KRITERIER

24 augusti, 2016

Här förklaras de kriterier som vi har bedömt märkningarna utifrån.

Miljöhänsyn

  • Ekologisk odling

    Gynnar biologisk mångfald. Man sluter kretsloppen av näringsämnen (genom att foder till djur odlas främst på gården och gödsel återbördas till den egna jorden) för att minska risken av näringsförlust från åkrarna, som sedan kan leda till övergödning i sjöar och hav. Varken kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsling är tillåtet.

  • Kemiska bekämpningsmedel

    Används som växtskydd, men sprids även i kretsloppet, förgiftar vattendrag och minskar den biologiska mångfalden. Användningen har fördubblats i jordbruket i Sverige sedan 1990. Kemiska bekämpningsmedel är ett problem inte bara för naturen, utan även för de som arbetar med medlen och för de som sedan äter besprutade produkter. I en EU- granskning hittades rester av kemiska bekämpningsmedel i 46,4 procent av alla testade konventionella varor (läs mer här). I den ekologiska odlingen ersätts kemiska bekämpningsmedel med andra metoder, till exempel såpvatten. Det blir även en hälsofördel för lantbrukaren, som slipper potentiella skador av att hantera kemikalier

  • Konstgödsel(handelsgödsel)

    Produceras främst av kväve. Gödsling med konstgödsel leder till ett överskott av kväve i näringsbalansen och till övergödning i vattendrag, sjöar och innanhav. Tungmetaller som kadmium följer även med ut i vattnen. En annan beståndsdel är fosfor – som det finns begränsade resurser av i världen. Tillverkningen är ett problem i sig då den kräver stora mängder energi, oftast från fossila bränslen. I ekologisk produktion är gården till stor del självförsörjande på gödsel från djuren. Gröngödsling med grödor som t.ex. baljväxter, kompost och alger som tillför kväve till jorden kan även användas som alternativ. 

  • Genmodifierade organismer (GMO)

    Är växter, djur eller mikroorganismer som fått sina ärftliga egenskaper förändrade med metoder som inte förekommer naturligt. Bl.a. Naturskyddsföreningen är emot GMO då vi inte ännu känner till de långsiktiga effekterna på miljö och hälsa. Genmodifiering har t.ex. lett till minskad biologisk mångfald och att växter blivit allergiframkallande.

  • Vattenanvänding(restriktioner eller regler)

    Detta är viktigt globalt då många länder har vattenbrist. Textiltillverkning är t.ex. väldigt vattenkrävande. I Sverige har vi 16 nationella miljömål, varav flera handlar om vatten – grundvatten av god kvalitet, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag. Även målet om ingen övergödning har stark koppling till jordbruket och näringsläckaget till vattendrag. Inget av dessa mål beräknas uppnås till 2020, eller beräknas bara nås om fler åtgärder görs.

  • Förpackningar

    Även förpackningen av den producerade varan är en del av den totala miljöpåverkan. Om förpackningen är återanvändningsbar, nedbrytbar, gjord av förnyelsebart råmaterial eller helt enkelt är minimerad, har det en positiv påverkan på energianvänding, avfallsmängd och värnar bättre om naturens resurser.

  • Kemikalier för textilier

    Här har vi tittat på användandet av kemikalier i både odling och beredning. De färdiga textilprodukterna bör ju helst inte innehålla några hälso- eller miljöskadliga ämnen, som t.ex. giftiga tungmetaller, formaldehyd, blekningsmedel, eller aromatiska lösningsmedel.

Djuromsorg

Djurens miljö

  • Utomhusvistelse efter och före betesperiod 

    Ofta läser man om ekologisk djurhållning att djuren ska kunna vistas ute och beta under lämplig del av året. Dock är utomhusbete förordnat i svensk lag, vilket innebär att alla svenska djur har rätt till det. När det gäller nötkreatur så gäller det svenska beteskravet att alla kor måste vara ute på sommaren. Men, det gäller inte tjurkalvar som föds upp till slakt, vilka oftast måste stanna inne. Krav på utomhusvistelse UTANFÖR betesperioden (som är några månader sommartid, lite olika längd beroende på djur) är däremot inte lagstiftat om. Övrig utomhusvistelse kan ingå i vissa märkningar. Enligt EU-krav på ekologisk djurhållning ska exempelvis får och getter vara ute under en del av dagen även utanför betesperioden.
    Ekologiska höns ska vara ute under minst 1/3 av sina liv, och ha tillgång till bevuxen rastgård under resten av tiden. Detta gäller även märkningar som Krav och Demeter, vars grund är ekologisk produktion.

