Sommar med Ekoguiden - Göteborg

17 July, 2017

Mer än hälften av veckorna med Sommar med Ekoguiden är förbi, och ändå har vi så mycket roligt kvar att se fram emot! Denna vecka får vi följa med Linnéa och Julia som är ekoredaktörer i Göteborg. Linnéa har även skrivit en krönika om delningsekonomi. 

 

De flesta av oss har som barn fått lära sig att man ska dela med sig, likaså jag. Men hur ofta lever vi enligt detta när vi vuxit upp? Jag själv kom nyligen till insikten att sedan jag skaffat mig en inkomst, så har jag börjat köpa allt jag behöver och ofta är det något som jag egentligen bara är i tillfälligt behov av. Jag köpte till exempel en slipmaskin för att slipa mina köksbänkar. Efter att ha använt den en gång har den blivit stående i skrubben sedan dess.

Varför köpte jag den från början? Antagligen för att jag var bekväm, det kändes enkelt att gå till en butik och köpa det jag behövde. Men sedan kom den gnagande känslan. Hur kommer världen se ut om alla tänker och gör så? Vi vet med säkerhet att om alla konsumerade som oss svenskar skulle vi behöva 4,2 jordklot. Ett mycket bättre val av mig hade varit att låna en slipmaskin just för det tillfället istället för att köpa en ny.

Det är här som delningsekonomin, även kallat kollaborativ ekonomi, kommer in i bilden. Det är en rörelse som möjliggör för människor att dela, låna, byta eller hyra det man behöver. Toppen för klimatet och ett hållbart samhälle!

Med den kollaborativa ekonomin på frammarsch har det öppnat sig ett hav av möjligheter så som:

  • Fritidsbanker, där du kan låna fritidsprylar helt gratis. Finns på flera orter i landet.
  • Klädbibliotek, ställen där du kan hyra kläder.
  • Offentliga bokbytarhyllor.
  • Solidariska kylskåp, där du kan lämna mat som är fullt ätbar.

Fundera på hur mycket du verkligen kommer använda den där prylen du är på väg att köpa. Om det är något som du tror att du kanske inte kommer använda mer än någon enstaka gång kan det vara värt att kolla om du kan låna den istället. Har du redan ett förråd överfyllt av prylar? Testa att låna ut några av dem, eller ge bort det som du vet att du inte kommer sakna. Ett tips är att skaffa små utlåningsmärken. Dessa fäster du på din dörr eller brevlåda så att din granne kan se vad du har att låna ut. Med mer delande blir vi alla mer generösa och omtänksamma, om varandra och vår planet. Vi har ju trots allt bara en.

Länktips:

fritidsbanken.se – Hitta din närmsta fritidsbank

kollekogbg.se – Här kan du ladda ner utlåningsmärken

bjussa.se – Hitta saker som skänks bort, eller lägg upp det du inte behöver mer

smartakartan.se – En karta över kollaborativa verksamheter i Göteborg

 

Mer än hälften av veckorna med Sommar med Ekoguiden är förbi, och ändå har vi så mycket roligt kvar att se fram emot! Denna vecka får vi följa med Linnéa och Julia som är ekoredaktörer i Göteborg. Linnéa har även skrivit en krönika om delningsekonomi. 

 

De flesta av oss har som barn fått lära sig att man ska dela med sig, likaså jag. Men hur ofta lever vi enligt detta när vi vuxit upp? Jag själv kom nyligen till insikten att sedan jag skaffat mig en inkomst, så har jag börjat köpa allt jag behöver och ofta är det något som jag egentligen bara är i tillfälligt behov av. Jag köpte till exempel en slipmaskin för att slipa mina köksbänkar. Efter att ha använt den en gång har den blivit stående i skrubben sedan dess.

Varför köpte jag den från början? Antagligen för att jag var bekväm, det kändes enkelt att gå till en butik och köpa det jag behövde. Men sedan kom den gnagande känslan. Hur kommer världen se ut om alla tänker och gör så? Vi vet med säkerhet att om alla konsumerade som oss svenskar skulle vi behöva 4,2 jordklot. Ett mycket bättre val av mig hade varit att låna en slipmaskin just för det tillfället istället för att köpa en ny.

Det är här som delningsekonomin, även kallat kollaborativ ekonomi, kommer in i bilden. Det är en rörelse som möjliggör för människor att dela, låna, byta eller hyra det man behöver. Toppen för klimatet och ett hållbart samhälle!

Med den kollaborativa ekonomin på frammarsch har det öppnat sig ett hav av möjligheter så som:

  • Fritidsbanker, där du kan låna fritidsprylar helt gratis. Finns på flera orter i landet.
  • Klädbibliotek, ställen där du kan hyra kläder.
  • Offentliga bokbytarhyllor.
  • Solidariska kylskåp, där du kan lämna mat som är fullt ätbar.

Fundera på hur mycket du verkligen kommer använda den där prylen du är på väg att köpa. Om det är något som du tror att du kanske inte kommer använda mer än någon enstaka gång kan det vara värt att kolla om du kan låna den istället. Har du redan ett förråd överfyllt av prylar? Testa att låna ut några av dem, eller ge bort det som du vet att du inte kommer sakna. Ett tips är att skaffa små utlåningsmärken. Dessa fäster du på din dörr eller brevlåda så att din granne kan se vad du har att låna ut. Med mer delande blir vi alla mer generösa och omtänksamma, om varandra och vår planet. Vi har ju trots allt bara en.

Länktips:

fritidsbanken.se – Hitta din närmsta fritidsbank

kollekogbg.se – Här kan du ladda ner utlåningsmärken

bjussa.se – Hitta saker som skänks bort, eller lägg upp det du inte behöver mer

smartakartan.se – En karta över kollaborativa verksamheter i Göteborg

 

LÄS MER

Sommar med Ekoguiden - Uppsala

10 July, 2017

Vi har kommit till den femte veckan av Sommar med Ekoguiden och vårt nästa stopp är Uppsala! Ekoguiden i Uppsala har två redaktörer, Malin och Maria Andersson. De har tillsammans skrivit en krönika om stadsodling. 

 

Stadsodling är något som har funnits i över 100 år i Sverige i form av kolonilotter. Förr uppkom de för att det var trångt i städerna, långt till naturen och för att tillgången på mat inte alltid var den bästa. Idag har trenden att odla sin egen mat vuxit igen trots att vi har tillgång till allt vi behöver och mer i butikerna. Kanske beror det nu också på en längtan efter naturen i städerna, plus en ökad miljömedvetenhet.

En ganska ny trend istället för kolonilotter, är odling på allmänna platser genom så kallade stadsodlingar. Eftersom stadsodlingar är små är de lätta att göra ekologiska och det är ofta varmare inne i städerna vilket gynnar växterna här i Sverige. De bidrar också till en mer hälsosam stadsmiljö eftersom de hjälper till att rena luften, plus att de är viktiga för bin och andra pollinerare som finns i städerna. I många städer runt om i världen fungerar stadsodlingar också som community gardens (gemensamma odlingar) där man odlar tillsammans och delar på skörden, plus att det är ett sätt att skapa mer social hållbarhet och ett samhälle där människor känner gemenskap.

2017 har Uppsala Kommun ett stadsodlingsår för att öka intresset för odling och för att det är en del i att skapa ett mer hållbart samhälle. Det innebär att de skapar odlingar runt om i Uppsala som alla får besöka och som alla får ta mat från. Här odlas växter som är ätbara för människor och samtidigt gynnsamma för bin och fjärilar som är centrala i odlingsprocessen. Odlingarna fungerar också som inspiration till vad man själv kan odla hemma eller på sin kolonilott. Odlingarna handlar inte bara om att producera mat, utan en stor del är också att skapa mötesplatser för alla som bor i staden och på sätt skapa gemenskap. I och med detta kommer kommunen också att ordna olika evenemang under sommaren. Se länk nedan för program.

