FÖRDJUPNING KLÄDER

Varje år beräknas vi köpa ca 24 kilo kläder och andra textilier per person i Sverige, samtidigt som vi slänger ungefär 8 kg kläder per person varje år.

FRÅN RÅVARA TILL TRÅD

En stor andel av våra kläder är tillverkade av bomull. Bomull ses ofta som en naturlig och ren produkt, men har i verkligheten ett ganska smutsigt förflutet. Bomullsodling är en av världens mest kemikalieintensiva jordbruk och bomullsplantan är mycket vattenkrävande. För att producera ett kilo bomullstyg från planta till färdigt tyg behövs i genomsnitt 10 000 liter vatten. Odlingen kan inte bara skada miljön utan även de som arbetar på fälten och exponeras för kemikalierna. Läs mer om bomull här.

Andra vanliga material är syntetfibrer som polyester, polyamid (nylon) och akryl. Dessa framställs av olja som förädlas i flera steg. Oljeutvinning för med sig flera miljöproblem som utsläpp av växthusgaser och flera hälso- och miljöfarliga ämnen. I framställningen används även mycket kemikalier.

Så kallade regenatfibrer, som viskos och lyocell (kallas även Tencel), tillverkas av cellulosa från främst pappersmassa, men även från bambu. Framställningen av viskos orsakar stora försurnande svavelutsläpp och flera kemikalier som kan förorena vattnet används. Lyocell har mindre miljöpåverkan än viskos och processen är helt svavelfri. I rapporten Tyg eller otyg från Naturskyddsföreningen kan du läsa mer om olika material.

FRÅN TRÅD TILL TYG

I processen från råvara till färdig produkt finns många miljöbelastande moment. I textilindustrin används stora mängder kemikalier vid spinning, vävning, tvättning och inte minst färgning. Ungefär ett kilo kemikalier går åt för att producera ett kilo textilier. Inte sällan släpps förorenat vatten ut i naturen och förgiftar floder, sjöar och grundvatten. Kemikalierna innebär även en häslorisk för de människor som arbetar i textilindustrin och bor i områdena runt fabrikerna.

För att jeans ska se slitna ut används ibland så kallad sandblästring, då sand skickas med tryckluft på plagget för att nöta bort färgen. Metoden är förbjuden i Europa eftersom den kan vara extremt farligt för arbetarnas hälsa, men förekommer fortfarande i Sydostasien och Nordafrika. Vid sandblästring med kvartshaltig sand kan arbetarna andas in kvartsdamm som kan orsaka sjukdomar, bland annat den obotliga sjukdomen stendammslunga.

FRÅN TYG TILL PLAGG

De flesta klädföretag äger inte fabrikerna där kläderna tillverkas utan anlitar leverantörer och underleverantörer i främst låglöneländer. Textilindustrin i dessa länder brottas med dåliga arbetsförhållanden och låga löner för arbetare som syr upp våra kläder. Textilarbetarnas lön är ofta inte mer än den lagstadgade minimilönen i landet, som ofta är så låg att den inte går att leva på. I Bangladesh är till exempel minimilönen 3 000 taka (27 euro) medan organisationen Asia Floor Wages uppskattar att en lön som man kan leva på är 12 248 taka. Arbetarnas lönekostnader brukar utgöra ca 0,5%–3% av den totala produktionskostnaden för ett klädesplagg.

För att kunna försörja sig måste textilarbetare ofta arbeta mycket övertid. Arbetsförhållandena är inte alltid de bästa, det är dammigt, varmt och högljutt i fabrikerna och arbetsuppgifterna är enformiga. Ofta är det unga, outbildade kvinnor som arbetar i fabrikerna för att kunna skicka pengar till sina familjer på landsbygden.

KÄLLOR TILL TEXTEN

A lost revolution? (2012)

En rapport från Swedwatch om kvinnors situation i textilindustrin i Bangladesh. Här kan du ladda ner rapporten på engelska eller en sammanfattning på svenska.

BESÖK SIDAN

Har modet modet att höja lönerna? (2011)

En rapport från Fair Action (fd Fair Trade Center) om de låga lönerna i klädindustrin och de största modeföretagen i Sveriges arbete för att höja lönerna i leverantörsleden.

BESÖK SIDAN

Sjukt snyggt

En rapport om sandblästrad denim (2010). En rapport från Fair Action (fd Fair Trade Center) om sandblästringens konsekvenser och en granskning av hur ett antal företag hanterar frågan.

BESÖK SIDAN

Tyg eller otyg

Faktaunderlag Miljövänliga Veckan 2007. En skrift från Naturskyddsföreningen om olika textiliers miljöpåverkan med fokus på bomull.

BESÖK SIDAN

Textilier med ett smutsigt förflutet

Miljöpåverkan vid tillverkningen av hemtextilier som importeras till Sverige (2007). En rapport från Swedwatch om textilindustrins miljöeffekter och sociala konsekvenser. Ladda ner rapporten här.

BESÖK SIDAN

Bomull

En ren naturprodukt? (2005). En rapport från Världsnaturfonden som förklarar vilken miljöpåverkan bomulls- och klädindustrin har i de olika stegen från planta till plagg. Ladda ner hela rapporten här.

BESÖK SIDAN