  • Heltäckta ytor som liggplats inomhus för alla djur

    Ofta har man spaltgolv inomhus som underlättar rengöring. Systemet innebär att gödseln trampas ner av djuren och att de, med rätt skötsel, håller sig relativt rena. På spaltgolv kan dock inte strömedel (ofta halm) användas, vilket är ett minus, eftersom strö återskapar en naturligare miljö för djuren och håller liggplatsen torr. Dessutom innebär spaltgolv en ökad risk för tryckskador på ben och leder och halkskador. Att ha heltäckta ytor med liggplatser är en bekvämlighet för djuren och återskapar en del av djurens naturliga miljö. Vid nybyggnation av stall kräver numer svensk lag att spaltgolvet ska förses med beläggning så att det blir mjukare och behagligare att ligga för djuren.

     

Foder

  • Ekologiskt foder

    Eftersom djur äter stora volymer är det extra viktigt att deras mat är ekologisk – dels kommer det miljön till del, i form av biologisk mångfald, minskat näringsläckage och övergödning, men också för dem som äter köttet.

  • GMO i foder

    Genmodifierade organismer (GMO) är växter, djur eller mikroorganismer som fått sina ärftliga egenskaper förändrade med metoder som inte förekommer naturligt. Bl.a. Naturskyddsföreningen är emot detta då vi inte ännu känner till de långsiktiga effekterna på miljö och hälsa. Det finns ett krav att produkter som innehåller GMO ska märkas men det gäller i dagsläget (2018) inte för t.ex. mjölk eller kött som producerats av djur som fått GMO-foder.

  • Animaliska biprodukter

    Kan bestå av t.ex. döda djur eller biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda som livsmedel. Animaliska biprodukter kan sprida smittsamma sjukdomar, något som hände vid galna ko-sjukan, då sjuka djur användes som fodertillsats till andra djur. Det finns regler för behandling av animaliska produkter innan de används i foderkedjan till djur. Reglerna har skärpts som en följd av utbrotten av galna ko-sjukan, mul- och klövsjuka och svinpest. Det är förbjudet med animaliska fodermedel till idisslare (t.ex. nötkreatur, får, getter) i Sverige förutom i mjölkpulver till kalvar och lamm. Det kan kännas tryggt att veta att djuren får äta det de är naturligt skapta och menade för att äta, växter.

  • Begränsad mängd kraftfoder

    Kraftfoder ges för att djuren ska producera mer, och består av spannmål och/eller soja. Det kan även innehålla vitaminer och mineraler, samt industriellt framställda proteiner för att få djuren att växa snabbt. Enligt WWF innehåller kött av djur som föds upp på naturbete och gräs en bättre sammansättning av fettsyror än djur som äter kraftfoder (se i övrigt betesperiod under ”Djurens miljö”). 

Läkemedel

  • Antibiotikabehandlingar, maximalt antal konventionella (allopatiska) behandlingar och hormonella behandlingar. För antibiotika och hormonbehandling gäller för alla svenska nötkreatur att en veterinärförskrivning måste finnas, och får inte ges till djur i produktionsstimulerande syfte. I ekologisk djurhållning finns begränsningar för antal tillåtna behandlingar.
  • Det finns i vissa fall en karenstid innan försäljning/slakt i konventionell köttproduktion efter behandling med läkemedel. Detta för att minska risken att medlen finns kvar i produkten. En dubbelt så lång karenstid tillämpas för djur från ekologisk produktion.