I och med detta hade Uppsala kommun utlottning av ett antal odlingslotter i Hospitalsparken i Ulleråker söder om Uppsala. Jag vann en lott i dragningen och har nu under våren och sommaren börjat odla en del där. Det är roligt att odla själv och se hur det går för växterna och man blir glad när det växer mer och mer. På lotten odlar jag bland annat zucchini som trivs bra i Sverige. Det är också en gemenskap genom att man ofta träffar andra som odlar när man går dit. Både jag och Maria odlar också en del på våra balkonger, ett lätt sätt att dryga ut matförrådet lite. Till exempel är det lätt att odla olika örter på balkongen eller på fönsterbrädan. Tomat och sallad brukar också fungera bra. Det är alltid extra gott med färska kryddor och örter, och ännu godare att äta den man odlat själv. Senare i veckan kommer Maria att dela med sig av ett supergott recept på pesto med sin hemmaodlade basilika.

Andra exempel på stadsodlingar i Uppsala är Matparken i Gottsunda och Flogsta Food, där man odlar gemensamt. Att odla lite hemma på balkongen, skaffa en lott, eller gå med i en större grupp som ovan nämnda, är lätta sätt att bidra lite till en mer hållbar matkonsumtion. Plus att det är roligt och gott!  

Här kan du läsa mer om stadsodlingsåret i Uppsala, de olika planteringarna, och vad som händer under sommaren:

https://www.uppsala.se/kampanjsidor/stadsodlingsaret-2017/

Vi har kommit till den femte veckan av Sommar med Ekoguiden och vårt nästa stopp är Uppsala! Ekoguiden i Uppsala har två redaktörer, Malin och Maria Andersson. De har tillsammans skrivit en krönika om stadsodling. 

 

Stadsodling är något som har funnits i över 100 år i Sverige i form av kolonilotter. Förr uppkom de för att det var trångt i städerna, långt till naturen och för att tillgången på mat inte alltid var den bästa. Idag har trenden att odla sin egen mat vuxit igen trots att vi har tillgång till allt vi behöver och mer i butikerna. Kanske beror det nu också på en längtan efter naturen i städerna, plus en ökad miljömedvetenhet.

En ganska ny trend istället för kolonilotter, är odling på allmänna platser genom så kallade stadsodlingar. Eftersom stadsodlingar är små är de lätta att göra ekologiska och det är ofta varmare inne i städerna vilket gynnar växterna här i Sverige. De bidrar också till en mer hälsosam stadsmiljö eftersom de hjälper till att rena luften, plus att de är viktiga för bin och andra pollinerare som finns i städerna. I många städer runt om i världen fungerar stadsodlingar också som community gardens (gemensamma odlingar) där man odlar tillsammans och delar på skörden, plus att det är ett sätt att skapa mer social hållbarhet och ett samhälle där människor känner gemenskap.

2017 har Uppsala Kommun ett stadsodlingsår för att öka intresset för odling och för att det är en del i att skapa ett mer hållbart samhälle. Det innebär att de skapar odlingar runt om i Uppsala som alla får besöka och som alla får ta mat från. Här odlas växter som är ätbara för människor och samtidigt gynnsamma för bin och fjärilar som är centrala i odlingsprocessen. Odlingarna fungerar också som inspiration till vad man själv kan odla hemma eller på sin kolonilott. Odlingarna handlar inte bara om att producera mat, utan en stor del är också att skapa mötesplatser för alla som bor i staden och på sätt skapa gemenskap. I och med detta kommer kommunen också att ordna olika evenemang under sommaren. Se länk nedan för program.

I och med detta hade Uppsala kommun utlottning av ett antal odlingslotter i Hospitalsparken i Ulleråker söder om Uppsala. Jag vann en lott i dragningen och har nu under våren och sommaren börjat odla en del där. Det är roligt att odla själv och se hur det går för växterna och man blir glad när det växer mer och mer. På lotten odlar jag bland annat zucchini som trivs bra i Sverige. Det är också en gemenskap genom att man ofta träffar andra som odlar när man går dit. Både jag och Maria odlar också en del på våra balkonger, ett lätt sätt att dryga ut matförrådet lite. Till exempel är det lätt att odla olika örter på balkongen eller på fönsterbrädan. Tomat och sallad brukar också fungera bra. Det är alltid extra gott med färska kryddor och örter, och ännu godare att äta den man odlat själv. Senare i veckan kommer Maria att dela med sig av ett supergott recept på pesto med sin hemmaodlade basilika.

Andra exempel på stadsodlingar i Uppsala är Matparken i Gottsunda och Flogsta Food, där man odlar gemensamt. Att odla lite hemma på balkongen, skaffa en lott, eller gå med i en större grupp som ovan nämnda, är lätta sätt att bidra lite till en mer hållbar matkonsumtion. Plus att det är roligt och gott!  

Här kan du läsa mer om stadsodlingsåret i Uppsala, de olika planteringarna, och vad som händer under sommaren:

https://www.uppsala.se/kampanjsidor/stadsodlingsaret-2017/

LÄS MER

Medvetna utflyktstips i sommarsmåland

5 July, 2017

Matilda Gustafssons miljöintresse började i samband med att hon blev mamma 2013. Under våren gick hon vår distanskurs i Miljö, konsumiton och etisk handel för att lära sig mer och få nya perspektiv på konsumtion, förhoppningsvis som ett led i att leva med lite mindre miljöpåverkan. Matilda bor utanför Vimmerby i Småland och här har hon samlat några hållbara utflyktstips för den som vill njuta av en småländsk ekoreko-sommar. 

 

Ingebo Hagar

Typiskt småländska vyer med gröna gärden, gärdsgårdar, stenmurar och stora ekar omger den lilla byn Ingebo Hagar, drygt fem kilometer söder om Vimmerby. Men här finns mer än en makalös natur, här finns ett ljuvligt ekocafé där det går att köpa både fika och mat. Varför inte prova deras underbara stenugnsbakade pizza? Det som serveras i caféet tillagas av ekologiska råvaror.

Från uteserveringen är det vacker utsikt över naturen och en del av djuren. Det finns gott om djur i byn, alltifrån hästar och får till kaniner och höns. Ingebo Hagar erbjuder även flera typer av boende under sommarmånaderna, här går det både att ta in på pensionat eller ställa husbilen.

Omkring byn finns vandringsleder i varierande längd vilket öppnar för möjligheten att kunna njuta ytterligare av den småländska naturen. Det går att köpa med sig en kaffekorg från ekocaféet och ta med sig på vandringen. Det finns också möjlighet att köpa med sig andra saker från gårdsbutiken och du som besöker byn kan köpa en mängd olika produkter, exempelvis byns egenproducerade grillkol.

 
Chokladparadiset, Lönneberga

I en gammal skolbyggnad i Lönneberga, Småland, ligger Chokladparadiset. Caféet är ekologiskt certifierat och ägs av Anne-Margarete Schaper och Frank Gottron. Chokladparadiset erbjuder ekologiskt fika i flera varianter! Det finns även en gårdsbutik i vilken du kan köpa ekologisk eller närproducerad mat, fri från tillsatser. Under juni, juli och augusti är Chokladparadiset öppet tisdagar till söndagar 12-20.

 

Humble Me, Vimmerby

Önskar du köpa hållbara, ekologiska och giftminimerade produkter till hemmet, barnen eller dig själv? Vimmerbysystrarna Matilda och Kajsa Allvin gör detta möjligt främst genom sin webbshop humbleme.se. Men befinner du dig i närheten har du möjlighet att själv hämta ut din redan beställda order eller ta en titt på deras lager i Vimmerby! Vill du veta mer eller komma i kontakt med Humle Me, gå in på www.humbleme.se.

 

Fallhults Ekogård, Hultsfred

Utanför Hultsfred i Småland ligger Fallhults ekogård och på den självförsörjande KRAV-certifierade gården föds lammungar och nötkreatur upp. Under några tisdagar i juli erbjuder gården lammsafari med guidad tur till fots genom gårdens naturbeten för en mindre summa. Fallhults Ekogård har en gårdsbutik där såväl kött som lammskinn kan köpas. För mer information gå till www.fallhultsekogard.se.

