The climate impact of food
The food we eat accounts for almost a third of the household’s total climate impact. Making conscious choices in the grocery store is therefore perhaps the most important thing we can do in everyday life to reduce our climate impact. The following are good things to keep in mind for conscious consumption of food.
How we should eat if we want to save our planet
- The magazine Lancet, together with the Stockholm Resilience Center, reports on how we can support the planet’s population in a sustainable way in the initiative “EAT-Lancet Comission”.
- Consumption of red meat must be halved and local fruit and vegetables should be doubled.
- 35% of our calories should come from whole grains and root vegetables.
- Protein should generally be vegetarian.
- Food waste must be reduced. Read more about how you can do this here.
Organic is always the best option – even when it is wrapped in plastic
Many people get upset when they stand at the fruit and vegetable counter. Should I take the organic product that is packaged in plastic? Or should I take the one that is not packaged, but also not organic?
- According to EU rules, traders must clearly label fruit and vegetables to distinguish whether a product comes from organic or conventional agriculture. Because fewer organic goods are sold, they are packed in plastic and in this way the amount of total plastic is reduced. But if we all contribute to making organic the norm, it can be the non-organic ones that are plastic-packed!
- Traders who only sell organic goods / vegetables do not have to separate their organic products. The more people who buy organic, the greater the chance we get stores that only sell organic and no plastic is needed to distinguish them.
- According to EU rules, organic fruit and vegetables must not be contaminated by non-organic ones. This can also be solved with other packaging materials or with a different division in transport and store. However, it can be difficult to find alternative materials that hold up well during transport.
- Food packaging accounts for an average of only about 5% of the product’s ecological footprint.
- It is more important to focus on the ecological footprint of the food itself, as it accounts for the majority of the environmental impact. And then of course to take care of the packaging material in a responsible way. Sort at source!
Alternatives to plastic packaging
- Some traders use so-called bioplastic for their packaging. However, the German Environmental Protection Agency has stated that if bioplastic is made from crops, it is not more environmentally friendly, as agriculture requires so much energy and has such a large ecological footprint. It is more efficient to make plastic directly from oil than to first use oil for agriculture (fuel, fertilizer) and then make plastic. But you can also make bioplastic from waste products from the food industry or compost. However, it is still less common.
- Cardboard or paper packaging is not always better. Even though it is a renewable material, a lot of energy is required in production.
What should conscious consumers think about?
- Reduce meat consumption and replace it with vegetarian options such as legumes, grains, seeds and nuts.
- Reduce dairy products and replace them with plant-based alternatives such as soy yogurt, almond milk and oat cream.
- Choose mainly organic food and preferably also locally produced.
- Do not throw away food. When food is thrown away, all the energy needed to produce it literally goes straight down the drain. So does the money you bought the food for. Read more about how you can reduce your food waste here.
Page updated 2021.
DYRARE MAT, NU! – En tankesmedja som arbetar för att söka lösningar på hur vi kan åstadkomma en hållbar produktion och konsumtion av mat. MILJÖSMARTA MATVAL Förslagen som regeringen stoppade (2011). En folder, framställd av Dyrare mat nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, som innehåller Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd.
SVERIGES KONSUMENTER – 5 myter om sojakorv, plastförpackningar och ekologisk mat [2019-09-03]
UMWELT BUNDESAMT – Tuten aus bioplastik sind keine alternative [2019-09-03]
SVT – Då kan plast vara klimatsmart [2019-09-03]
FOCUS – Gar nicht umweltbewusst: Warum Bio-Gemüse in Plastik verpackt ist [2019-09-03]
NEUE WESTFÄLISCHE – Verpackungswahnsinn im Supermarkt: Warum wird das Gemüse in Plastik eingepackt? [2019-09-03]
AFRIKAGRUPPERNA – En solidaritetsorganisation som arbetar för en mer rättvis värld och bedriver utvecklingssamarbete i södra Afrika. Afrikagrupperna bedriver bland annat kampanjen “Rättvis vinhandel” för schyssta levnads- och arbetsvillkor i vinbranschen.
BANANA LINK – En brittisk organisation som arbetar för en hållbar och rättvis handel med bananer och ananas. På deras hemsida finns mycket information om banan- och ananasodling och dess konsekvenser för människor och miljö.
