Förteckning över hälsofarliga ämnen

Kosmetika- och hygienprodukter innehåller många allergiframkallande ämnen som orsakar kontaktallergi och eksem hos konsumenter och yrkesmässigt exponerade. Det gäller framför allt parfymämnen, konserveringsmedel och hårfärgämnen. Parfymämnen och konserveringsmedel tillhör de vanligaste orsakerna till kontaktallergi och ämnena används i många typer av produkter. Dock är informationen om tillsatser i kosmetika och hygienprodukter begränsad och bara för att ett ämne är tillåtet på marknaden är det inte alltid säkert att den är ofarlig. 

Konserveringsmedel

Mikroorganismer i form av bakterier, jästsvampar och mögelsporer finns överallt i vår omgivning och även på huden. Många kosmetiska produkter, till exempel flytande tvål, schampo och krämer består till en stor del av vatten (75-80 %). Det gynnar tillväxten av dessa bakterier och därför måste vi skydda dem med konserveringsmedel.

 

Parabener

Parabener framställdes första gången 1927 av ett tyskt bolag i USA och började genast användes i kosmetika. De har varit ett av favoritmedlen i årtionden och finns idag i nästan allt, men alarmerande rapporter i början av 2000-talet har gjort att man börjat leta efter ersättningar. EU har skärpt sina regler för vissa parabener så att de maximalt tillåtna halterna sänks och att användningen i barnprodukter (0-3 år) begränsas. Anledningen till regeländringen är ämnenas misstänkta hormonstörande effekter. 

Ethylparaben

Propylparaben

Methylparaben

Butylparaben

 

Bensoesyra

Benzophenone-1

Benzophenone-3

 

PHMB

CMR-ämnen är ett samlingsbegrepp för hälsofarliga ämnen som kan vara cancerframkallande och ge fertilitetsproblem. PHMB misstänks kunna vara cancerframkallande och klassades därför som ett CMR-ämne i januari 2015. Det används dock fortfarande i kosmetika- och hygienprodukter då skönhetsbranschen jobbat hårt för att gå runt EU:s kosmetikalagstiftning

Det finns bland annat i många produkter som tar bort makeup så som våtservetter, ögonmakeupremover, ansiktsvatten men kan även förekomma i hand- och fotkrämer.

 

PHMB

Polyaminopropyl Biguanid

 

Isotiazolinoner

Isotiazolinoner är en sorts konserveringsmedel som ofta används i kosmetika, men det finns även i målarfärger och diskmedel.

De isotiazolinoner som oftast orsakar allergi är:

methylchloroisothiazolinone

methylisothiazolinone (MCI eller CMIT)

methylisothiazolinone (MI eller MIT)

benzisothiazolinone (BIT)

Doftämnen

Hälsorisker från doftämnen har i flera år varit ett prioriterat arbetsområde i EU:s arbete med att ta fram regler för kosmetiska produkter. Bestämmelserna för användning av parfymer i produkterna har gradvis blivit strängare. Arbetet har varit inriktat på att minska användningen av allergiframkallande doftämnen som kan orsaka kontaktallergi.

De flesta parfymämnena behöver inte redovisas med sina namn i innehållsdeklarationen, utan de kan samlas under den generella beteckningen ”parfum”. Enligt lagen ska de 26 värsta doftämnena skrivas ut på flaskan.

 

Limonene

Benzyl Alcohol

Citronellol

Amyl Cinnamal

Alpha-isomethyl ionone

Amyl Cinnamal

Amylcinnamyl Alcohol

Anise Alcohol

Benzyl Alcohol

Benzyl Benzoate

Benzyl Cinnamate

Benzyl Salicylate

Butylphenyl Methylpropional (Lilial)

Cinnamal

Cinnamyl Alcohol

Citral

Citronellol

Coumarin

Eugenol

Evernia Furfuracea (Treemoss Extract)

Evernia Prunastri (Oak Moss Extract)

Farnesol

Geraniol

Hexyl Cinnamal

Hydroxycitronellal

Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene

Carboxaldehyde

Isoeugenol

Linalool

Mjukgörare

Ftalater

Ftalater används bland annat som mjukgörare i plast men går också att återfinna i nagellack, hårspray och parfymer. Det finns en rad hälsoproblem som är kopplat till ftalater. Bland annat har det kopplats till allt från ADHD, försämrad sköldkörtelfunktion, reproduktionsstörningar, bröstcancer till försämrad motorik och mental utveckling hos barn.

DIDP

DPHP

DEHP

DINP

 

PFAS

Högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas, används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor – även på huden. Studier med försöksdjur har visat att höga halter kan ge leverskador och påverka fettmetabolismen, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Dessa ämnen bryts heller inte ner i naturen, så när produkterna används eller kastas når ämnena förr eller senare vattenmiljön, där de tas upp i kroppen av levande varelser, från plankton till isbjörnar. De anrikas också i våra kroppar eftersom kroppen inte kan bryta ner dem, och stannar därför i fettvävnad och i levern.

 

Leta på innehållsförteckningen efter:

PTFE

Polytef

Polytefum

C9-15 Fluoroalcohol phosphate

 

Samt alla ord som innehåller “perfluoro”, som:

Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate

Polyperfluoroethoxymethoxy Difluoroethyl Peg Phosphate

Polyperfluoromethylisopropyl ether

Perfluorooctyl triethoxysilane

 

Naturskyddsföreningen har hittat PFAS i raklödder, ögonbrynsskugga, ansiktskräm, foundation, ögonskugga, eyeliner, puder och hughlithers. 

Mikroplast

Mikroplaster är pyttesmå plastpartiklar som understiger fem millimeter i diameter, men oftas är de mycket mindre. Partiklarna används bland annat som slipmedel i kroppskrubb, peeling- och duschkräm, men hittas också i smink, tandkräm, schampo, hudkrämer, deodorant, hårspray och ansiktsrengöring. Det används även som utfyllnad och för att ge en viss konsistens till produkten. 

 

Mikroplastpartiklar kan tas upp av djur som lever i vatten. Laboratorieförsök har visat en rad negativa effekter på djuren, som minskat födointag, inflammationer, samt negativ påverkan på djurens energilagring, nervsystem och reproduktion. Man har även upptäckt att det idag finns mikroplast i vårt dricksvatten. I dag finns gott om alternativ till mikroplast i kosmetika så du som konsument kan påverka genom att fråga efter produkter utan mikroplast.

 

Acrylate/Styrene copolymer

Nylon

Polyethylene (PE)

Polyethylene terephthalate (PET)

Polytetraflouroethylene (PTFE)

Polymethylmethacrylat (PMMA)

Fördjupning

Här kan du läsa mer om fler ämnen i kosmetika och hygienprodukter som kan vara bra att hålla koll på:

https://davidsuzuki.org/queen-of-green/dirty-dozen-cosmetic-chemicals-avoid/

Källor

Läkemedelsverket

BESÖK SIDAN

Kemikalieinspektionen om PFAS

BESÖK SIDAN

Karolinska Institutet

BESÖK SIDAN