 

Lilla Sverigebyn

Ungefär 1,5 mil från Vimmerby ligger semesterbyn Lilla Sverigebyn. De har öppet från juni till augusti och erbjuder flera boendevarianter i typiskt småländsk lantmiljö. I semesterbyn finns möjlighet att köpa ekologisk, säsongsbaserad, vegansk mat. Det erbjuds en mängd olika aktiviteter som exempelvis gratis qigong och meditation för semesterbyns gäster, möjligheter att låna en cykel eller ekologiska spabehandlingar till ett bra pris. Även för barnen finns aktiviteter som lek och annat skoj. Mer information om semesterbyn och bokningar hittar du på www.sverigebyn.se.

 
Astrid Lindgren-leden

Upplev den småländska naturen på cykel! Astrid Lindgren-leden är en cykelled på närmare 22 mil och sträcker sig från Jönköping till Västervik. Det går att cykla leden i etapper eller varför inte bara cykla en sträcka för att njuta av den omgivande småländska naturen. Cyklar går att hyra i Vimmerby. Mer information om cykelleder kan du hitta på din lokala småländska turistbyrå.

 

Bilderna är tagna från verkamheternas egna hemsidor. 

Matilda Gustafssons miljöintresse började i samband med att hon blev mamma 2013. Under våren gick hon vår distanskurs i Miljö, konsumiton och etisk handel för att lära sig mer och få nya perspektiv på konsumtion, förhoppningsvis som ett led i att leva med lite mindre miljöpåverkan. Matilda bor utanför Vimmerby i Småland och här har hon samlat några hållbara utflyktstips för den som vill njuta av en småländsk ekoreko-sommar. 

 

Ingebo Hagar

Typiskt småländska vyer med gröna gärden, gärdsgårdar, stenmurar och stora ekar omger den lilla byn Ingebo Hagar, drygt fem kilometer söder om Vimmerby. Men här finns mer än en makalös natur, här finns ett ljuvligt ekocafé där det går att köpa både fika och mat. Varför inte prova deras underbara stenugnsbakade pizza? Det som serveras i caféet tillagas av ekologiska råvaror.

Från uteserveringen är det vacker utsikt över naturen och en del av djuren. Det finns gott om djur i byn, alltifrån hästar och får till kaniner och höns. Ingebo Hagar erbjuder även flera typer av boende under sommarmånaderna, här går det både att ta in på pensionat eller ställa husbilen.

Omkring byn finns vandringsleder i varierande längd vilket öppnar för möjligheten att kunna njuta ytterligare av den småländska naturen. Det går att köpa med sig en kaffekorg från ekocaféet och ta med sig på vandringen. Det finns också möjlighet att köpa med sig andra saker från gårdsbutiken och du som besöker byn kan köpa en mängd olika produkter, exempelvis byns egenproducerade grillkol.

 
Chokladparadiset, Lönneberga

I en gammal skolbyggnad i Lönneberga, Småland, ligger Chokladparadiset. Caféet är ekologiskt certifierat och ägs av Anne-Margarete Schaper och Frank Gottron. Chokladparadiset erbjuder ekologiskt fika i flera varianter! Det finns även en gårdsbutik i vilken du kan köpa ekologisk eller närproducerad mat, fri från tillsatser. Under juni, juli och augusti är Chokladparadiset öppet tisdagar till söndagar 12-20.

 

Humble Me, Vimmerby

Önskar du köpa hållbara, ekologiska och giftminimerade produkter till hemmet, barnen eller dig själv? Vimmerbysystrarna Matilda och Kajsa Allvin gör detta möjligt främst genom sin webbshop humbleme.se. Men befinner du dig i närheten har du möjlighet att själv hämta ut din redan beställda order eller ta en titt på deras lager i Vimmerby! Vill du veta mer eller komma i kontakt med Humle Me, gå in på www.humbleme.se.

 

Fallhults Ekogård, Hultsfred

Utanför Hultsfred i Småland ligger Fallhults ekogård och på den självförsörjande KRAV-certifierade gården föds lammungar och nötkreatur upp. Under några tisdagar i juli erbjuder gården lammsafari med guidad tur till fots genom gårdens naturbeten för en mindre summa. Fallhults Ekogård har en gårdsbutik där såväl kött som lammskinn kan köpas. För mer information gå till www.fallhultsekogard.se.

 

Lilla Sverigebyn

Ungefär 1,5 mil från Vimmerby ligger semesterbyn Lilla Sverigebyn. De har öppet från juni till augusti och erbjuder flera boendevarianter i typiskt småländsk lantmiljö. I semesterbyn finns möjlighet att köpa ekologisk, säsongsbaserad, vegansk mat. Det erbjuds en mängd olika aktiviteter som exempelvis gratis qigong och meditation för semesterbyns gäster, möjligheter att låna en cykel eller ekologiska spabehandlingar till ett bra pris. Även för barnen finns aktiviteter som lek och annat skoj. Mer information om semesterbyn och bokningar hittar du på www.sverigebyn.se.

 
Astrid Lindgren-leden

Upplev den småländska naturen på cykel! Astrid Lindgren-leden är en cykelled på närmare 22 mil och sträcker sig från Jönköping till Västervik. Det går att cykla leden i etapper eller varför inte bara cykla en sträcka för att njuta av den omgivande småländska naturen. Cyklar går att hyra i Vimmerby. Mer information om cykelleder kan du hitta på din lokala småländska turistbyrå.

 

Bilderna är tagna från verkamheternas egna hemsidor. 

LÄS MER

Sommar med Ekoguiden - Karlstad

3 July, 2017

Vecka 4 av Sommar med Ekoguiden är igång! Denna vecka får ni bekanta er med Elin Iderström, ekoredaktör i Karlstad. Hon kommer ta er med på, och tipsa om, gröna smultronställen i Värmland. Hon bjuder även på en läsvärd krönika om flygresor. 

 

I år är det åtta år sedan jag senast gick ombord på ett flygplan.

För mig började flygcelibatet ofrivilligt. Barn, ekonomi, tid och ork satte stopp för det medan jag blev förälder. När jag sedan började ta mig ur bebisbubblan och kunde finna intresse för annat än potträning, smakportioner och klena magmunnar, hade klimatförändringarna kommit upp ordentligt på agendan i alla medier. Var jag än tittade upp möttes jag av budskap om framtida torka, översvämningar och naturkatastrofer. När jag än tittade ner såg jag mina barn. Mina barn med rosor på kinden och solsken i blick, mina barn som kidnappat mitt hjärta för alltid, mina barn, som skulle hinna uppleva alla dessa katastrofer vi orsakat under sin livstid.  

Tanken på att sätta mig på ett plan mot paraplydrinkar och vita stränder blev med ens bisarr. Siffrorna är säkert bekanta: en flygresa tur och retur till Thailand släpper ut lika mycket koldioxid som var och en av oss maximalt borde släppa ut under ett helt år. Inget vi kan göra kompenserar för det. Inte ens om vi lägger oss under en sten och käkar fallfrukt som råkar ramla förbi resten av året. Mot bakgrunden av smälta Antarktisisar när mina barn fyller 50 kändes alltså flygresor ganska ologiskt. Det gör det fortfarande.

Om nu någon läser det här och kanske känner att ni vill sluta flyga eller åtminstone dra ner på flygandet, men har svårt att säga nej till alla de där härligheterna som flygresor leder till, så kan jag avslöja en väldigt viktig sak för er.

Det är att landa i tanken som är det svåra. Att väl göra det sedan är lätt.

 

Varför då då?

Jo, för när du väl bestämt dig för att bryta normen (svårt) att inte flyga kommer du börja titta efter andra alternativ som fyller samma behov (lätt). Du kommer att upptäcka att alternativen är bättre, billigare och, om det är intressant, väldigt mycket mer barnanpassade. Eller mer äventyrligare för dig som just rynkade på näsan.

Istället för en charterresa som kanske går på 30 000 kronor för en hel familj kan du till exempel välja:

  • Tre och en halv familjeresa till Legoland.
  • Tågluff genom hela Europa och besöka Paris, London, spanska solkusten och segla lite i medelhavet.

  • Otaliga besök på Öland, Gotland, Liseberg, Astrid Lindgrens värld, höga kusten, Smögen eller vilka ställen just du har på några timmars avstånd hemifrån.

  • En veckas lyxliv på valfritt hotell inom Sveriges gränser för hela familjen.

  • Bo i en hytta vid de norska fjordarna och fiska i kristallklart vatten under tre veckor.