FAIR ACTION – En ideell förening som arbetar för en mer rättvis handel och bevakar svenska företags handel med låginkomstländer. Har bland annat rapporterat om frukt och tonfisk.
NATURSKYDDSFÖRENINGEN – En av Sveriges största ideella föreningar som arbetar med miljöfrågor inom en mängd områden, bland annat livsmedel som fisk, kött, soja, palmolja m.m.
SOMO – En holländsk ideell organisation som granskar multinationella företag och bland annat har undersökt teodlingens sociala och miljömässiga konsekvenser.
SWEDWATCH – En organisation som granskar svenska företag i låglöneländer och har granskat företag i bland annat fisk-, kaffe- och frukt- och bärbranschen.
VÄRLDSNATURFONDEN (WWF) – En av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer, som bland annat arbetar med problematiken kring fiske, palmolja och soja.
SMMI – Svensk mat- och miljöinformation verkar för en hållbar livsstil av hänsyn till människor, djur och det globala ekosystemet. Det gör de genom att informera om hur matindustrin påverkar miljön och klimatet.
SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE – Konsekvenser lokalt och globalt (2010). En rapport från Naturskyddsföreningen om användning av soja i Sverige och sojans klimat- och miljökonsekvenser.
MER KÖTT OCH SOJA – MINDRE REGNSKOG – En rapport om svensk import från Brasilien (2010). En rapport från Swedwatch som granskar den svenska importen av soja från Brasilien. Läs en sammanfattning HÄR
THE GROWTH OF SOY – En rapport av WWF om sojans utbredning (2014)
FISK TILL MIDDAG? – WWF:S FISKGUIDE (2016). WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden beskriver dels bakgrunden till de miljöproblem som förknippas med fiske och innehåller även en genomgång av miljöproblem och konsumentråd för de vanligaste fiskarna och skaldjuren.
HOTADE HAV – Att välja fisk och skaldjur (2011). En rapport från Naturskyddsföreningen som beskriver situationen för världens fisk och skaldjur. Rapporten kartlägger konsumtionen, politiken, problemen och vilka arter som är hotade eller ohållbart odlade, och belyser olika lösningar och möjligheter för att stoppa ohållbar produktion och konsumtion av fisk och skaldjur.
VET DU VAD DIN MIDDAG ÅT TILL FRUKOST? – En rapport om fiskmjöl (2012). I rapporten granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen produktionen av fiskfoder med fokus på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ladda ner hela rapporten HÄR
MORS LILLA OLLE – Del 1 och 2 (2011). Två rapporter från Swedwatch om arbetsförhållandena för asiatiska bärplockare i de svenska bärskogarna.
VAD UPPNÅS MED RÄTTVISEMÄRKNING? – Helena Johansson, Agrifood Economics Centre (2009).
SMMI – Svensk mat- och miljöinformation
WWF – Köttguide
JORDBRUKSVERKET – Kött och klimat
SLU – Klimat-matlistan
KÖTT ÄR MER ÄN KLIMAT – Köttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv (2009). En rapport från Naturskyddsföreningen om köttproduktionens miljöpåverkan i ett brett perspektiv.
PALMOLJA – DET DOLDA HOTET MOT REGNSKOGEN – En artikel om palmolja på Naturskyddsföreningens hemsida.
DET VILDA KÖKET – En bok skriven av Rune Kalf-Hansen och Lisen Sundgren som handlar om allt läckert en kan hitta i naturen.
DOKUMENTÄREN DET VITA GULDET/THE MILK SYSTEM (ENGELSKA)
HÖNOR OCH TUPPAR Informationsunderlag om den svenska äggindustrin från Djurens Rätt, med fakta från bl.a aktuell forskning, Livsmedelsverket, branschorganisationen Svenska Ägg, Djurskyddsmyndigheten & Jordbruksverket.
ÄGGLÄGET – EN KARTLÄGGNING FRÅN DJURENS RÄTT Djurens Rätt jobbar intensivt med att få bort burhållning av hönor. Det här görs på en mängd olika sätt och ett av dem är att prata med företag om vilken typ av ägg de använder i sin verksamhet. Här har de sammanställt hur ”Äggläget” ser ut på respektive företag.
ÄGG, MJÖLK OCH OST Fakta från livsmedelsverket om bland annat miljöpåverkan från äggindustrin.
