FÖRDJUPNING ELEKTRONIK

Produktionen av elektronik är komplicerad och kedjan från råvara till färdig produkt sträcker sig över hela jorden. Genom hela kedjan får tillverkningen konsekvenser för miljön och människor genom alla de metaller och kemikalier som används.

RÅVAROR

I tillverkningen av elektronik behövs en mängd olika metaller.

  • Tenn – används som lödningsmedel i kretskort.
  • Tungsten – används för att få apparater att vibrera.
  • Tantal/coltan – används för att lagra elektricitet i kondensatorer.
  • Gallium – används i kamerafunktioner.
  • Indium och rutenium – används i platta skärmar för tv-apparater och datorer.
  • Kobolt – används i laddningsbara batterier.

Även koppar, guld, platina och beryllium används. I gruvindustrin finns ofta en omfattande problematik gällande miljöaspekter och mänskliga rättigheter.

Mer än hälften av världens kobolt kommer från ett område som sträcker sig över Zambia och Kongo-Kinshasa. Utvinningen är ofta småskalig och sker utan skyddsutrustning. Arbetarna utsätts för mineraldamm som orsakar lungsjukdomar och ögonirritationer. Den utbredda fattigdomen i området gör att det inte är ovanligt att barn tvingas arbeta i gruvschakten. Utsläpp från gruvorna leder till förorenade vattendrag och det finns en koppling mellan smältverkens utsläpp och förhöjda nivåer av bly i barns blod i Zambia. I Kongo-Kinshasa bidrar utvinningen av tenn, tungsten, tantalum och guld även till att förvärra konflikterna mellan arméen och rebellgrupper i landet.

 

Ghana är vår näst största producent av guld, som används i kretskorten på mobiltelefoner och datorer. Guldbrytning innebär skogsskövling och för att få fram 1 gram guld måste man ta upp 2 ton berg ur marken. För att göra plats till guldbrytning trängs lokalbefolkningen ut och deras mark som de livnär sig på försvinner. 

 

Som konsument är det svårt att hitta elektronik med hållbart framtagna metaller. Att bojkotta är inte heller alltid bra eftersom många människor är beroende av gruvindustrin för sin försörjning. Det man kan göra är att sätta press på företagen och efterfråga produkter är producerade med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Om många konsumenter efterfrågar bättre alternativ måste företagen till slut lyssna.

TILLVERKNING

Elektronikföretagen har utlokaliserat produktionen till länder i främst Asien och flyttar ofta produktionen från land till land för att minska kostnaderna. I länder som Kina och Filipinerna får arbetarna ofta endast den lagstadgade minimilönen som är så låg att den inte räcker till basbehoven för en normalstor familj. För att kunna försörja sig måste arbetarna arbeta mycket övertid. Många farliga kemikalier som kan orsaka svåra hälsoproblem används i tillverkningen och det är inte ovanligt att anställda inte använder skyddsutrustning. Elektronikbranschen har länge försökt förhindra facklig organisering och förlägger ofta produktionen i särskilda exportzoner som även kallas “fack- och strejkfria zoner” eftersom lagstiftningen i zonerna är slappare än i resten av landet. Majoriteten av arbetarna är kvinnor och generellt sätt föredras kvinnor framför män eftersom de anses mindre benägna att kräva sina rättigheter.

Dessa förhållanden gäller leverantörer i första och andra ledet, men leverantörskedjan är längre än så och längre ner i kedjan, som är mer eller mindre okontrollerad, finns ofta de värsta arbetsvillkoren

ANVÄNDNING

Tillverkning av elektronik kräver mycket energi, men användningsfasen är också avgörande. Faktum är att hela världens IT-användning har lika stor klimatpåverkan som världens flygindustri. För att minska energiförbrukningen kan man välja elektronik med energimärkning som Energy Star och TCO och vara noga med att stänga av apparater ordentligt och inte använda standby-läge.

KÄLLOR

What a Waste

How your computer causes health problems in Ghana (2011). En rapport från DanWatch inom projektet makeITfair om e-avfallets konsekvenser för människors hälsa i Ghana. 

BESÖK SIDAN

Konfliktmineraler i våra mobiler

Röster från Östra Kongo (2010). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om kopplingen mellan mineralutvinning och konflikter i Östra Kongo. Ladda ner en sammanfattning på svenska eller hela rapporten på engelska här.

BESÖK SIDAN

Out of Control

e-waste trade flows from the EU to developing countries (2009). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om export av e-avfall från EU. Ladda ner en sammanfattning på svenska här eller hela rapporten på engelska här.

BESÖK SIDAN

Silenced to Deliver

Mobile phone manufacturing in China and the Philippines (2008). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om tillverkning av mobiltelefoner i Kina och Filipinerna. Ladda ner en sammanfattning på svenska här eller hela rapporten på engelska här.

BESÖK SIDAN

Bakom vår mobila värld

Koboltproduktion för laddningsbara batterier i Kongo-Kinshasa och Zambia (2007). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair som beskriver problemen med gruvindustrin i det så kallade kopparbältet i Zambia och Kongo-Kinshasa, där bland annat en stor del av den kobolt som behövs till batterierna i vår elektronikutrustning kommer ifrån. Ladda ner en sammanfattning på svenska här, eller hela rapporten på engelska här.

BESÖK SIDAN