  • Åka Transsibiriska järnvägen.

  • Ta en dag ledigt från jobbet. Varje vecka. I ett halvår.

Vecka 4 av Sommar med Ekoguiden är igång! Denna vecka får ni bekanta er med Elin Iderström, ekoredaktör i Karlstad. Hon kommer ta er med på, och tipsa om, gröna smultronställen i Värmland. Hon bjuder även på en läsvärd krönika om flygresor. 

 

I år är det åtta år sedan jag senast gick ombord på ett flygplan.

För mig började flygcelibatet ofrivilligt. Barn, ekonomi, tid och ork satte stopp för det medan jag blev förälder. När jag sedan började ta mig ur bebisbubblan och kunde finna intresse för annat än potträning, smakportioner och klena magmunnar, hade klimatförändringarna kommit upp ordentligt på agendan i alla medier. Var jag än tittade upp möttes jag av budskap om framtida torka, översvämningar och naturkatastrofer. När jag än tittade ner såg jag mina barn. Mina barn med rosor på kinden och solsken i blick, mina barn som kidnappat mitt hjärta för alltid, mina barn, som skulle hinna uppleva alla dessa katastrofer vi orsakat under sin livstid.  

Tanken på att sätta mig på ett plan mot paraplydrinkar och vita stränder blev med ens bisarr. Siffrorna är säkert bekanta: en flygresa tur och retur till Thailand släpper ut lika mycket koldioxid som var och en av oss maximalt borde släppa ut under ett helt år. Inget vi kan göra kompenserar för det. Inte ens om vi lägger oss under en sten och käkar fallfrukt som råkar ramla förbi resten av året. Mot bakgrunden av smälta Antarktisisar när mina barn fyller 50 kändes alltså flygresor ganska ologiskt. Det gör det fortfarande.

Om nu någon läser det här och kanske känner att ni vill sluta flyga eller åtminstone dra ner på flygandet, men har svårt att säga nej till alla de där härligheterna som flygresor leder till, så kan jag avslöja en väldigt viktig sak för er.

Det är att landa i tanken som är det svåra. Att väl göra det sedan är lätt.

 

Varför då då?

Jo, för när du väl bestämt dig för att bryta normen (svårt) att inte flyga kommer du börja titta efter andra alternativ som fyller samma behov (lätt). Du kommer att upptäcka att alternativen är bättre, billigare och, om det är intressant, väldigt mycket mer barnanpassade. Eller mer äventyrligare för dig som just rynkade på näsan.

Istället för en charterresa som kanske går på 30 000 kronor för en hel familj kan du till exempel välja:

  • Tre och en halv familjeresa till Legoland.
  • Tågluff genom hela Europa och besöka Paris, London, spanska solkusten och segla lite i medelhavet.

  • Otaliga besök på Öland, Gotland, Liseberg, Astrid Lindgrens värld, höga kusten, Smögen eller vilka ställen just du har på några timmars avstånd hemifrån.

  • En veckas lyxliv på valfritt hotell inom Sveriges gränser för hela familjen.

  • Bo i en hytta vid de norska fjordarna och fiska i kristallklart vatten under tre veckor.

  • Åka Transsibiriska järnvägen.

  • Ta en dag ledigt från jobbet. Varje vecka. I ett halvår.

LÄS MER

KLIMAT- OCH KONSUMTIONSFRÅGOR I ALMEDALEN

30 June, 2017
Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i snart femtio år. De tidiga årens politiska tal har utvecklats till att bli Sveriges största politiska mötesplats. Genom demokrati och öppenhet ger veckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta. Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Alla evenemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla. Här har vi samlat höjdpunkter för varje dag där det diskuteras miljö, hållbarhet och medveten konsumtion.
 
  • SÖNDAG 2/7

Hållbart företagande och entreprenörskap?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47937

Hållbar utveckling i alla delar av samhället – vad krävs av oss?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47857

Fokus på storstaden. Där tillväxt och spännande möten sker. Men klimatfrågan då?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47095

 

  • MÅNDAG 3/7

Konsumtionsutsläppen – vem tar ansvar för Sveriges klimatpåverkan i andra länder?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45766

Hur blir Sverige bäst på att sluta kretsloppet för textil?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47088

Vem vinner på greenwash?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47934

 

  • TISDAG 4/7

Hur ser framtidens växtbaserade mat ut?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47038

1,2 miljoner svenskar vill återanvända mer – vad krävs för att nudga svensken till nya beteenden?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/48319

Jakten på den optimala förpackningen

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/44349

 

  • ONSDAG 5/7

Kan morgondagens plastpåse vara fiberbaserad?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/44925

Handeln måste ta ansvar för konsumenternas beteende

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47968

Ekologiskt eller Närproducerat – vad är egentligen bäst?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47973

 

  • TORSDAG 6/7

Möbler, inredning och hållbart återbruk – ett långt och lyckligt liv i den cirkulära ekonomin

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/46298

Framtidens konsumtionsmönster 2025 – hur kommer ekosystemet för framtidens handel att se ut?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45176

Cirkulära affärsmodeller för mobiltelefoner – ren utopi eller bara ett nytt sätt att tänka?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45265

 

  • FREDAG 7/7

Unga, smutsiga och engagerade – hur får man unga att bry sig om hållbarhet

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/44618

Mode och hållbarhet. På nätet. Catwalken. I vardagen?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/48780

Hållbar utveckling i alla delar av samhället – vad krävs av oss?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47883

Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i snart femtio år. De tidiga årens politiska tal har utvecklats till att bli Sveriges största politiska mötesplats. Genom demokrati och öppenhet ger veckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta. Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Alla evenemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla. Här har vi samlat höjdpunkter för varje dag där det diskuteras miljö, hållbarhet och medveten konsumtion.
 
  • SÖNDAG 2/7

Hållbart företagande och entreprenörskap?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47937

Hållbar utveckling i alla delar av samhället – vad krävs av oss?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47857

Fokus på storstaden. Där tillväxt och spännande möten sker. Men klimatfrågan då?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47095

 

  • MÅNDAG 3/7

Konsumtionsutsläppen – vem tar ansvar för Sveriges klimatpåverkan i andra länder?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45766

Hur blir Sverige bäst på att sluta kretsloppet för textil?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47088

Vem vinner på greenwash?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47934

 

  • TISDAG 4/7

Hur ser framtidens växtbaserade mat ut?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47038

1,2 miljoner svenskar vill återanvända mer – vad krävs för att nudga svensken till nya beteenden?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/48319

Jakten på den optimala förpackningen

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/44349

 

  • ONSDAG 5/7

Kan morgondagens plastpåse vara fiberbaserad?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/44925

Handeln måste ta ansvar för konsumenternas beteende

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47968

Ekologiskt eller Närproducerat – vad är egentligen bäst?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47973

 

  • TORSDAG 6/7

Möbler, inredning och hållbart återbruk – ett långt och lyckligt liv i den cirkulära ekonomin

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/46298

Framtidens konsumtionsmönster 2025 – hur kommer ekosystemet för framtidens handel att se ut?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45176

Cirkulära affärsmodeller för mobiltelefoner – ren utopi eller bara ett nytt sätt att tänka?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45265

 

  • FREDAG 7/7

Unga, smutsiga och engagerade – hur får man unga att bry sig om hållbarhet

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/44618

Mode och hållbarhet. På nätet. Catwalken. I vardagen?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/48780

Hållbar utveckling i alla delar av samhället – vad krävs av oss?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47883

LÄS MER

Sommar med Ekoguiden - Trollhättan

26 June, 2017

Vecka 3 av Sommar med Ekoguiden är igång och det är Trollhättans eko-redaktör Johan Gadd som vässat pennan och skrivit en krönika om mat och vart den kommer ifrån. Han kommer även uppdatera och tipsa om de bästa ekoreko-upplevelserna i och runt Trollhättan. 

 

Mat som vi vet var den kommer ifrån

Jag tänkte uppehålla mig vid ämnet mat och närmare bestämt ämnet mat vi vet var den kommer ifrån. Den ökade medvetenheten om vad vi stoppar i oss genomsyrade Veronika Charlotts krönika här på Sommar med Ekoguiden och nu tänkte jag belysa ämnet återigen.

