odling av musslor och ostron är däremot ett bra alternativ ur miljö- och klimatsynpunkt eftersom djuren tar upp all näring de behöver från vattnet genom att filtrera det och därmed också renar vattnet.

FISKETS KLIMATPÅVERKAN

Bränsleförbrukningen vid själva fisket står för den största delen av fiskets klimatpåverkan. Olika fiskemetoder förbrukar olika mycket bränsle, bottentrålning kräver mycket bränsle medan krok- och garnfiske är betydligt mer energieffektiva. Fisk- och skaldjursodling är bränskeslukande eftersom det behövs foder av marint ursprung och motordrivna pumpar som drivs av diesel. Jätteräkor är faktiskt en värre klimatbov än till exempel kött på grund av den höga energianvändningen och skövlingen av mangroveskog som är en viktig klimatsänka. När det gäller transporter är flygfraktad exotisk fisk det allra sämsta fiskalternativet ur klimatsynpunkt, då är transporter med containerfartyg att föredra. Även inhemsk fisk fraktad på isflak i lastbil är energislukande.

FISK OCH HÄLSA

Fisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen, samt omega-3-fett som är bra för hälsan. Men fisk från våra hav innehåller också miljögifter eftersom de flesta miljögifter till slut hamnar i havet. Vissa fiskar är det speciellt viktigt att akta sig för, då dessa innehåller höga halter av miljögifter. Därför rekommenderar Livsmedelsverket en begränsad konsumtion av vissa insjöfiskar och feta fiskar från Östersjön för gravida och ammande kvinnor. Se informationsfilm här

KÄLLOR TILL TEXTEN

Fisk till middag?

WWF:s fiskguide (2016). WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden beskriver dels bakgrunden till de miljöproblem som förknippas med fiske och innehåller även en genomgång av miljöproblem och konsumentråd för de vanligaste fiskarna och skaldjuren. Guiden kan laddas ner här.

BESÖK SIDAN

Miljösmarta matval

Förslagen som regeringen stoppade (2011). En folder, framställd av tankesmedjan Dyrare mat nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, som innehåller Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd. Beställ ett ex av foldern här

BESÖK SIDAN

Hotade hav

Att välja fisk och skaldjur (2011). En rapport från Naturskyddsföreningen som beskriver situationen för världens fisk och skaldjur. Rapporten kartlägger konsumtionen, politiken, problemen och vilka arter som är hotade eller ohållbart odlade, och belyser olika lösningar och möjligheter för att stoppa ohållbar produktion och konsumtion av fisk och skaldjur.

BESÖK SIDAN

Vet du vad din middag åt till frukost?

En rapport om fiskmjöl (2012). I rapporten granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen produktionen av fiskfoder med fokus på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ladda ner hela rapporten här

BESÖK SIDAN