FÖRDJUPNING GRÖNSAKER

Olika sorters grönsaker ger upphov till olika stor klimat- och miljöpåverkan beroende på hur och var de odlas, hur de transporteras och hur de förvaras i butik och i hemmet. Grönsaker kan delas upp i två grupper som generellt har olika stor klimatpåverkan. Ömtåliga grönsaker, så kallade sallatsgrönsaker, som tomat, gurka och sallat har större klimatpåverkan än grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök. För att äta klimatsmart bör man anpassa sin konsumtion till den svenska odlingssäsongen och äta rotfrukter (t.ex. morot, palsternacka, rotselleri, kålrot och rödbeta) och grova grönsaker (t.ex. kål och lök) på hösten och vintern och äta tomater, gurka, paprika och sallat under sommar och höst. Här finns en bra säsongsguide.

GROVA GRÖNSAKER

Grova grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök är att föredra ur klimatsynpunkt. De odlas ofta på friland, vilket kräver mindre energi än växthusodling. Det svenska klimatet är lämpligt för odling av grova grönsaker och det är möjligt att köpa relativt närproducerade grönsaker, vilket minskar transporterna. Grova grönsaker kan även lagras en längre tid vilket gör det möjligt att äta rotfrukter i stort sett hela vintern.

SALLATSGRÖNSAKER

Sallatsgrönsaker som paprika, tomat, sallat och gurka odlas ofta i energislukande växthus som genererar stora utsläpp av växthusgaser. Hur stora utsläppen är beror dock mycket på hur växthuset värms upp. Växthus som värms upp av fossila bränslen genererar större utsläpp än växthus som värms upp av förnybara bränslen, och minst utsläpp ger odling i kallväxthus som inte värms upp.

Sverige har en liten produktion av tomat och gurka, men vi importerar största delen av tomaterna och paprikorna. Mycket kommer från Holland som är en mycket stor producent när det gäller växthusodling av grönsaker som tomat och paprika. Växthusen värms upp genom eldning av naturgas, vilket är en fossil energikälla som orsakar stora koldioxidutsläpp. Exempelvis behövs en kubikmeter naturgas för att producera ett kilo paprika, vilket innebär att det går åt 30 gånger mer energi att producera en paprika än energin den ger till den som äter den.

Cirka 80 procent av svenska tomater odlas idag i växthus som värms upp med fossilfria bränslen, men det är inte lika vanligt för andra sallatsgrönsaker. Vid odling av KRAV-märkta tomater måste 80 procent av den totala energin som används komma från förnybara energikällor.

Ömtåliga grönsaker som färska bönor, minimajs och sparris från andra kontinenter måste transporteras med flyg för att fortfarande vara färska när de kommer till Sverige, vilket resulterar i stora utsläpp av växthusgaser.

Sallatsgrönsaker kan inte lagras någon längre tid och måste förvaras i kyla. Färdigskurna salladsblandningar måste till exempel förvaras i kyla vilket är energikrävande. Salladskål är ett bättre alternativ till sallat eftersom den är mindre ömtålig och kan lagras längre.

KÄLLOR TILL TEXTEN

Miljösmarta matval

Förslagen som regeringen stoppade (2011). En folder, framställd av tankesmedjan Dyrare mat nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, som innehåller Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd. Beställ ett ex av foldern här.

BESÖK SIDAN

På väg mot miljöanpassade kostråd

Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd (2008). En rapport gjord av Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Livsmedelsverket, som är underlaget till Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd.

BESÖK SIDAN

Matens pris

Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa (2011). En bok av journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman om den billiga matens verkliga kostnader som bygger på en reportageserie i Sveriges Radio med samma namn.

BESÖK SIDAN