Reko-ring är ett nytt koncept som kommit till min stad, Trollhättan. Ett koncept som egentligen inte skiljer sig särskilt mycket från den gamla klassiska marknadsplatsen där vi förr i tiden gjorde våra inköp av maten genom direkt kontakt med odlaren. I en reko-ring sker all beställning på förhand via Facebook. Den lokala producenten skriver/visar vad som erbjuds och konsumenten beställer vad hen vill ha. Fokus ligger på närproducerad mat, ibland ekologiskt odlad. Sedan sker utlämning och betalning på bestämd plats och tid, i vår reko-ring varannan vecka på Högskolans parkering centralt i stan. Ett underbart sätt att skapa lokal handel utan mellanhänder och producenten behöver bara leverera det som på förhand är beställt, otroligt resurssmart. Som konsument får du tillfället att stödja din närmaste omgivning och det är lätt att ställa frågor direkt till producenten. Som lantbrukare/odlare erbjuds ett resurssmart sätt att sälja direkt till kund och istället för prisfokuserade förhandlingar sker nyfikna samtal om produkternas kvalitet och ursprung.

En annan lösning för att säkert veta vart maten kommer ifrån är att helt enkelt fixa din mat själv och då tänker jag framförallt på grönsakerna. På vår egen tomt har vi under årens lopp bytt ut ett antal kvadratmeter gräsmatta mot odlingsyta och det är med nyfikna ögon jag noterar hur fler och fler i våra kvarter ställer upp pallkragar i trädgårdarna för att starta den egna odlingen. Att odla där du bor kräver visserligen plats och är ytan begränsad eller finns det ingen plats alls så får man blicka åt andra håll och kika på vad som erbjuds där du bor. Sommaren är den bästa tiden för att upptäcka de möjligheter och det utbud som faktiskt finns i vårt avlånga land med gårdsbutiker, självplock och allt som börjar växa i våra trädgårdar.

Vecka 3 av Sommar med Ekoguiden är igång och det är Trollhättans eko-redaktör Johan Gadd som vässat pennan och skrivit en krönika om mat och vart den kommer ifrån. Han kommer även uppdatera och tipsa om de bästa ekoreko-upplevelserna i och runt Trollhättan. 

 

Mat som vi vet var den kommer ifrån

Jag tänkte uppehålla mig vid ämnet mat och närmare bestämt ämnet mat vi vet var den kommer ifrån. Den ökade medvetenheten om vad vi stoppar i oss genomsyrade Veronika Charlotts krönika här på Sommar med Ekoguiden och nu tänkte jag belysa ämnet återigen.

Reko-ring är ett nytt koncept som kommit till min stad, Trollhättan. Ett koncept som egentligen inte skiljer sig särskilt mycket från den gamla klassiska marknadsplatsen där vi förr i tiden gjorde våra inköp av maten genom direkt kontakt med odlaren. I en reko-ring sker all beställning på förhand via Facebook. Den lokala producenten skriver/visar vad som erbjuds och konsumenten beställer vad hen vill ha. Fokus ligger på närproducerad mat, ibland ekologiskt odlad. Sedan sker utlämning och betalning på bestämd plats och tid, i vår reko-ring varannan vecka på Högskolans parkering centralt i stan. Ett underbart sätt att skapa lokal handel utan mellanhänder och producenten behöver bara leverera det som på förhand är beställt, otroligt resurssmart. Som konsument får du tillfället att stödja din närmaste omgivning och det är lätt att ställa frågor direkt till producenten. Som lantbrukare/odlare erbjuds ett resurssmart sätt att sälja direkt till kund och istället för prisfokuserade förhandlingar sker nyfikna samtal om produkternas kvalitet och ursprung.

En annan lösning för att säkert veta vart maten kommer ifrån är att helt enkelt fixa din mat själv och då tänker jag framförallt på grönsakerna. På vår egen tomt har vi under årens lopp bytt ut ett antal kvadratmeter gräsmatta mot odlingsyta och det är med nyfikna ögon jag noterar hur fler och fler i våra kvarter ställer upp pallkragar i trädgårdarna för att starta den egna odlingen. Att odla där du bor kräver visserligen plats och är ytan begränsad eller finns det ingen plats alls så får man blicka åt andra håll och kika på vad som erbjuds där du bor. Sommaren är den bästa tiden för att upptäcka de möjligheter och det utbud som faktiskt finns i vårt avlånga land med gårdsbutiker, självplock och allt som börjar växa i våra trädgårdar.

LÄS MER

Medveten Midsommar-mat

21 June, 2017
• Kör eko-buffé!
Mycket av det som dukas upp inför midsommar går att köpa ekologiskt. Potatis och jordgubbar är två av de mest besprutade grödor i Sverige.
 
• Duka upp mycket grönt på buffén
Att äta vegetariskt är klimatsmart och hälsosamt. WinWin!
 
• Köp inte mer än vad ni äter.
Konsumentföreningen Stockholm har gjort en bra guide om hur du ska tänka för att minska matsvinnet: http://www.kfstockholm.se/konsument/guider/kalasbuffe/
 
• Använd porslin istället för engångstallrikar
Slit och släng är aldrig bra för miljön. Diska och använd vanliga tallrikar, glas och bestick.
 
RECEPT
Glutenfri, nötfri  och vegansk jordgubbstårta
 

Receptet är lagom i en lite mindre springform, och tårtan äts med god aptit upp av ca 4 personer. Är ni fler eller vill du att tårtan ska räcka lite längre? Kanske har du inte en springform i en lite mindre storlek? (alltså att du har standard storlek) gör då dubbla receptet!!

Du behöver:

Till botten:
– 12 färska dadlar/ 12 fresh dates
– 1 dl pumpafrön/ 5 TBS pumpkinseeds
– 3 msk (raw) kakao/ 3 TBS (raw) cacao
– en liten nypa salt/ a pinch of salt

Till fyllningen behöver du:
– 400 gram fryst blomkål/ 400 grams of frozen cauliflower
– 17 fresh dadlar/ 17 fresh dates
– 1 tsk äkta vaniljpulver/ 1 tsp vanilla bean powder
– 1 dl kokosflingor/ 5 TBS coconut flakes
– ev. 1 msk lucuma pulver/ optional: 1 TBS lucuma powder
– ev. 1,5 msk lecithin/ optional: 1 TBS lecithin
– 150-200 gram jordgubbar/ 150-200 grams of strawberries

Choklad/sesam sås att ringla över:
– 2 msk tahini/ 2 TBS tahini
– 1,5 msk (raw) kakao/ 1,5 TBS (raw) cacao
– 3 färska mjuka dadlar/ 3 fresh soft dates
– en nypa salt (om din tahini är osaltad)/ a pinch of salt if your tahini is unsalted
– vatten till lagom konsistens

Topping:
– ca 100-150 gram jordgubbar

Gör så här:

Börja med botten. Kör alla ingredienser i matberedaren tills det är en fin ”deg”. Tryck ut den i en liten springform klädd med bakplåtspapper i botten. Börja därefter med fyllningen. Tina blomkålen och försök få bort så mycket vätska du kan. Kör blomkålen i matberedaren med resten av ingredienserna till fyllningen förutom jordgubbarna. Med hjälp av en slickepot behöver du stanna maskinen ibland för att putta ner från kanterna. När fyllningen är slät och fin så drar du ut hälften över kakbotten. Sedan lägger du över skivade jordgubbar och brer därefter ut resten av fyllningen. Låt gärna kakan stå i kylen ett par timmar för att sätta sig lite (inget måste, men den är god kall och blir bra när den får stå till sig lite). Choklad/sesam såsen gör du lätt genom att mixa ihop ingredienserna i en matebredare/ mixer eller mosa med en gaffel noga i en tallrik. Ta försiktigt bort springformen. Lägg över skivade jordgubbar och ringla ev. choklad/sesam sås över. Servera gärna med mer jordgubbar, och mer choklad/sesam sås då det kommer bli sås över!

 

Receptet och bilden kommer från www.rawvegan.se

• Kör eko-buffé!
Mycket av det som dukas upp inför midsommar går att köpa ekologiskt. Potatis och jordgubbar är två av de mest besprutade grödor i Sverige.
 