Hälsa

  • Joniserande strålning

    Är ett samlingsbegrepp för strålning som förvandlar atomer till joner. Metoden används för att döda mikroorganismer (exempelvis salmonella och listeria) i vissa kryddor, kött- och fiskprodukter, eller för att förhindra groddbildning hos potatis och lök eller fördröja övermognad hos vissa frukter. Livsmedel som bestrålats skall märkas med “bestrålad” eller “behandlad med joniserande strålning”. I Sverige är endast bestrålning av kryddor tillåten. Om ett livsmedel har bestrålats måste det märkas på förpackningen även om det kommer från utlandet.

  • Livsmedelstillsatser

    Tillsatser är ämnen som tillsätts i livsmedel för att till exempel öka hållbarheten, påverka konsistens, smak eller färg. Hel- och halvfabrikat kan öka behovet av tillsatser, och tillverkare använder sig inte sällan av tillsatser för att kunna producera en billigare vara. Tillsatser kan ge överkänslighetsreaktioner i större mängder, och vissa är ofullständigt utredda ur miljösynpunkt.

  • Genmodifierade organismer (GMO)

    Är växter, djur eller mikroorganismer som fått sina ärftliga egenskaper förändrade med metoder som inte förekommer naturligt. Bla. Naturskyddsföreningen är emot detta då vi inte ännu känner till de långsiktiga effekterna på miljö och hälsa.

Arbetsvillkor

Varor vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där arbetsvillkoren ibland är mycket dåliga och där det är svårt att leva på sin lön. Företagen bör kunna erbjuda sina anställda rimliga arbetsvillkor och som konsument kan man välja produkter med etiska märkningar, som visar att produkterna har tillverkats under goda förhållanden.

  • ILO:s kärnkonventioner

     Att ILO:s kärnkonventioner följs är speciellt viktigt för produktion i länder utanför Sverige, som inte har samma lagskydd. ILO:s kärnkonventioner behandlar:
    – Tvångs- eller obligatoriskt arbete
    – Föreningsfrihet, organisationsrätt och den kollektiva förhandlingsrätten
    – Lika lön för män och kvinnor
    – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
    – Minimiålder för arbete och förbud mot värsta formerna av barnarbete. Läs mer om ILO:s kärnkonventioner här.

  • Information om arbetarnas rättigheter 

    Att företaget aktivt ser till att föreskrifter är kända och tillämpas är ett annat sätt att mäta allvaret i det etiska engagemanget.

  • Säker arbetsmiljö

    Om det finns regler för ekologisk produktion och/eller att inte använda kemikalier, så påverkar det givetvis också levnadsvillkoren för arbetarna positivt.

  • Minimipris för att täcka produktionskostnaderna

     Priserna på jordbruksprodukter, t.ex. kaffe och kakao, varierar kraftigt. Ibland kan priset som bonden till slut får betalt för sin produkt vara så lågt att det inte ens täcker kostnaderna för att tillverka produkten. Det finns ett fåtal företag, som garanterar odlarna ett minimipris för sina varor, så att det täcker minst produktionsomkostnaden.

  • Levnadslön

    I andra fall, som vid fabriksarbete, kan istället levnadslön tillämpas. I vissa fall tillämpas heltidslöner som förutom att möta lagens och industrins minimilön i landet, alltid ska vara tillräcklig för att möta arbetarens grundbehov, t.ex. en lön som räcker till mat, bostad, kläder, läkarbesök, mediciner för sig och sin familj, skolgång för sina barn, samt möjligheten att kunna lägga undan lite pengar.

En debatt pågår mellan tillämpningen av minimilön och levnadslön, som visar att skillnaden mellan de två kan vara stor. Enligt ILO konventionen 131 ska en minimilön vara i relation till generella löner och villkor i landet, samt ta hänsyn till arbetare och deras familjers behov, levnadskostnad och levnadsstandard.

Kontroll

  • Oberoende kontroller

    Märkningarna bör kontrollera att producenten uppfyller kraven med hjälp av en oberoende part.

  • Frekvens (årlig eller annat)

    Det är ett gott tecken att kontroller upprepas, och om kriterierna efterhand skärps.