• Duka upp mycket grönt på buffén
Att äta vegetariskt är klimatsmart och hälsosamt. WinWin!
 
• Köp inte mer än vad ni äter.
Konsumentföreningen Stockholm har gjort en bra guide om hur du ska tänka för att minska matsvinnet: http://www.kfstockholm.se/konsument/guider/kalasbuffe/
 
• Använd porslin istället för engångstallrikar
Slit och släng är aldrig bra för miljön. Diska och använd vanliga tallrikar, glas och bestick.
 
RECEPT
Glutenfri, nötfri  och vegansk jordgubbstårta
 

Receptet är lagom i en lite mindre springform, och tårtan äts med god aptit upp av ca 4 personer. Är ni fler eller vill du att tårtan ska räcka lite längre? Kanske har du inte en springform i en lite mindre storlek? (alltså att du har standard storlek) gör då dubbla receptet!!

Du behöver:

Till botten:
– 12 färska dadlar/ 12 fresh dates
– 1 dl pumpafrön/ 5 TBS pumpkinseeds
– 3 msk (raw) kakao/ 3 TBS (raw) cacao
– en liten nypa salt/ a pinch of salt

Till fyllningen behöver du:
– 400 gram fryst blomkål/ 400 grams of frozen cauliflower
– 17 fresh dadlar/ 17 fresh dates
– 1 tsk äkta vaniljpulver/ 1 tsp vanilla bean powder
– 1 dl kokosflingor/ 5 TBS coconut flakes
– ev. 1 msk lucuma pulver/ optional: 1 TBS lucuma powder
– ev. 1,5 msk lecithin/ optional: 1 TBS lecithin
– 150-200 gram jordgubbar/ 150-200 grams of strawberries

Choklad/sesam sås att ringla över:
– 2 msk tahini/ 2 TBS tahini
– 1,5 msk (raw) kakao/ 1,5 TBS (raw) cacao
– 3 färska mjuka dadlar/ 3 fresh soft dates
– en nypa salt (om din tahini är osaltad)/ a pinch of salt if your tahini is unsalted
– vatten till lagom konsistens

Topping:
– ca 100-150 gram jordgubbar

Gör så här:

Börja med botten. Kör alla ingredienser i matberedaren tills det är en fin ”deg”. Tryck ut den i en liten springform klädd med bakplåtspapper i botten. Börja därefter med fyllningen. Tina blomkålen och försök få bort så mycket vätska du kan. Kör blomkålen i matberedaren med resten av ingredienserna till fyllningen förutom jordgubbarna. Med hjälp av en slickepot behöver du stanna maskinen ibland för att putta ner från kanterna. När fyllningen är slät och fin så drar du ut hälften över kakbotten. Sedan lägger du över skivade jordgubbar och brer därefter ut resten av fyllningen. Låt gärna kakan stå i kylen ett par timmar för att sätta sig lite (inget måste, men den är god kall och blir bra när den får stå till sig lite). Choklad/sesam såsen gör du lätt genom att mixa ihop ingredienserna i en matebredare/ mixer eller mosa med en gaffel noga i en tallrik. Ta försiktigt bort springformen. Lägg över skivade jordgubbar och ringla ev. choklad/sesam sås över. Servera gärna med mer jordgubbar, och mer choklad/sesam sås då det kommer bli sås över!

 

Receptet och bilden kommer från www.rawvegan.se

LÄS MER

Sommar med Ekoguiden - Stockholm

19 June, 2017

Vecka 2 av Sommar med Ekoguiden är det dags för Stockholms redaktör Sandra Swartling att ta sig an våra sociala medier. Hon har också skrivit en krönika med tankar kring hållbarhet och hur det kommer sig naturligt för någon att handla medvetet men inte för en annan samt avslutar med handfasta och klimatsmarta tips. 

Varför är det så självklart och enkelt för dig att återvinna, fastän kompisen aldrig lyckas sortera en endaste plastflaska? Eller hur kommer det sig att du handlar ekologiskt eller närodlat, medan en annan inte bryr sig alls? Alltså, varför kämpar vissa för att vara miljömedvetna medan andra inte är lika engagerade?

Jag vill stanna vid frågan över hur olika beteenden ter sig, och vad som faktiskt gör att vi bryr oss olika mycket om något så avgörande som vår natur. Förhoppningsvis kommer jag också fram till hur även den mest obrydda kan bli lite mer medveten.

När det kommer till att ändra en åsikt, så spelar det oftast ingen roll hur mycket någon annan tjatar och prackar på en med siffror och undergångsdomar. Vi människor lyssnar oftast bäst till det som redan bekräftar vår världsbild eller passar in på vår självbild, så attitydförändringar genom uppmaning och övertalning är svårt.

I många fall har det visat sig mer effektivt att ändra sitt beteende först, så får attityden sedan hänga på. Kanske låter det konstigt, men det är ju i princip det vi tvingas till som små. En vuxen säger åt oss vad vi ska göra och senare förstår vi varför och tycker, allt som oftast, att det låter vettigt. Din omgivning påverkar dig att ändra ditt beteende, syskonet äter kanske vegetariskt vilket gör att du också börjar göra det. Detta leder till att du går med i Djurens Vänner och snart argumenterar du för djurens rättigheter. Inte så konstigt egentligen, vi vill ju gärna ha anledningar bakom våra handlingar. Det kan förklaras ytterligare med det tjusiga begreppet Kognitiv Dissonans, vilket är vad vi upplever om vi gör någonting som inte ligger i linje med våra åsikter och värderingar. Det jag syftar på är att det ibland tycks vara lättare att få någon att ”bara börja göra något”, istället för att gå och hoppas på en förändring i attityd. För attityder är mycket mer svåråtkomliga. Men, eftersom vi inte vill verka motsägelsefulla, kan vi ändra våra attityder så att de förklarar vårt beteende. För oss själva och för andra.

Detta är ofta en del av hur ett engagemang ”växer fram”. Som barn kanske vi är ute i naturen mycket, och på så sett lär vi oss att värna om den. Alla är inte så lyckligt lottade att de har en stark koppling till naturen som gör att de vill agera ansvarsfullt gentemot den. Det har lyfts fram som viktigt att hitta tillbaka till en upplevd samhörighet med naturen. Jag håller med om detta. Men för alla kanske det inte kommer vara det som avgör. Det vore mödosamt att omprogrammera alla vuxna till naturälskare. En del människor kommer fortsätta att älska storstan, shopping och att åka taxi. Det måste finnas fler sätt att bidra till en bättre miljö. Att vara miljövänlig ska kunna komma enkelt även för den oengagerade. 

Här kommer vi in på samhälleliga förändringar, på en högre nivå. Vi har lätt att tycka att det är politiker som ska ta tag i det, att det är deras ansvar. Detta är dock negativt ur flera aspekter- dels tar det lång tid att förändra på en högre nivå, men vi får inte heller glömma vårt eget ansvar i det hela. Att det är vi som bygger upp samhället. Tur nog så vaknar andra aktörer till liv och ser potential i hållbara verksamheter, eftersom det finns ett uppenbart behov och i våra västerländska samhällen även en trend för detta. Ännu är det fortfarande svårt att som privatperson leva helt rätt ur miljösyn. Som jag hörde när jag lyssnade på Miljöpodden, blir en något av en eremit när en försöker, och så vill de flesta inte leva. Här ligger ett stort problem. Vårt samhälle är inte uppbyggt för att främja hållbarhet och miljömedvetenhet, vilket både jag och ni kan ge en massa exempel på med allt ifrån konsumtion och slit och släng till massproduktion av kött.

Systemförändringar måste ske, men inte behöver vi rulla tummarna i väntan på dem. Flera mindre aktörer kan inspirera till medvetna beteenden och få utvecklingen i det här området att ta fart. Ju fler som hänger på, desto mer normaliserat blir det och troligtvis blir även tanken bakom, miljöhänsynen, uttryckt av allt fler. Ett exempel är de nya matsvinns-apparna. En bra lösning som riktar sig till stor-konsumenter i staden, en annars mer svåråtkomlig målgrupp. Personer som ofta äter ute kan bidra till att minska matsvinnet genom att köpa billigare mat som annars skulle slängas, något som enligt mig  låter medvetet. I och med att de gör detta, efter att ha lockats av att det är billigare och känns bra, kommer de antagligen börja inspirera andra att ta efter. Vips så har en kanske annars stereotyp stadsbo med inte-så-hållbara vanor blivit en miljöförespråkare.

Kanske låter detta som en väldig förenkling av ett stort dilemma. Men ju fler som är inkörda i miljötänket, desto lättare blir det att genomföra större förändringar. Desto mindre onormal en upplever sig vara på grund av sin strävan att bete sig klimatsmart, desto fler blir villiga blir att anpassa sig efter det rådande  klimathotet. Det måste kännas rätt och väldigt många, som inte är naturälskare alla redan, behöver andra lockbeten och inspiration för att ändra sina vanor.

Avslutningsvis tänkte jag dela med mig av vardagsinspiration som hjälper mig i mina miljöval.

När det gäller mat:

  • följa veganska profiler på instagram. Är du köttätare, börja med att leta upp vegetarisk inspiration
  • besöka veganska/vegetariska restauranger
  • hitta en enkel, miljösnäll vardagsrätt att falla tillbaka på när inspirationen saknas
  • googla upp vilka fiskar som är okej att äta om du är fiskätare

För kläder/konsumtion:

  • Fråga efter återvunna material. Det blir allt vanligare, både hos kedjor som And Other Stories och Weekday. Såklart också hos mindre butiker.
  • Köp veganska skor. Vagabond har en bra kollektion som heter Non Animal, där delarna även lätt går att återvinna samt att produktionen sker i Sverige. I alla butiker kan skor återvinnas.
  • Använd din  konsumentmakt. Du får vara krånglig, men var gärna trevlig också 😉

Allmänt:

  • Lyssna på Miljöpodden och Klimatpodden. De tar upp och diskuterar aktuella ämnen
  • Följ miljöaktörer så som Naturskyddsföreningen, Medveten Konsumtion eller varför inte Cow Spiracy på sociala medier för att få matnyttig info regelbundet om varför du bör vara miljömedveten
  • Var stolt över dina små steg och berätta för andra om dem!

Vecka 2 av Sommar med Ekoguiden är det dags för Stockholms redaktör Sandra Swartling att ta sig an våra sociala medier. Hon har också skrivit en krönika med tankar kring hållbarhet och hur det kommer sig naturligt för någon att handla medvetet men inte för en annan samt avslutar med handfasta och klimatsmarta tips. 

Varför är det så självklart och enkelt för dig att återvinna, fastän kompisen aldrig lyckas sortera en endaste plastflaska? Eller hur kommer det sig att du handlar ekologiskt eller närodlat, medan en annan inte bryr sig alls? Alltså, varför kämpar vissa för att vara miljömedvetna medan andra inte är lika engagerade?

Jag vill stanna vid frågan över hur olika beteenden ter sig, och vad som faktiskt gör att vi bryr oss olika mycket om något så avgörande som vår natur. Förhoppningsvis kommer jag också fram till hur även den mest obrydda kan bli lite mer medveten.

När det kommer till att ändra en åsikt, så spelar det oftast ingen roll hur mycket någon annan tjatar och prackar på en med siffror och undergångsdomar. Vi människor lyssnar oftast bäst till det som redan bekräftar vår världsbild eller passar in på vår självbild, så attitydförändringar genom uppmaning och övertalning är svårt.

I många fall har det visat sig mer effektivt att ändra sitt beteende först, så får attityden sedan hänga på. Kanske låter det konstigt, men det är ju i princip det vi tvingas till som små. En vuxen säger åt oss vad vi ska göra och senare förstår vi varför och tycker, allt som oftast, att det låter vettigt. Din omgivning påverkar dig att ändra ditt beteende, syskonet äter kanske vegetariskt vilket gör att du också börjar göra det. Detta leder till att du går med i Djurens Vänner och snart argumenterar du för djurens rättigheter. Inte så konstigt egentligen, vi vill ju gärna ha anledningar bakom våra handlingar. Det kan förklaras ytterligare med det tjusiga begreppet Kognitiv Dissonans, vilket är vad vi upplever om vi gör någonting som inte ligger i linje med våra åsikter och värderingar. Det jag syftar på är att det ibland tycks vara lättare att få någon att ”bara börja göra något”, istället för att gå och hoppas på en förändring i attityd. För attityder är mycket mer svåråtkomliga. Men, eftersom vi inte vill verka motsägelsefulla, kan vi ändra våra attityder så att de förklarar vårt beteende. För oss själva och för andra.

Detta är ofta en del av hur ett engagemang ”växer fram”. Som barn kanske vi är ute i naturen mycket, och på så sett lär vi oss att värna om den. Alla är inte så lyckligt lottade att de har en stark koppling till naturen som gör att de vill agera ansvarsfullt gentemot den. Det har lyfts fram som viktigt att hitta tillbaka till en upplevd samhörighet med naturen. Jag håller med om detta. Men för alla kanske det inte kommer vara det som avgör. Det vore mödosamt att omprogrammera alla vuxna till naturälskare. En del människor kommer fortsätta att älska storstan, shopping och att åka taxi. Det måste finnas fler sätt att bidra till en bättre miljö. Att vara miljövänlig ska kunna komma enkelt även för den oengagerade. 

Här kommer vi in på samhälleliga förändringar, på en högre nivå. Vi har lätt att tycka att det är politiker som ska ta tag i det, att det är deras ansvar. Detta är dock negativt ur flera aspekter- dels tar det lång tid att förändra på en högre nivå, men vi får inte heller glömma vårt eget ansvar i det hela. Att det är vi som bygger upp samhället. Tur nog så vaknar andra aktörer till liv och ser potential i hållbara verksamheter, eftersom det finns ett uppenbart behov och i våra västerländska samhällen även en trend för detta. Ännu är det fortfarande svårt att som privatperson leva helt rätt ur miljösyn. Som jag hörde när jag lyssnade på Miljöpodden, blir en något av en eremit när en försöker, och så vill de flesta inte leva. Här ligger ett stort problem. Vårt samhälle är inte uppbyggt för att främja hållbarhet och miljömedvetenhet, vilket både jag och ni kan ge en massa exempel på med allt ifrån konsumtion och slit och släng till massproduktion av kött.

Systemförändringar måste ske, men inte behöver vi rulla tummarna i väntan på dem. Flera mindre aktörer kan inspirera till medvetna beteenden och få utvecklingen i det här området att ta fart. Ju fler som hänger på, desto mer normaliserat blir det och troligtvis blir även tanken bakom, miljöhänsynen, uttryckt av allt fler. Ett exempel är de nya matsvinns-apparna. En bra lösning som riktar sig till stor-konsumenter i staden, en annars mer svåråtkomlig målgrupp. Personer som ofta äter ute kan bidra till att minska matsvinnet genom att köpa billigare mat som annars skulle slängas, något som enligt mig  låter medvetet. I och med att de gör detta, efter att ha lockats av att det är billigare och känns bra, kommer de antagligen börja inspirera andra att ta efter. Vips så har en kanske annars stereotyp stadsbo med inte-så-hållbara vanor blivit en miljöförespråkare.

Kanske låter detta som en väldig förenkling av ett stort dilemma. Men ju fler som är inkörda i miljötänket, desto lättare blir det att genomföra större förändringar. Desto mindre onormal en upplever sig vara på grund av sin strävan att bete sig klimatsmart, desto fler blir villiga blir att anpassa sig efter det rådande  klimathotet. Det måste kännas rätt och väldigt många, som inte är naturälskare alla redan, behöver andra lockbeten och inspiration för att ändra sina vanor.

Avslutningsvis tänkte jag dela med mig av vardagsinspiration som hjälper mig i mina miljöval.

När det gäller mat:

  • följa veganska profiler på instagram. Är du köttätare, börja med att leta upp vegetarisk inspiration
  • besöka veganska/vegetariska restauranger
  • hitta en enkel, miljösnäll vardagsrätt att falla tillbaka på när inspirationen saknas
  • googla upp vilka fiskar som är okej att äta om du är fiskätare

För kläder/konsumtion:

  • Fråga efter återvunna material. Det blir allt vanligare, både hos kedjor som And Other Stories och Weekday. Såklart också hos mindre butiker.
  • Köp veganska skor. Vagabond har en bra kollektion som heter Non Animal, där delarna även lätt går att återvinna samt att produktionen sker i Sverige. I alla butiker kan skor återvinnas.
  • Använd din  konsumentmakt. Du får vara krånglig, men var gärna trevlig också 😉

Allmänt:

  • Lyssna på Miljöpodden och Klimatpodden. De tar upp och diskuterar aktuella ämnen
  • Följ miljöaktörer så som Naturskyddsföreningen, Medveten Konsumtion eller varför inte Cow Spiracy på sociala medier för att få matnyttig info regelbundet om varför du bör vara miljömedveten
  • Var stolt över dina små steg och berätta för andra om dem!
LÄS MER

Sommar med Ekoguiden - Malmö

15 June, 2017

Sommar med Ekoguiden är tillbaka! Under 10 veckor mellan juni och augusti kommer vi vandra från stad till stad och lyfta fram lokala, gröna smultronställen. Vi börjar denna sommarvecka i juni med att besöka MALMÖ! Eko-redaktörerna Björn och Veronica kommer dagligen ge tips på utflykter, ekologiska sommarcaféer, vegetariska restauranger och massvis med tips och trix om hur man kan få till en ekoreko-sommar i Skåne. Följ dem här

Veronica Charlott, en av ekoredaktörerna i Malmö har skrivit en krönika om slow food, närproducerad mat och hur utvecklingen för livsmedel sett ut de senaste decennierna. 

…Och nu så vill jag sjunga att sommaren är skön…

Jag växte upp på skånska slätten på 80-talet. Mamma var hemmafru och pappa jobbade på kontor i stan. Maten vi åt kom nästan uteslutande från granngårdarna. Inte för att det var trendigt eller hippt utan helt enkelt för att det var billigast. Jag visste ingenting om vare sig snabbmat, ”slow food” eller ekologiska alternativ.

På somrarna brukade vi åka upp till farmor och farfar i norra Skåne. Där hade farmor sitt eget odlingsland. Vi hade också turen att ha ett stort jordgubbsfält precis runt knuten och på kvällarna smög vi bland plantorna och åt så mycket bär vi bara kunde. I den övervuxna trädgården fanns det både vinbärsbuskar, krusbär, rabarber och äppleträd. Potatis var lättillgängligt och billigt och jag kan knappt komma ihåg en måltid utan kokt potatis.

Maten bara fanns där. Nära, god och riklig. Jag fattade aldrig hur lyckligt lottade vi var.

Sen kom det en tid då det var dags för mig att testa mina vingar. Under många år var studier, karriär och resor det jag ägnade mig åt. Jag bodde i Norge, i Stockholm, reste till Spanien. Jobbade hårt och tog mig framåt. Jag var helt ointresserad av mat. Och jag tror att många med mig var det på 90- och början på 2000-talet. Fredagsmyset blev större och vi var starkt påverkade av reklam från tv. Mat från fjärran länder hade blivit en möjlighet och vi preppades med nya, snabba, billiga produkter utan att tänka över vilken väg vi var på väg att gå. Miljöfrågan kom i skymundan. Det kändes som om det alltid skulle vara fred, det alltid skulle finnas pengar och att det alltid skulle finnas mat.

Idag vet vi bättre.

Min ögonöppnare kom på en matmässa för några år sedan. Jag minns inte längre varför jag var där. Men någon sträckte fram ett lokalt odlat, ekologiskt äpple. Jag tog en tugga och fick tårar i ögonen. Det är helt sant. Jag sveptes tillbaka till barndomen på en sekund och sedan dess har jag inte kunnat släppa det. Jag insåg att jag helt glömt bort hur mat egentligen smakar.

Nu är det äntligen sommar igen och vi bor i ett helt fantastiskt land. Jag tror aldrig det har funnits fler ekologiska caféer och restauranger att välja mellan. Det är modernt att handla på loppisar och på ”second hand”. Fler och fler öppnar upp lanthandlar igen, de nya saluhallarna dignar av ”härproducerat”. Det är också hög tid för självplock, en så otroligt klok sak. Så njut för böveln och ta dig tid. Och ät jordgubbar, så mycket du bara kan, det är mitt absolut bästa sommartips.

…och träden är så fina och marken är så grön…  

 

Sommar med Ekoguiden är tillbaka! Under 10 veckor mellan juni och augusti kommer vi vandra från stad till stad och lyfta fram lokala, gröna smultronställen. Vi börjar denna sommarvecka i juni med att besöka MALMÖ! Eko-redaktörerna Björn och Veronica kommer dagligen ge tips på utflykter, ekologiska sommarcaféer, vegetariska restauranger och massvis med tips och trix om hur man kan få till en ekoreko-sommar i Skåne. Följ dem här

Veronica Charlott, en av ekoredaktörerna i Malmö har skrivit en krönika om slow food, närproducerad mat och hur utvecklingen för livsmedel sett ut de senaste decennierna. 

…Och nu så vill jag sjunga att sommaren är skön…

Jag växte upp på skånska slätten på 80-talet. Mamma var hemmafru och pappa jobbade på kontor i stan. Maten vi åt kom nästan uteslutande från granngårdarna. Inte för att det var trendigt eller hippt utan helt enkelt för att det var billigast. Jag visste ingenting om vare sig snabbmat, ”slow food” eller ekologiska alternativ.

På somrarna brukade vi åka upp till farmor och farfar i norra Skåne. Där hade farmor sitt eget odlingsland. Vi hade också turen att ha ett stort jordgubbsfält precis runt knuten och på kvällarna smög vi bland plantorna och åt så mycket bär vi bara kunde. I den övervuxna trädgården fanns det både vinbärsbuskar, krusbär, rabarber och äppleträd. Potatis var lättillgängligt och billigt och jag kan knappt komma ihåg en måltid utan kokt potatis.

Maten bara fanns där. Nära, god och riklig. Jag fattade aldrig hur lyckligt lottade vi var.

Sen kom det en tid då det var dags för mig att testa mina vingar. Under många år var studier, karriär och resor det jag ägnade mig åt. Jag bodde i Norge, i Stockholm, reste till Spanien. Jobbade hårt och tog mig framåt. Jag var helt ointresserad av mat. Och jag tror att många med mig var det på 90- och början på 2000-talet. Fredagsmyset blev större och vi var starkt påverkade av reklam från tv. Mat från fjärran länder hade blivit en möjlighet och vi preppades med nya, snabba, billiga produkter utan att tänka över vilken väg vi var på väg att gå. Miljöfrågan kom i skymundan. Det kändes som om det alltid skulle vara fred, det alltid skulle finnas pengar och att det alltid skulle finnas mat.

Idag vet vi bättre.

Min ögonöppnare kom på en matmässa för några år sedan. Jag minns inte längre varför jag var där. Men någon sträckte fram ett lokalt odlat, ekologiskt äpple. Jag tog en tugga och fick tårar i ögonen. Det är helt sant. Jag sveptes tillbaka till barndomen på en sekund och sedan dess har jag inte kunnat släppa det. Jag insåg att jag helt glömt bort hur mat egentligen smakar.

Nu är det äntligen sommar igen och vi bor i ett helt fantastiskt land. Jag tror aldrig det har funnits fler ekologiska caféer och restauranger att välja mellan. Det är modernt att handla på loppisar och på ”second hand”. Fler och fler öppnar upp lanthandlar igen, de nya saluhallarna dignar av ”härproducerat”. Det är också hög tid för självplock, en så otroligt klok sak. Så njut för böveln och ta dig tid. Och ät jordgubbar, så mycket du bara kan, det är mitt absolut bästa sommartips.

…och träden är så fina och marken är så grön…  

 

LÄS MER

Debattartikel: Sveriges klimatmål missar de största utsläppen

14 June, 2017

Idag har Medveten Konsumtion tillsammans med 14 andra organisationer skrivit en debattartikel i SVD. 

“De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål.”

Läs hela artikeln här!

Idag har Medveten Konsumtion tillsammans med 14 andra organisationer skrivit en debattartikel i SVD. 

“De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål.”

Läs hela artikeln här!

LÄS MER